liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Utmaningar inom återvinningsbranschen: En förstudie av problem- och utvecklingsområden vid återvinningscentraler och relaterade verksamheter
Linköping University, Department of Department of Health and Society, Division of Physiotherapy. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
Linköping University, Department of Mechanical Engineering, Industrial Ergonomics. Linköping University, The Institute of Technology.
Linköping University, Department of Mechanical Engineering. Linköping University, The Institute of Technology.
Linköping University, Department of Mechanical Engineering, Environmental Technique and Management. Linköping University, The Institute of Technology.
2004 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Insamling, sortering och återvinning av uttjänta produkter är en snabbt växande industribransch. Det svenska samhällets kretsloppsanpassning har under 1990-talet medfört stora förändringar av samhällets avfallshantering. Nya lagar om vilket avfall som skall återvinnas tillkommer kontinuerligt. Denna kretsloppsanpassning i samhället har vanligen skett utan att några speciella krav har ställts på utformningen av produkterna eller på hur produkterna skall insamlas på bästa sätt för att kunna ta reda på materialet så effektivt och skonsamt som möjligt. Istället har man utgått från att de eventuella problem som kan uppstå när produkterna ska återvinnas får lösas när produkterna blir avfall och att producenterna via producentansvaret får ta kostnader och problem som uppstår i avfallshanteringen.

Samhället av idag står inför flera stora utmaningar när systemen för återvinning av produkter och material ska utvecklas. Studien har visat att frågor som rör arbetsförhållanden, ekonomi och effektivitet samt miljönytta bör behandlas på ett integrerat sätt när branschen utvecklas för framtiden.

Arbetsförhållandena för de som är verksamma inom återvinningsindustrin förväntas vara sådana att de anställda långsiktigt bibehåller god hälsa och välbefinnande. De arbetsplatser där avfallet sorteras och hanteras har utvecklats under kort tid och inom en avfallshanteringstradition där man inte utnyttjat kunskap från industrin och forskningen om arbetsplatsutformning och hantering av gods. Det finns påtagliga arbetsmiljöproblem i återvinningsbranschen som visar sig i statistiken både gällande olycksfall och arbetsrelaterade sjukdomar.

Konsumenterna får bära mycket av kostnaderna för materialåtervinningen dels genom ett högre pris på nya produkter de köper, dels genom att de står för en del av arbetet med sortering och transporterna av avfallet till återvinningscentraler eller återvinningsstationer samt vidare via avfallstaxan. För kommunerna kan ökad sortering av avfall också medföra ökade kostnader. Det är angeläget att hålla nere dessa kostnader genom god utformning av anläggningar för återvinning.

Syftet med denna förstudie var att identifiera förekommande problem- och utvecklingsområden inom återvinningsbranschen med focus på återvinningscentralernas roll.

Studien utformades som en kartläggande och utforskande studie. Datainsamlingen genomfördes på totalt 7 anläggningar som representerar olika delar av återvinningsbranschen varav fyra återvinningscentraler (i kommuner med 32 000 till 135 000 invånare). Två av dem byggdes på mitten av 1990-talet medan de andra två har utvecklats från soptippar. Tre av anläggningarna drevs direkt i kommunal regi eller som kommunägt bolag och ett drevs på entreprenad. Anläggningarna valdes för att ge en variation mellan återvinningscentraler från större kommuner såväl som mindre, och också för att representera olika typer och byggnadsår. Dessutom besöktes en elektronikdemonteringsanläggning, en fragmenteringsanläggning samt en anläggning för rekonditionering av vitvaror. Detta möjliggjorde att ett par avfallsfraktioner kunnat följas från återvinningscentralen till efterbehandling i nästkommande steg.

Besöken genomfördes av de forskare som är författare till denna rapport, och därmed representerade disciplinerna arbetsmiljö, hälsa, produktionssystem, säkerhet och miljö. Besöken inleddes med en presentation / rundvandring i anläggningen. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med de anställda och besökare. Observationer genomfördes av hur olika aktiviteter genomfördes av besökarna såväl som av de anställda. Med hjälp av digitalkamera med videofunktion dokumenterades layouter, materialfraktioner, skyltning etc. samt vissa rörelsemoment. Relevanta dokument som fanns tillgängliga samlades in. Respektive besök genomfördes under en dag, under januari - mars 2003.

Återvinningscentralerna är ofta den första instansen för insamlandet av avfall och har en nyckelposition för hur avfallet kan hanteras på ett så produktivt och kostnadseffektivt sätt som möjligt. Det är därför viktigt att studera återvinningsproblematiken med ett helhetsperspektiv med utgångspunkt från såväl arbetsmiljö, säkerhet, produktionssystemutformning och yttre miljö. Vidare att betrakta återvinningscentraler utifrån en systemsyn, och se dess funktion också i relation till avnämarna, d.v.s. de behov och förutsättningar som efterföljande anläggningar i avfallskedjan har.

Studien kan konkluderas enligt följande:

Identifierade problemområden

  • Det föreligger olika typer av arbetsmiljörisker i de olika stegen av avfallshanteringen.
  • Vid återvinningscentraler idag finns risker för skada för de anställda såväl som för besökarna.
  • Återvinningscentralen har identifierats att inneha en nyckelroll i hanteringen av avfall.
  • Det brister i de ekonomiska incitament för förbättring av hanteringen av avfallet vid återvinningscentralerna.
  • Det föreligger dålig kommunikation mellan de olika aktörerna i återvinningskedjan om hur avfallet hanteras i respektive led och vilka förväntningar man har på det inkommande avfallet. Incitamentsbristen och den därav försämrade kommunikationen påverkar såväl arbetsmiljön, kvaliteten som ekonomin i efterföljande led.

Utvecklingsområden

  • Goda möjligheter finns att utforma och organisera återvinningscentraler så att risken för skada påtagligt minskar för såväl personal som besökare.
  • Goda förbättringsmöjligheter finns att inom miljöområdet åstadkomma bättre sorteringskvalitet och därmed förbättra kvaliteten av det återvunna materialet.
  • Genom en bättre industrialisering av återvinningscentralerna kan effektiviteten och ekonomin förbättras, samtidigt som det finns möjligheter att också förbättra arbetsförhållanden och miljö i återvinningssystemen som helhet. Vissa enkla åtgärder, t.ex. tydlig skyltning och information till besökarna, kan ge avsevärd förenkling av arbetet i återvinningscentralerna och även senare i återvinningskedjan.
  • En bättre helhetsoptimering skulle erhållas genom förbättrad interorganisatorisk samverkan för ökad förståelse mellan de olika aktörerna i återvinningskedjan och därmed en bättre optimering av hur avfallet hanteras.

En återvinningscentral ett viktigt ansikte utåt för kommunen. Om utformningen är anpassad till besökarna kan en positiv attityd till återvinning skapas med positiva miljöeffekter och en bättre arbetsmiljö för de anställda som följd.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press , 2004. , p. 43
Series
IHS Report, ISSN 1652-1994 ; 2004:2
National Category
Social Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-22469Local ID: 1712OAI: oai:DiVA.org:liu-22469DiVA, id: diva2:242782
Available from: 2009-10-07 Created: 2009-10-07 Last updated: 2011-03-09Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Utmaningar inom återvinningsbranschen : En förstudie av problem- och utvecklingsområden vid återvinningscentraler och relaterade verksamheter(959 kB)1048 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 959 kBChecksum SHA-512
1a1a79234763fe72ee8ad8f208e81dd906c20cf97a2723bc31cea77103ea06a8bd0d4c688458b7f755cf3a09d462bc43c2d1fa2f53229bbb3b0635fbb3d5ad41
Type fulltextMimetype application/pdf

Authority records BETA

Engkvist, Inga-LillEklund, JörgenBjörkman, MatsEklund, Mats

Search in DiVA

By author/editor
Engkvist, Inga-LillEklund, JörgenBjörkman, MatsEklund, Mats
By organisation
Division of PhysiotherapyFaculty of Health SciencesIndustrial ErgonomicsThe Institute of TechnologyDepartment of Mechanical EngineeringEnvironmental Technique and Management
Social Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 1048 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 593 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf