liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Värmekunders val och användning: Tidigare forskning och framtida forskningsbehov
Linköping University, Department of Thematic Studies, Technology and Social Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.ORCID iD: 0000-0001-7694-7397
Linköping University, Department of Thematic Studies, Technology and Social Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
2009 (Swedish)Report (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

I denna rapport presenteras och diskuteras tidigare samhällsvetenskaplig forskning kring hur hushåll väljer värmesystem och hur hushållen använder och förhåller sig till bostadens värmesystem. Syftet är att undersöka vilka generella mönster som framkommer i tidigare forskning som behandlar hur hushåll väljer och använder värmesystem, samt att identifiera kunskapsluckor och relevanta forskningsfrågor inför framtiden.

I denna sammanfattning fokuserar vi på de resultat av litteraturstudien som kan vara av intresse för fjärrvärmebolag i mötet och kommunikationen med kunden. Kunskapsluckor inom forskningsfältet samt förslag på framtida forskning kan istället läsas i rapporten.   

I tidigare studier har följande skäl till varför hushåll väljer att byta system och ansluta sig till fjärrvärme identifierats. Det som gör att hushållen byter värmesystem är föga förvånande ofta missnöje med det befintliga systemet. Det rör sig t ex om att det befintliga uppvärmningssystemet är gammalt och trasigt, att de har höga driftskostnader, och negativ miljöinverkan (speciellt olja).

 Att hushåll väljer fjärrvärme beror på:

1)      Fjärrvärme förväntas vara mindre arbetsamt och bekvämare än pellets, billigare än el, säkrare i drift än t ex bergvärme på grundval av att de upplever en trygghet i att många är anslutna till samma system, samt att riskerna i större utsträckning överlämnas till energibolaget. Bekvämlighet, god värmekomfort och ekonomi verkar vara de mest betydelsefulla faktorerna i denna jämförelse. 

Hushållen har dock långt ifrån alltid undersökt hur fjärrvärme står sig i relation till andra uppvärmningsformer. Exempelvis hur fjärrvärmepriset förhåller sig till andra bränslen eller uppvärmningsformer. 

2)      Information och kommunikation med energibolaget, media, grannar och vänner är viktigt. Ett fördelaktigt erbjudande och trevligt bemötande är mycket betydelsefullt, liksom om grannarna väljer att ansluta sig eller inte.

Skäl som hushållen uppger till att välja bort fjärrvärme är:

1.  Hushållen har redan installerat ett välfungerande uppvärmningssystem som de är nöjda med.

2. En konvertering upplevs som alltför besvärligt och kostsamt t ex om man tidigare hade direktverkande el.

3. Hushållet uppger att de upplever att man blir alltför starkt bunden till enbart ett system och en leverantör om man väljer fjärrvärme. Denna beroendeställning innebär att man själv inte har lika stor möjlighet att påverka och kontrollera t.ex. sin ekonomi.

4. En del saknar också förtroende för bolaget och deras kalkyler.

5. Ett skäl att välja bort fjärrvärme är att man vid ett erbjudande måste bestämma sig inom vissa och då alltför korta tidsramar vilket gör att man tackar nej. Det senare handlar om att andra än hushållen själva bestämmer när en konvertering ska ske, vilket inte behöver stämma överens med hushållens önskemål och deras livssituation.

Förutsättningar såsom t ex genus, ålder och ekonomi när det gäller fjärrvärme har enbart kort belysts i enstaka studier. Resultaten är alltså osäkra men följande tendenser kan lyftas fram:

  • att männen i större utsträckning engagerade sig och var mer aktiva i konverteringen till fjärrvärmen än kvinnorna.
  • personer mellan 30 och 50 verkar vara mer benägna att ansluta sig till fjärrvärme än andra åldersgrupper.
  • Pensionärer är däremot i mindre utsträckning intresserade.
  • Ett visst samband mellan inkomst och konvertering till fjärrvärme kan skönjas. De med högre inkomst har större möjlighet att byta uppvärmningssystem.

Det finns få konkreta studier av hur installation av fjärrvärmesystemet, liksom den vardagliga användningen förlöpte. I en studie kan vi se att värmekomforten i villan blev jämnare och mer behaglig efter installationen av fjärrvärme, men att varmvattenkomforten inte blev det. Resultaten när det gäller speciellt bekvämlighet och arbetsinsats är motstridiga. Hushållen upplever fjärrvärmesystemet som komplicerat och det finns en osäkerhet över hur det skall skötas och ställas in. Informationsmaterialet och det stöd som givits till hushållen är inte heller tillräckligt för att bistå dem i detta arbete.

En del hushåll sätter sig inte alls in i systemet och låter det sköta sig själv med suboptimal effektivitet, vilket kan få negativa konsekvenser för inomhuskomforten. Att hushållen har svårt att förstå de energitekniska installationerna i bostaden, samt att informationen ofta upplevs som bristfällig är inte heller något som enbart är förknippad med fjärrvärme, utan liknande iakttagelser har gjorts med andra system, särskilt när det gäller regleringen av termostater.

 Lärdomar från studierna:

Det finns många etablerade sanningar kring olika värmesystem som inte behöver bygga på fakta, men fjärrvärmebolagen måste förhålla sig till och bemöta dessa med förbättrad information och kommunikation:

  • Fjärrvärme är bekvämt. Så bekvämt att hushållen inte bryr sig om att alls förstå och interagera med systemet, vilket kan leda till suboptimal användning.
  • Informationen och kommunikationen till kunden bör utvecklas ytterligare. Det kan handla om att ta fram enkla tips på handhavande och göra en lista på saker som kunden bör kolla av med jämna mellanrum. Detta kan kompletteras med en mycket lättförståelig beskrivning av hur tekniken fungerar. Ta också fram serviceerbjudande, så att de som vill slippa att göra detta själva, kan betala bolaget för återkommande service och underhåll.
  • Kunden vill inte ansluta sig till fjärrvärme för fjärrvärme gör kunden beroende av ett monopolbolag som de inte litar på. Här bör bolagen arbeta med sin kommunikation och information men även med sina avtal och kontrakt, så att kunden känner att detta är en kundrelation och inte ett beroendeförhållande.
  • Kunderna litar inte på bolagens kalkyler. Arbeta tillsammans med aktörer som representerar andra värmesystem, samt med oberoende aktörer såsom energirådgivare och utveckla en gemensam mall som kan användas av hushållen vid jämförelse av olika uppvärmningsalternativ. Här behöver både jämförelsefaktorer och hur beräkningar av olika systems kostnader ska göras diskuteras.
  • Ett fördelaktigt erbjudande och trevligt bemötande har visat sig vara mycket betydelsefullt.

Skäl att välja bort fjärrvärme är:

  •  hög anslutningskostnad. Bolagen kan arbeta med att ta fram olika alternativ till kunden där anslutningskostnaden slås ut över flera år. Då kan man också nå kunder med lägre medelinkomst som idag har en tendens att ansluta sig till fjärrvärme i lägre grad än höginkomsttagare.
  • Kunderna blir stressade av att de får alltför kort tid på sig att bestämma sig för ett erbjudande att konvertera eller inte. Genom att förlänga betänketiden för ett erbjudande kan man nå fler kunder.
  • Kunderna är mindre nöjda med varmvattenkomforten. Detta kan vara något för bolagen att arbeta med att förbättra.
Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Svensk Fjärrvärme AB , 2009. , 112 p.
Series
Svenska Fjärrvärme Fjärrsyn, 2009:7
Keyword [sv]
Fjärrvärme, hushåll, användare, val, energi, värme, komfort, värmesystem
National Category
Social Sciences Interdisciplinary Other Social Sciences not elsewhere specified
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-19840ISBN: 9789173810227 (print)OAI: oai:DiVA.org:liu-19840DiVA: diva2:229354
Projects
Värmekunder val och beteende – tidigare forskning och framtida forskningsbehov
Available from: 2009-08-12 Created: 2009-08-12 Last updated: 2017-11-01Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Värmekunders val och användning: Tidigare forskning och framtida forskningsbehov(1077 kB)9 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1077 kBChecksum SHA-512
0fa627f0f700603f4af0ce425043ef7704e66c498f1efe4553bf4299ca9eefb0bd53eae232c8abd9647b11654dac81a3682e7de917a47072c0599cbdde162563
Type fulltextMimetype application/pdf

Authority records BETA

Palm, JennyIsaksson, Charlotta

Search in DiVA

By author/editor
Palm, JennyIsaksson, Charlotta
By organisation
Technology and Social ChangeFaculty of Arts and Sciences
Social Sciences InterdisciplinaryOther Social Sciences not elsewhere specified

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 9 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 197 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf