liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
RAB-Plate versus Sliding Hip Screw for Unstable Trochanteric Hip Fractures: Stability of the Fixation and Modes of Failure-Radiographic Analysis of 218 Fractures
Linköping University, Department of Clinical and Experimental Medicine, Orthopaedics. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
Linköping University, Department of Clinical and Experimental Medicine, Orthopaedics. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
2001 (English)In: The Journal of Trauma and Acute Care Surgery, ISSN 2163-0755, Vol. 50, no 3, 545-550 p.Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Background: The sliding hip screw has gained considerable acceptance in the treatment of unstable trochanteric fractures. However, the new type of 120 degrees fixed angle blade-plate with a buttress rod (RAB-plate) showed encouraging clinical results. The purpose of this study was to assess stability of fixation and analyze modes of failure in unstable trochanteric hip fractures treated with these devices.

Methods: A retrospective radiographic review of 218 unstable fractures was performed. Linear and angular displacements of the major fragments and implant migration into the femoral head during healing were assessed. Additionally, adequacy of the reduction and the location of the implant within the femoral head as predictors of fixation failure were evaluated.

Results: The postreduction neck-shaft angle was maintained in the majority of the fractures in both groups. However, there was a significantly higher incidence of varus angulation by 10 degrees or more by the completion of healing among fractures treated with the sliding hip screw (p = 0.04). There was no statistically significant difference in vertical migration of the device into the femoral head between the implants used (p = 0.3). There was a significant relationship between failure of the fixation and varus reduction (p = 0.04) as well as screw/neck angle deviation more than 20 degrees in the lateral projection (p = 0.005) or if the implant was in a superior or posterior position (p = 0.02).

Conclusion: The RAB-plate provided a more stable fixation, especially with regard to maintained postoperative alignment. However, positive predictors for fixation failure were identical for both devices. Here, the screw/neck angle deviation has had the strongest significance for prediction of fixation failure.

Place, publisher, year, edition, pages
2001. Vol. 50, no 3, 545-550 p.
Keyword [en]
unstable trochanteric fractures, rigid nail plate, RAB-plate, sliding hip screw, fixation failure
National Category
Medical and Health Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-49332OAI: oai:DiVA.org:liu-49332DiVA: diva2:270228
Available from: 2009-10-11 Created: 2009-10-11 Last updated: 2012-08-07Bibliographically approved
In thesis
1. Treatment of unstable trochanteric hip fractures: A clinical, mechanical and radiographic evaluation of the RAB-plate
Open this publication in new window or tab >>Treatment of unstable trochanteric hip fractures: A clinical, mechanical and radiographic evaluation of the RAB-plate
2000 (English)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [en]

The problems associated with the management of proximal femoral fractures gain more attention as the elderly population continue to increase. It has been estimated that the total number of hip fractures in the world will increase from 1.7 million per year in 1990 to 6.3 million per year in 2050 (Cooper et al 1992). Operative treatment of these fractures is a challenge for the orthopaedic surgeon mainly due to poor bone quality, which increases the risk of fixation failure.

More than 50% of the total number of hip fractures are extracapsular fractures. Mortality, morbidity and costs as a result of trochanteric fracture are higher than those for a cervical fracture. The consequence is increased resource consumption in the national health-care system. The estimated total cost of treatment increase 3-fold in case of a complication. Therefore, a variety of different devices have been designed in order to decrease the ratio of complications. However, in spite of this, the reported ratio of fixation failure continues be high and may reach 25% following treatment of unstable trochanteric fractures. We evaluated a new type of fixation device, the RAB-plate (Rigidity Augmentation Baixauli), for the treatment of unstable trochanteric hip fractures. The RAB-plate is a fixed 120-degree angle blade-plate with a buttress rod.

We performed three clinical trials where 391 unstable trochanteric fractures were stabilised with the RAB-plate or a Sliding Hip Screw (SHS). The results showed a statistically significant lower number of complications in fractures stabilised with the RAB-plate.

The fatigue resistance of the RAB-plate was evaluated in a cyclic loading test model. The RAB-plate had a statistically significant higher fatigue strength than two different designs of the SHS.

Stability of the fixation and modes of failure were radiographically analysed in a series of 218 unstable trochanteric fractures treated with the RAB-plate or the SHS. The RAB-plate provided a more stable fixation especially with regard to maintained postoperative alignment. However, positive predictors for fixation failure e.g.implant position within the femoral head, varus reduction in anteroposterior projection and screw/neck angle deviation in the lateral projection were identical for both devices.

Spontaneous femoral neck fracture after removal of the fixation device in healed unstable trochanteric fractures was investigated in a series of 7 patients. Our results indicate that implant-induced osteoporosis (stress protection) is a possible cause of subsequent fracture.

Our conclusions are that the RAB-plate is a safe implant for fixation of unstable trochanteric hip fractures and results in lower incidence of complications compared to SHS. Therefore, the RAB can be recommended for fixation of unstable trochanteric fractures.

Abstract [sv]

Antalet osteoporotiska frakturer ökar samtidigt som populationen åldras. Höftfrakturer är en av de vanligaste benbrotten hos äldre oftast osteoporotiska patienter. Idag beräknas antalet höftfrakturer i Sverige överskrida 18 000 årligen. Konsekvensen av detta är ökade sjukvårdskostnader. Trokantära höftfrakturer utgör hälften av alla höftfrakturer. Gruppen s.k. instabila frakturer har den största komplikations frekvensen. Det är beräknat att en okomplicerad höftfraktur i slutet av 80-talet kostade ca 45 000 SEK, och kostnaderna tredubblades vid en komplikation.

Från 40-talet till början på 80-talet var den mest använda osteosyntesmetoden s.k. rigida plattor. Dessa hade komplikations frekvenser upp till 50% . Därför utvecklades en ny metod, s.k. glid skruv eller Sliding Hip Screw (SHS). Den metoden reducerade komplikations frekvensen till i genomsnitt 10%.

RAB-plattan är en modifikation av de tidigare använda rigida plattorna. Den väsentliga skillnaden ligger i själva plattans konstruktion. Här har man använt sig av en gammal princip tagen från hållfastighetslära om en halv romersk båge. Den snedgående strävan mellan plattans proximala och övre halvan av plattans laterala del ökar avsevärt hållfastigheten. Denna konstruktion innebär att RAB-plattan kan ta mycket större belastning utan risk för utmattnings brott. I en klinisk situation innebär det att plattan ger en stabilare osteosyntes än SHS och patienten får belasta det opererade benet oavsett graden av instabilitet i frakturen. Detta postoperativa förfarande rekommenderas ej alltid vid användning av SHS. Tidig postoperativ mobilisering är betydelsefull för den aktuella patientgruppen. Att avlasta en exttemitet innebär ofta svårigheter för äldre patienter och kan i vissa fall medföra att patientens mobilisering blir inadekvat. En konsekvens av detta kan vara en ökad risk för postoperativa komplikationer från ett flertal organsystem.

Detta var grunden till att projektet startades. Samtidigt väcktes det vissa etiska aspekter framför allt i de kliniska arbeten där man randomiserade patienter mellan SHS, som har en dokumenterad låg komplikationsfrekvens och RAB-plattan som i sig representerar "rigida plattor" med erkänd stor risk för komplikationer. Vår pilot studie visar dock att RAB-plattan inte har högre frekvens av komplikationer, är relativ enkel att använda och ger en stabil osteosyntes. Resultaten av de två randomiserade studierna visar att RAB-plattan ger ett signifikant mindre antal komplikationer jämfört med två olika SHS systemen. Detta visar att RAB-plattan skiljer sig väsentlig från tidigare rigida plattor också i en klinisk situation.

En annan viktig aspekt i evalueringen av RAB-plattan är undersökning av implantatens mekaniska egenskaper. Tidigare tester av plattans hållbarhet genomfördes med s.k. statisk belastning. Den typen av test återspeglar inte nödvändigtvis den klinisk verkligheten. Därför har vi genomfört mekaniska tester av RAB-plattan och de två mest använda SHS systemen i Sverige i en modell med cyklisk belastning. Implantaten utsattes då för samma typ av belastning som registreras i höfdeden under gång. Resultatet visar signifikant högre hållfasthet av RAB-plattan jämfört med SHS.

Vi har också analyserat stabiliteten av osteosyntes samt faktorer vilka kan ha betydelse för postoperativa komplikationer i en serie av radiologiska mättningar. Genomgång av litteraturen angående trokantära frakturer visar att det finns ett stort intresse för liknande analyser avseende SHS, men relativt lite angående rigida plattor. Våra resultat visar att RAB-plattan ger stabilare osteosyntes än SHS. En nyhet var att båda typer av osteosyntes visar sig ha samma s.k. positiva faktorer för postoperativa komplikationer. Störst signifikans visar fel placerad implantat med dålig reporrerad fraktur ha för resultatet. Detta antyder att inte enbart implantatens typ har betydelse för slutresultatet utan man borde ägna mera uppmärksamhet åt operatören och hans fardigheter.

slutligen har vi analyserat en specifik komplikation relaterad till trokantära frakturer som tidigare var relativt lite uppmärksammad. Detta gäller spontana frakturer i lårbenshalsen efter att man har tagit bort osteosyntes materialet som använts vid behandlingen av trokantära fraktur. Anledningen till borttagning av implantaten var patientens diffusa, lokala besvär. Vi har inte kunnat påvisa någon enskild faktor av betydelse för uppkomsten av komplikation, men vår rekommendation är att man bör undvika att avlägsna implantaten som rutiningrepp, speciellt vid oklara kliniska symtom.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköpings universitet, 2000. 61 p.
Series
Linköping University Medical Dissertations, ISSN 0345-0082 ; 628
National Category
Medical and Health Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-28028 (URN)12788 (Local ID)91-7219-585-1 (ISBN)12788 (Archive number)12788 (OAI)
Public defence
2000-05-17, Berzeliussalen, Universitetssjukhuset, Linköping, 09:00 (Swedish)
Opponent
Available from: 2009-10-08 Created: 2009-10-08 Last updated: 2012-08-07Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Other links

Summary

Authority records BETA

Buciuto, Robert

Search in DiVA

By author/editor
Buciuto, Robert
By organisation
OrthopaedicsFaculty of Health Sciences
Medical and Health Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 135 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf