Ungdomspolitik och ungdomars möjligheter till inflytande i samhället har varierat under det gångna seklet. På 1990-talet drabbades ungdomar av en hög arbetslöshet. Det har medfört att arbetslösa ungdomar allt senare träder in i det svenska demokratiska samhället. Tillsammans med att grundutbildningen blivit allt längre ger det en förlängd ungdomstid. Nyckeln till inflytande i samhället går via arbetet. De traditionella politiska vägarna att utöva inflytande accepteras inte av dagens ungdomar. Delar av viktiga styrdokument redovisas som ett stöd för att elevers inflytande i grundskolan ska beaktas. Jag undersöker även inflytandet för elever i år nio. Enkätundersökningen svarar på frågor om inflytande vid två skolor. Dessa skolor jämförs med varandra i vissa avseenden. En jämförelse mellan mina resultat och skolverkets resultat från 1997 görs i diskussionsdelen. Tyvärr, visar mina resultat på ett mindre inflytande än vad skolverket presenterade. Utgångspunkten i detta arbete har varit att betrakta ungdomar som en social kategori både i samhället och i skolan. Jag har även ställt frågor om begreppet demokrati och intresse för politik i min undersökning. Svaren var blandade, allt ifrån kreativa idéer till inga associationer alls.