liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Wittgenstein och skepticismen
Linköping University, Department of Culture and Communication.
2008 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 40 credits / 60 HE creditsStudent thesis
Abstract [en]

 In his book Wittgenstein on Rules and Private Language (1982) Saul Kripke claims that Wittgenstein argues for a certain form of scepticism in his book Philosophical Investigations (1953), namely a new form of philosophical scepticism, a result of Wittgenstein´s idea of language as language games. Nihilism, scepticism of meaning or of concept, constitutive scepticism are other commentators´ different names of the same phenomenon. The philosophy of Wittgenstein accounts for how our words, including the words of mathematics, have no meaning and there are no a priori justified objective facts as to what I mean about a word. We follow the rules blindly and without justification. We are unable to find any facts against this proposal. Like a ´sceptic´ Wittgenstein denies the ´superlative fact,´ a fact supposed to give an a priori justification to our words. The consensus of a language community is enough to give meaning and assertions to what we in ordinary language call facts, but objective facts in logical meaning a priori, do not exist, a sceptical view in Kripke´s interpretation. Wittgenstein rejects explicit scepticism, but Kripke thinks Wittgenstein did not want to repudiate common belief as a common sense philosopher.

This paper ´Wittgenstein and Scepticism´ says that Wittgenstein certainly denies ´superlative fact´, but his reason was founded on conclusions from his investigation of grammar and language, which we use and misuse according to what we want, not to how it is. We demand that logic ought to be absolute, general and consistent, but there is no such logic a priori. Wittgenstein thinks we have to stick to reality and facts of experience. Facts a priori are very convincing facts, but they are not ´sublime´ in a logical metaphysic way. Logic is not rejected and the philosophy of logic uses the same words as common language. Logic has a normative function in our language. We learn words and rules in a certain context and use them in certain situations. How we use the word tells us the meaning of the word and the correct understanding. Our following the rules depends on how they work in real life.

Abstract [sv]

I Wittgenstein on Rules and Private Languages (1982) hävdar Saul Kripke att Wittgensteins resonemang i Filosofiska undersökningar (1953) leder till en speciell  form av skepticism, en filosofisk skepticism, en konsekvens av Wittgensteins uppfattning om språket som språkspel. Nihilism, meningsskepticism, begreppsskepticism, konstitutiv skepticism är andra kommentatorers beteckningar. Wittgensteins filosofi visar att språkets ord, inklusive matematikens ord, saknar mening och inga rättfärdigade objektiva a priori fakta finns om vad jag menar med ett ord. Vi följer språkets regler blint och som det passar oss Argument saknas för att vederlägga  detta påstående. Som en skeptiker förnekar Wittgenstein filosofins "superlative fact", som förmodas ge en a priori grund för vad jag menar med ett ord. En språkgemenskaps konsensus ger dock orden mening och bekräftar vad som i vanligt språk kallas fakta, men objektiva fakta i logisk mening, fakta a priori saknas, d.v.s. en skeptisk uppfattning, enligt Kripkes tolkning Att Wittgenstein själv tar avstånd från skepticismen beror på att han inte vill bryta med den allmänna uppfattningen om fakta och  mening.

Uppsatsen "Wittgenstein och skepticismen" visar att visserligen överger Wittgenstein "superlative fact", men detta är ett resultat av hans grammatiska undersökning av språket, vilket vi brukar och missbrukar för våra syften, inte som det är. Vi önskar och fordrar att logiken ger oss ett absolut, generellt och beständigt svar, men ett  sådant svar kan inte logikens a priori ge. Wittgenstein menar att verkligheten och erfarenhetsfakta är vad vi har att hålla oss till. A priori fakta är enligt Wittgenstein mycket övertygande fakta, men inte i den "sublima" logikens metafysiska mening. Logiken förkastas inte, ty logikens filosofi talar inte om ord i någon annan mening än vi gör i det vanliga livet. Logiken har en styrfunktion i språket. Orden lärs in i ett sammanhang och används i ett sammanhang. Användningen av ordet visar om ordets mening är korrekt uppfattad. Vi följer regler efter hur de fungerar i en verklighet

Place, publisher, year, edition, pages
2008. , 45 p.
Keyword [en]
use, reality, facts of experience, consensus in language, logic
Keyword [sv]
användning, verklighet, erfarenhetsfakta, språkkonsensus, logik
National Category
Philosophy
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-18370ISRN: LIU-IKK/TF-09/001--SEOAI: oai:DiVA.org:liu-18370DiVA: diva2:218775
Presentation
2008-10-26, Filosofiska Instituitionen, Linköping, 00:00 (Swedish)
Uppsok
humaniora/teologi
Supervisors
Examiners
Available from: 2009-05-25 Created: 2009-05-21 Last updated: 2009-05-25Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(670 kB)469 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 670 kBChecksum SHA-512
28dbf986aefa85918b08d80a482f705f0d5db261cb537fe9f3d75266aebf2a1ee500ba16c632c8755867c632fe4d1ecdf8f8543f3ba1894b17e1f7122170eae8
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Delfin, Solveig
By organisation
Department of Culture and Communication
Philosophy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 469 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 440 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf