I detta arbete fördjupar jag mina kunskaper omkring inlärningssvårigheter i matematik genom att i litteraturen ta del av vad olika forskare har för olika uppfattningar och definitioner om ämnet. Jag undersöker också vad som kan leda till matematiksvårigheter och vad matematiksvårigheter kan leda till. Dessutom gör jag en intervjustudie där jag undersöker vad dagens lärare i matematik har för kunskaper och tankar om inlärningssvårigheter i matematik. Jag kommer fram till att det finns olika former av inlärningssvårigheter i matematik. Om ett barn lider av allmänna matematiksvårigheter är det oftast svagt i andra ämnen också. Har eleven bara svårigheter inom ämnet matematik och i övrigt är normalbegåvad är eleven dyskalkylektiker eller dysmatematiker. Barnet kan också ha specifika svårigheter inom vissa områden i matematik. Barn med allmänna matematiksvårigheter är betydligt fler än de som har dyskalkyli eller är dysmatematiker. Barn med inlärningssvårigheter i matematik har ofta en störd arbetsförmåga och visar känslomässiga och viljemässiga avvikelser i inställningen till matematik. Alla lärare jag intervjuade hade träffat på elever med matematiksvårigheter. Hälften av lärarna kände inte till begreppet dyskalkyli. Svaren på de övriga frågor jag ställde till lärarna varierade. Endast 3 av lärarna hade fått fortbildning eller utbildning i matematiksvårigheter/dyskalkyli.