liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Ryggradslösa djur och planering av infrastruktur - dagfjärilar som landskapsekologiska verktyg och modellorganismer.
CALLUNA AB.
Linköping University, Department of Physics, Chemistry and Biology, Ecology. Linköping University, The Institute of Technology.
CALLUNA AB.
CALLUNA AB.
2006 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

 Föreliggande rapport är slutrapporten inom projektet ”Landskapsekologiska effekter av vägar och järnvägar på ryggradslösa djur” som pågått 2001-2003. En övervägande majoritet av alla studier av vägars/järnvägars effekter på djur har tidigare gjorts på större däggdjur och fåglar, men även groddjur och smådäggdjur fanns relativt väl representerade. För ryggradslösa djur fanns dock få studier och kunskapen var dålig om effekterna på denna grupp som är den absolut artrikaste. Projektet har fokuserat på dagfjärilar och odlingslandskap. En av de bäst kända grupperna av ryggradslösa djur är dagfjärilar. Odlingslandskapet som de framförallt finns i är också ett intressant landskap gällande infrastrukturproblematik. Det här projektet ligger under paraplyprojektet EKLIPS (ekologisk infrastrukturplanering med fjärranalys). Målet med EKLIPS är att utveckla och förbättra trafikverkens hantering av natur- och kulturvärden i de olika delarna av planeringsprocessen.

Projektet bestod av två delar: 1) att undersöka arealkrav på landskapsnivå hos en grupp ryggradslösa djur (dagfjärilar) för att i förlängningen kunna identifiera värdefulla odlingslandskap. 2) att studera den eventuella barriäreffekt en väg kan ha på flygande ryggradslösa djur. Även här är det dagfjärilar som studerats.

De huvudsakliga slutsatserna av den här studien av dagfjärilar som verktyg i infrastrukturplanering är att:

  • Dagfjärilar kan användas för att identifiera biologiskt rika odlingslandskap. Totalt undersöktes 62 områden och 12 170 individer av 57 fjärilsarter identifierades.
  • Landskapet ska studeras i relativt stor skala. Den skala som påverkar fjärilssamhällets sammansättning handlar om kilometrar snarare än hundratals meter. Mängden hagmarker och lövskogar inom 500 m och 2000 m kunde inte förklara fjärilsfaunans sammansättning, däremot mängden inom 5000 m.
  • Det finns kritiska tröskelvärden för mängden av habitat i landskapet och infrastruktur har troligen sin största negativa påverkan kring dessa värden. Tröskelvärdet för att ett artrikt område (>20 arter dagfjärilar) med >50% sannolikhet ska kunna finnas i ett område var i denna studie 570 ha (7,3%) hagmarker/lövskog inom en radie av 5000 m.
  • Tröskelvärdena för enskilda arter varierade mellan 130-950 ha, det vill säga 1,6-12.1% av landskapet ska bestå av passande habitat.
  • Indikatorarter kan användas för att identifiera rika landskap. Våra studier pekar på att flera arter och två artgrupper kan vara användbara. De två artgrupperna är pärlemorfjärilar och bastardsvärmare. Totalt 13 arter eller artgrupper påträffades främst i rika landskap, t ex skogsnätfjäril, vitgräsfjäril, midsommarblåvinge, brunfläckig pärlemorfjäril och silverstreckad pärlemorfjäril.
  • Vägar kan fungera som barriärer för vissa arter. För två av arterna hade vägen en signifikant barriäreffekt. För luktgräsfjäril minskade flödet med 74% och för slåttergräsfjäril med 43%.
  • Potentiellt rika landskap ska gå att identifiera från flygbilder och satellitdata utan att göra omfattande fältinventeringar i framtiden baserat på våra resultat. Fortfarande är dock resultaten för osäkra (ej upprepade i andra landskap) för att appliceras i större skala.
  • När vägplaneringsprocessen kommit fram till vägutredningen kan indikatorarterna användas för att identifiera för artrikedomen viktiga områden och för att precisera målsättningarna för vilken naturhänsyn som skall tas i arbetet. Indikatorarterna kan också användas i uppföljningsarbete för att uppskatta om projektmålen uppnåtts.
Place, publisher, year, edition, pages
Borlänge: Vägverket , 2006. , 26 p.
Series
Publikation, ISSN 1401-9612 ; 2006:144
National Category
Natural Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-37591Local ID: 36632OAI: oai:DiVA.org:liu-37591DiVA: diva2:258440
Available from: 2009-10-10 Created: 2009-10-10 Last updated: 2017-06-09Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Ryggradslösa djur och planering av infrastruktur - dagfjärilar som landskapsekologiska verktyg och modellorganismer(1093 kB)14 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1093 kBChecksum SHA-512
227ed1c0ee52b132a44ef778a45bb668c814cdeba64eb801ad0d459630a0497d6e8a2b2e056f1bab4446d1aedbeea47e7408dbaeb46eae42c1ab52910a1b71eb
Type fulltextMimetype application/pdf

Authority records BETA

Bergman, Karl-Olof

Search in DiVA

By author/editor
Bergman, Karl-Olof
By organisation
EcologyThe Institute of Technology
Natural Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 14 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 48 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf