liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Lärarutbildningars kunskapsmål för verksamhetsförlagd utbildning: ett mischmasch av teori och praktik
Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Avdelningen för didaktik och forskning om pedagogiskt arbete (DIPA). Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
2007 (Swedish)In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 12, no 3, 194-207 p.Article in journal (Refereed) Published
Abstract [sv]

I den här studien granskas kunskapsmålen för den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) inom svensk lärarutbildning. I lärarutbildningens senaste styrdokument beskrivs lärares kunskap både som »praktisk» och »teoretisk» och man förordar en växelverkan mellan dessa båda kunskapsformer liksom mellan högskoleförlagd och verksamhetsförlagd utbildning. Forskning om lärarutbildning visar dock att integrering av lärares så kallade teoretiska och praktiska kunskap, och av högskoleförlagd och verksamhetsförlagd utbildning, är problematisk. Samtliga 26 lärarutbildningssäten i Sverige var målgrupp för studien varav 17 kom att delta. Dessa 17 svarar för 90% av landets utexaminerade lärare. Resultatet från undersökningen visar att kunskapsmålens antal, form och innehåll varierar. Vissa lärosäten har ett stort antal mål medan andra endast har ett fåtal. Vissa lärosäten har en dominans av påståendeanknutna kunskapsmål medan andra domineras av proceduranknutna mål, samtidigt som kunskapsmålen kan ses som mångtydiga och vaga. Utfallet av analysen sammanfattas i en figur vilken diskuteras som ett möjligt verktyg för analys och utformning av lärarstudenters lärande under den verksamhetsförlagda utbildningen.

Place, publisher, year, edition, pages
2007. Vol. 12, no 3, 194-207 p.
National Category
Social Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-39449Local ID: 48473OAI: oai:DiVA.org:liu-39449DiVA: diva2:260298
Available from: 2009-10-10 Created: 2009-10-10 Last updated: 2017-12-13
In thesis
1. Mellan akademi och profession: Hur lärarkunskap formuleras och bedöms i verksamhetsförlagd lärarutbildning
Open this publication in new window or tab >>Mellan akademi och profession: Hur lärarkunskap formuleras och bedöms i verksamhetsförlagd lärarutbildning
2010 (Swedish)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [sv]

Syftet med avhandlingen är att granska hur lärarkunskap formuleras och bedöms i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom svensk lärarutbildning. Utgångspunkten tas i det faktum att lärares yrkeskunskaper under lång tid varit uppdelade och beskrivna som teoretiska och praktiska, till exempel uttryckta som lärares tänkande respektive lärares handlande, eller vad lärare vet och vad lärare kan utföra. Det senaste policydokumentet för svensk lärarutbildning speglar denna uppdelning och poängterar vikten av en integrering av det teoretiska och praktiska under såväl högskoleförlagd utbildning (HFU) som VFU. Därmed finns det policyintentioner kring en mer forskningsgrundad VFU samtidigt som HFU anmodas ta sin utgångspunkt i erfarenhetsgrundad kunskap.

Som analysverktyg används ett kunskapsteoretiskt ramverk där lärarkunskap förstås som påståendekunskap eller procedurkunskap och kunskap-för-praktiken (forskningsgrundad) eller kunskap-i-praktiken (erfarenhetsgrundad). I Studie I granskas kunskapsmål, riktade mot VFU, vid sjutton lärarprogram i Sverige. I Studie II och Studie III granskas bedömningssamtal i två olika VFU-kurser vid ett (1) lärarprogram i Sverige.

Resultaten från Studie I visar att kunskapsmålen kan förstås som ett mischmasch av lärares påstående- och procedurkunskaper, där procedurkunskaperna dominerar, och kunskapsmålens kunskapsgrunder kan svårligen spåras. I Studie II och Studie III arrangerar lärarutbildarna sina skolbesök och bedömningssamtal på olika sätt vilket påverkar vilka av, och hur, lärarstudenternas kunskaper bedöms. I Studie II besöker lärarutbildarna lärarstudenterna vid deras skolplaceringar men gör inga lektionsobservationer innan bedömningssamtalen. I Studie III görs lektionsobservationer. Resultaten från de båda studierna visar att bedömningssamtalen explicit kännetecknas av en formativ bedömning där lärarstudenternas procedurkunskaper och kunskap-i-praktiken fokuseras. En bedömning av påståendekunskaper och kunskaper-för-praktiken kan svårligen spåras. I Studie III analyseras bedömningen av lärarstudenternas procedurala kunskaper-i-praktiken även med hjälp av ett ramverk av modeller för bedömning av yrkeskunskap. Resultatet visar att bedömningen av lärarstudenternas procedurkunskaper karaktäriseras av en holistisk modell där lärarutbildarna refererar till flera olika omständigheter som påverkar lärarstudenternas handlingar, med koppling till deras egna erfarenhetsgrundade och tysta yrkeskunskaper, snarare än till kursernas formella kunskapsmål.

En diskussion förs om frånvaron av kunskap-för-praktiken i VFU i relation till teorier om yrkeskunskap och yrkeslärande. Vidare diskuteras den tydliga närvaron av kunskap-i-praktiken i VFU i relation till teorier om de tysta dimensionerna av yrkeskunskap.

Abstract [en]

The purpose of the dissertation is to examine how teacher knowledge is formulated and assessed in the school-based education (SBE) in Swedish teacher education. The basis is that teachers’ vocational knowledge has been divided and described as theoretical and practical, i.e., expressed as teachers’ thinking versus their actions, or what teachers know in relation to what they can do. The recent policy document for Swedish teacher education reflects this division and stresses the importance of integrating practice and theory within both university-based education as well as SBE. Thus, the intention of the policy is directed towards a more research-based SBE at the same time the university-based education is proposed to take its starting point in experience-based knowledge.

An epistemological analytical tool is used where teacher knowledge is understood as being propositional or procedural, and knowledge-for-practice (research-based) or knowledge-in-practice (experience-based). In Study I the learning objectives directed to SBE in seventeen Swedish teacher education programs are analyzed. In Study II and Study III student-teaching conferences in two different school-based courses at one (1) Swedish teacher education program are studied.

The results from Study I show that the learning objectives can be understood as a mishmash of propositional and procedural teacher knowledge, though procedural knowledge dominates, and the learning objectives’ basis of knowledge can hardly be traced. In Study II and Study III the teacher educators’ school visits and the studentteaching conferences are arranged in different ways, and affect what and how student teachers’ knowledge is assessed. In Study II teacher educators visit the student teachers at their school placements without having done any lesson observations prior the student-teaching conferences. In Study III observations are done. The results from these two studies show that the student-teaching conferences are explicitly characterized by formative assessments where student teachers’ procedural knowledge and knowledge-in-practice is emphasized. An assessment of propositional knowledge and knowledge-for-practice can hardly be traced. In Study III the assessment of student teachers’ procedural knowledge-in-practice is also analyzed within a framework of models for assessment of vocational knowledge. The results show that a holistic model characterizes the assessment of student teachers’ procedural knowledge where teacher educators refer to several circumstances that affect student teachers’ vocational actions, according to their experience-based and tacit teacher knowledge, rather than the course’s formal learning objectives.

A discussion is held about the absence of knowledge-for-practice in SBE, in relation to theories of vocational knowledge and vocational learning. Furthermore, the clear presence of knowledge-in-practice in SBE is discussed in accordance with theories of the tacit dimensions of vocational knowledge.

Publisher
113 p.
Series
Linköping Studies in Pedagogic Practices, ISSN 1653-0101 ; 12Linköping Studies in Behavioural Science, ISSN 1654-2029 ; 148
Keyword
School-based teacher education, research- and experience-based teacher knowledge, assessment, learning objectives, tacit knowledge, Verksamhetsförlagd lärarutbildning, forsknings- och erfarenhetsgrundad lärarkunskap, bedömning, kunskapsmål, tyst kunskap
National Category
Pedagogical Work
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-52449 (URN)978-91-7393-526-5 (ISBN)
Public defence
2010-01-15, I 101, Hus I, Campus Valla, Linköpings universitet, Linköping, 13:00 (Swedish)
Opponent
Supervisors
Available from: 2009-12-21 Created: 2009-12-21 Last updated: 2010-02-05Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Authority records BETA

Hegender, Henrik

Search in DiVA

By author/editor
Hegender, Henrik
By organisation
Avdelningen för didaktik och forskning om pedagogiskt arbete (DIPA)Faculty of Educational Sciences
In the same journal
Pedagogisk forskning i Sverige
Social Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 170 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf