Privatiseringen, avregleringen av arbetsmarknaden och andra processer förbundna med den samtida nyliberala orienteringen i politik och ekonomi har fört med sig en ökad uppmärksamhet på det civila samhället. Det civila samhällets ökade betydelse har beskrivits både som ett symptom på samhälleliga problem, och som en lösning på dessa problem. Det civila samhället kopplas, i det sistnämnda fallet, till den politiska sfär där nya sociala rörelserna (kvinno-, miljö- och antirasistiska rörelser) tar form, och där ideellt arbete har sitt främsta uttryck.

I forskning om sociala rörelser framhålls ofta den betydelse som nätverksbygge i informella sfärer har för framväxten av ett offentligt, kollektivt aktörskap – inte minst för kvinnors engagemang. Medlemskap i informella nätverk främjar framväxten av ett kollektivt aktörskap som kan få ett politiskt uttryck i protestaktioner. Med hänvisning till ett flertal studier drar Doug MacAdam (1994) slutsatsen att sociala rörelser präglas av kollektiva identiteter framväxta ur gemensamma uppfattningar om hierarkiska maktrelationer och relaterade riktlinjer för aktionsprogram, genomsyrade av syften att förändra ojämlika maktrelationer. Med liknande tankegångar noterar Naomi Abrahams (1996) att kvinnor engagemang i föreningslivet är nära kopplad med maktstrukturer i familjen och i samhället och hur detta engagemang bidrar till framväxten av kollektiva identiteter.

Genom deltagande i föreningslivet stärks kvinnornas lokala, sociala och politiska engagemang. Föreningslivet är ofta lokalt förankrad, men den lokala förankringen kan också vara en språngbräda för ett nätverksbygge som sträcker sig bortom det lokala, och förgrena sig både geografiskt och socialt åt flera olika håll.

Jag vill illustrera dessa tankar med Anna och Maria, som båda leder föreningar i Stockholm. Dessa föreningar, som utgör mötesplatser i det lokala förortslivet respektive den centrala staden, har betydelse för utbildnings- och arbetslivskarriärer för såväl ungdomar och för föräldragenerationen, som i förlängningen, för det lokala samhällets sociala liv och generellt, för medborgerligt engagemang. Artikeln tematiserar innebörden av socialt aktörskap med fokus på etnicitet och genus.