liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Hej och välkomna till barnens sagotimme: Barn leker barnkultur på fritids
Linköping University, The Tema Institute. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.ORCID iD: 0000-0003-2822-4789
Linköping University, The Tema Institute. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
2002 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Barnkulturforskningen vilar på en lång tradition inom ämnen som estetiskt skapande, medier, leksaker, kamratkulturer, folklore, lek, litteratur, musik, teater och dans. Begreppet barnkultur definieras ofta som den samhällsstödda (kanoniserade) kultur som skapas av vuxna för barn (Hanson & Sommansson, 1998). Barns kultur kan däremot definieras som de sociala handlingar barn utför inom ramarna för friutrymmen som de skapar sig eller har att tillgå inom sociala institutioner som fritidshem, familj eller skola (Hanson & Sommansson, 1998; James, Jenks & Prout, 1998).

Barnkulturforskning studerar och analyserar inte enbart samhällsstödd kultur. Den gemensamma nämnaren för denna forskningstradition är att de flesta inom området studerar och analyserar kulturella uttryck som vänder sig till barn, så som barnlitteratur, barnteater, data- och videospel, samt reklam riktad till barn alternativt föreställande barn.

Det har inte bedrivits lika mycket forskning om barns kultur som om barnkultur. Merparten av den forskning som finns inom området bygger på likartade metodologiska utgångspunkter. Oftast utgår studierna från etnografiskt material eller från intervjusamtal.

Allison James, Chris Jenks och James Prout (1998) argumenterar för empiriska studier av barns kultur som synliggör dynamiken mellan individ och samhälle. Författarna beskriver barns kultur som ett sätt att vara barn bland andra barn med en speciell kulturell stil men de menar samtidigt att detta alltid hänger samman med specifika tider, rum och platser. Deras perspektiv på barns kultur definieras som samhälleligt kontextualiserade sociala handlingar och inte enkom som skämt, ramsor eller folklore vilket var vanligt i tidigare forskning (jfr exempelvis Opie & Opie, 1970). Författarna menar att barn inte endast anpassar sig till de strukturer eller institutioner de omges av. Genom tillägnande, transformering och motstånd blir barnen aktörer i förhållande till rådande diskurser (James et al., 1998). Barns kultur blir därmed ett begrepp som präglas av både rörelse, pluralism och fragmentering, vilket i sin tur innebär att barns kultur egentligen bör benämnas barns kulturer.

Att studera barns kultur medför en förståelse av barn som individer med aktörskap. Att studera barn som aktörer kan innebära olika saker. I detta arbete menas med aktörskap ett studium av barns egna handlingar i vardagen. Det innebär att vår förståelse av barn är att de är samhällsvarelser som både influeras av och blir influerade av sin omvärld.

En vanlig vuxeninitierad barnkulturpraktik är sagostunden, vanligast förekommande inom förskolan (se till exempel Asplund Carlsson & Graneld, 1995) och på bibliotekens barnavdelning.

Barns språkutveckling och metod för att utläsa och förstå sin tillvaro börjar långt tidigare än förmågan att tala och läsa, hävdar Shirley Brice Heath i What no bedtime story means: Narrative skills at home and school (1982). Heath refererar bl a till ett medelklassområde med stark anknytning till skolkulturen i sydöstra USA, kallat Maintown. Där uppmuntras barnen tidigt av sina föräldrar att lära sig läsa och tolka sin tillvaro genom identifikation av objekt och föremål i till exempel bilderböcker. Dessutom uppmanas dessa medelklassbarn att se samband mellan avbildade föremål och bild; en metod som Heath kallar what-reasoning.

Genom att studera barn som leker1 en sådan vuxeniniterad barnkulturpraktik – sagostund – kan man få ökad kunskap om hur barn ser på kulturevenemang som vuxna förser dem med. Denna studie kan därmed sägas anlägga ett dubbelt fokus: på barns kultur och på barnkultur.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2002. , 43 p.
Series
Working papers on childhood and the study of children, ISSN 1104-6929 ; 2
National Category
Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-22884Libris ID: 13539380Local ID: 2231OAI: oai:DiVA.org:liu-22884DiVA: diva2:243197
Available from: 2012-09-28 Created: 2009-10-07 Last updated: 2014-12-16Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Hej och välkomna till barnens sagotimme: Barn leker barnkultur på fritids(647 kB)853 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 647 kBChecksum SHA-512
8ab3e6e48def140413654e420020ad75b209e21610fa804fdf681e30045abbba1ab7a623b81bd3a57eb10cb33fb1fdfffadcabd3fd8401882962165b9fbd1fbe
Type fulltextMimetype application/pdf

Authority records BETA

Eriksson (Barajas), KatarinaSparrman, Anna

Search in DiVA

By author/editor
Eriksson (Barajas), KatarinaSparrman, Anna
By organisation
The Tema InstituteFaculty of Arts and Sciences
Social Sciences Interdisciplinary

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 853 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 637 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf