liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Massrörelser,massaktioner och social identitet.
Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning.
2004 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [en]

 

The primary aim of this review is to explore the concept of identity as it is used in texts about mass movements and mass actions. A second aim is to find useful conceptualisations for analysing demonstrators’ group affiliation as well as the impact of these affiliations on actions when demonstrations turn into violence. Two main traditions are presented: (a) The sociological social-psychology tradition of identity resting upon symbolic interactionism and (b) the psychological social-psychology tradition of social identity mostly referring to social cognitive theories. It is argued that the way these two traditions have developed and approached each other during the last decade has made it possible to integrate them in the same study in order to explain slightly different perspectives of group members’ identity formation.

Abstract [sv]

 

Den  teoretiska   utvecklingen   inom  socialpsykologin   när  det  gäller massrörelser  och aktioner  som leder  till våldsamheter d.v.s. kravaller, kan sägas börja med Le Bons (1960/1895) idé om en kollektiv gruppsjäl groupmind.  Le  Bon  menade att  denna  utvecklades  som  en  generell övergripande  organisationsform  i en folkmassa.  Idén om en kollektiv gruppsjäl  har  dock  kritiserats  hårt  medan hans övriga  teser om  att individer  regredierar  och  förlorar  sin  identitet  i en  folkmassa,  har vidareutvecklats  av psykologer och socialpsykologer som fokuserat på den individuella identiteten, t.e.x. Adorno, Ericsson, Allport, Zimbardo och Freud. Uppkomsten av och deltagande i sociala rörelser förklarades av dessa i termer av t.ex. auktoritär personlighet, alienation, deprivation och olösta  oidipalkonflikter  istället  för  som legitima  engagemang för oppositionella intressen. P.g.a. den betoning av individuella motiv och brister   som  blev   förhärskande   under   1950-1970-talet, stötte   den individualinriktade  tolkningsramen  på  hård  kritik.  Det  uppstod  en naturlig    motreaktion     där    psykologiska    och    socialpsykologiska förklaringsgrunder  kom  i skymundan  till förmån  för  politiska  och sociologiska teorier som Resource  mobilisation  theory och political  process theory  (McAdam,  1982). Såväl  psykologiska  som  socialpsykologiska teorier kom därigenom att negligeras under en lång period. De politiska teorierna  utgick från idén  om den rationella  människan  d.v.s. att alla människor,  givet  samma förutsättningar  kommer  att  reagera på  ett likartat och förnuftigt sätt.

Till skillnad  från  tidigare,  började man  också fr.o.m.  70-talet att studera sociala rörelsers positiva innebörder (Stryker, Owens & White, 2000). En bidragande  orsak till detta  kan  ha varit att  många av de forskare som tog sig an att studera sociala rörelser vid denna tid själva var en del av dessa rörelser.

När    organisatoriska    och   politiska    variabler    fokuserades   och förklaringar  på  personlighets  eller  individuell  identitetsnivå  uteslöts medförde  detta  att  många frågor  inte  kunde  belysas.  Alla  analyser utmynnade  i förklaringar på kollektiv  nivå (Stryker,  Owens &  White, 2000). Man   kan  säga  att  det  togs  ett  kliv  från   den  personliga identitetsnivån till den kollektiva identitetsnivån och därigenom uteslöt man  förklaringar  på  interaktionistisk  nivå  (mellan  individer,  mellan individ och grupp samt mellan små grupper). Frågor som då hamnade i skymundan  var t.ex. varför  vissa  individer  går med i sociala  rörelser andra inte och varför vissa individer deltar i våldsamheter andra inte.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2004. , 25 p.
Series
FOG report, ISSN 1401-0283 ; 51
Keyword [en]
Mass movement, social identity, identity, collective identity
Keyword [sv]
Gruppidentitet, identitet, psykologi
National Category
Social Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-42201ISRN: LiU-IPP-FOG-R--51--SELibris ID: 10087873Local ID: 61413OAI: oai:DiVA.org:liu-42201DiVA: diva2:263056
Available from: 2009-10-10 Created: 2009-10-10 Last updated: 2014-12-02Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Massrörelser,massaktioner och social identitet.(435 kB)509 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 435 kBChecksum SHA-512
ab8928fe0aa282f7d8fc33f5f2c5026d6b66c33da1bbda3b9f522755dcc74caa2fc156c26c351f53da11f773f81e980a54d03c848e32cf2f9a72a37ffcd9e7d9
Type fulltextMimetype application/pdf

Authority records BETA

Hylander, Ingrid

Search in DiVA

By author/editor
Hylander, Ingrid
By organisation
Faculty of Arts and SciencesDepartment of Behavioural Sciences and Learning
Social Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 509 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 627 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf