Mitt syfte med det här arbetet har varit att ta reda på vad flickor och pojkar tänker om matematik. Mina frågeställningar har varit: Hur tänker flickor och pojkar om matematik? Hur kan läraren genom sin undervisning göra matematiken intressant och begriplig för både flickor och pojkar? För att söka svar på mina frågeställningar har jag valt att använda mig av litteraturstudier och mpiriska studier.

Arbetet består först av en litteraturgenomgång, där jag tittat på vad tidigare forskning säger om flickors och pojkars tankar om matematik. Efter litteraturgenomgången kommer den empiriska delen, där resultatet från min enkätundersökning med 76 elever, och resultatet från min intervjuundersökning med 10 elever ingår.

Flickornas och pojkarnas uppfattningar och tankar om matematiken från min undersökning stämmer i mångt och mycket överens med resultat från tidigare forskning. I min undersökning har jag kommit fram till att eleverna har ett emotionellt förhållningssätt till matematiken, och så ser de matematiken som ett skolämne. Det är viktigt med variation i undervisningen och att eleverna känner att de lär sig något. Nästan alla eleverna är överens om att matematik är ett viktigt ämne, men många har svårt att svara på varför. I min undersökning har jag tittat på likheter och skillnader mellan flickorna och pojkarna. Den största skillnaden jag hittat, är att pojkarna självvärderar sig högre än flickorna på matematiken.