liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Medias rapportering om fjärrvärme: framställning och budskap nationellt och lokalt
Linköping University, The Tema Institute, Technology and Social Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.ORCID iD: 0000-0001-7694-7397
Linköping University, The Tema Institute, Technology and Social Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
2009 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Syftet med detta projekt är att analysera hur fjärrvärme framställs i nationella dagstidningar och periodika som når en stor allmänhet, samt i två lokaltidningar i Uppsala respektive Karlstad under perioden 1996-2007. På den nationella nivån valdes följande tidningar: Vår Bostad (som senare delades upp och ersattes med Hem och Hyra och Hemma hos HSB), Vi i Villa, Expressen, Aftonbladet och DN. På lokal nivå har Upsala Nya Tidningar och Nya Wermlands-Tidningen studerats.

I vårt material har vi hittat 8 olika ämnesområden eller ramkonstruktioner inom vilka fjärrvärme diskuteras. Dessa är: Kärnkraft, Ekonomi, Miljö, Sopförbränning, Jämförelse olika system, Risk, Utbyggnad och Försörjningstrygghet.

Det vanligaste ämnesområdet vid rapporteringen av fjärrvärme är att diskutera fjärrvärmesystemet i relation till olika ekonomiska faktorer. Taxornas nivå är ett återkommande inslag framförallt i nationell media och i Uppsala. Upsala Nya Tidningar har haft stort fokus på utförsäljningen av det kommunala energibolaget till Vattenfall och de därpå stora höjningar som har gjorts av taxan. Även nationell media har stort fokus på utförsäljningen av Birka Energi till Fortum och de därpå följande taxehöjningarna. Både i nationell media och i Uppsala diskuteras att de höga taxorna beror på att bolagen har monopol på fjärrvärme lokalt. Bolagen försöker framhäva att de konkurrerar med andra uppvärmningsformer, men detta har svårt att få acceptans hos både reportrar och övriga aktörer. Kritiken mot monopolsituationen är kopplad till ägarfrågan, att det i Uppsala och Stockholm inte är kommunen som äger eller är ensam ägare av bolagen. Detta är förmodligen också förklaringen till att kritik mot för höga taxor inte alls återfinns på samma sätt i Karlstad som behållit sitt bolag i kommunal ägo.

Den näst vanligaste frågan som fjärrvärme relateras till är miljö. I miljöramen ses fjärrvärme alltid som något positivt och både i Uppsala och Karlstad anses systemen som fördelaktiga att ha i städerna. I nationell media presenteras gärna olika familjer som får berätta om att de fått eller förväntar sig bättre närmiljö tack vare utbyggd fjärrvärme.

Kärnkraftsavveckling som ramkonstruktion finns främst på nationell nivå där en utbyggnad av fjärrvärme framställs som avgörande för att kunna reducera elanvändningen. Här är fjärrvärmesystemet ofta beskrivet i positiva ordalag.

Framställningen av fjärrvärme i relation till soppsortering är olika i nationell och i lokal press. I nationell media problematiseras import av avfall och att svenska bolag för in farligt avfall som ger utsläpp i landet med enda syftet att tjäna pengar. I andra artiklar ses sortering som mer miljövänligt än förbränning eftersom sortering anses ingå i kretsloppet. Samtidigt finns debatten att förbränning är både miljömässigt och ekonomiskt gynnsamt. I lokalpressen kritiseras sopförbränning i princip aldrig, utan här finns konsensus om att avfall är ett bra bränsle som tack vare bra rening ger miljövänlig fjärrvärme.

När fjärrvärme jämförs med andra system både i nationell och lokal media står sig fjärrvärme relativt bra i jämförelse med andra uppvärmningssystem. I Uppsala framställs värmepumpen som den största konkurrenten medan pellets är framhålls något mer i Karlstad. Fjärrvärme framställs ofta som miljövänligt, samhällsekonomiskt riktigt med en driftkostnad som står sig väl i relation till alternativen och som ett bekvämt system som sköter sig själv. Nackdelarna är installationskostnaden, främst för de som saknar vattenburet system och att man blir beroende av en leverantör på en monopolmarknad.

Att diskutera fjärrvärme och risk är förvånansvärt lite förekommande. I lokalpressen finns inga exempel. I nationell press uppkommer den när det hänt någon större incident.

Fjärrvärmens utbyggnad är en ram som är vanligast på lokal nivå, även om den också förekommer på nationell nivå. Det dominerande temat är att utbyggnad av fjärrvärmenätet är något som efterfrågas av medborgarna och är eftersträvansvärt av miljöskäl. Den negativa aspekten är att bolagen inte hinner bygga ut i den takt som efterfrågas och att medborgarna känner att de har svårt att påverka bolagen i denna fråga. I Karlstad har också problemet med uppgrävda gator diskuterats i samband med utbyggnader.

Försörjningstrygghet och kapacitetsbrist är främst diskuterat i relation till Stockholmsområdet och då är det svårigheten för existerande verk att försörja nybyggda områden i Stockholm. När det gäller Fortums indragna gassatsning framhålls också risken för att kunderna inom relativt kort tid riskerar att stå utan gasleverans.

Fjärrvärme framställs olika beroende på vilken ramkonstruktion fjärrvärmen sätts i. Fjärrvärmesystemet som räddning är tydlig, främst i nationell media, i relation till den energiöverenskommelse som 1997 inkluderade en plan för avvecklingen av kärnkraften. I relation till miljöramen uppges fjärrvärme vara förklaringen till minskade utsläpp och bättre luft i kommunerna. Fjärrvärme anses också vara en starkt bidragande orsak till att politiskt uppsatta miljömål nås.

Framförallt i samband med att höjning av fjärrvärmetaxan diskuteras framställs fjärrvärmebolagen ofta som giriga monopolister som försöker ta ut så mycket pengar som möjligt från sina kunder. Ägandeförhållandena är centrala och privata ägare framställs som mindre tillförlitliga än kommunalt ägda. Fortum och Uppsala Vattenfall framställs ofta negativt i media och deras uttalanden underbygger ofta tesen av maktmissbrukande monopolister. Oviljan till dialog är ett återkommande tema. Ett annat tema är att fjärrvärme är ett monopol och att kunderna inte kan byta leverantör av fjärrvärme och på det sättet är utelämnade till ett bolag.

Ett budskap är att fjärrvärme är politiskt ogynnat bland annat i jämförelse med Danmark, men även i samband med införandet av utsläppsrätter. Ytterligare ett budskap rör fjärrvärme som en etablerad, pålitlig teknik som inte behöver ifrågasättas. Det är sällan fjärrvärme framställs som tekniskt spännande med många utmaningar och det är ingen artikel som berör någon intressant innovation som gjorts inom systemet. Tryggt och säkert är ledorden som ligger som en underton i många artiklar.

Beroende på vilken ram eller vinkling som en artikel lägger på fjärrvärme så framställs fjärrvärmen som positiv eller negativ. Miljöramen medför i princip alltid en positiv underton medan den ekonomiska ramen ofta medför en negativ framställning av fjärrvärme.

Lärdomar fjärrvärmebolagen kan dra inför framtiden är:

  • Anställ en informatör för effektiv kommunikation med media
  • Ta fram en strategi för hur kommunikationen med media ska ske
  • Hur bolagen kommunicerar prishöjningar borde vara en prioriterad fråga eftersom det saknas goda exempel på när bolagen lyckats förklara och motivera sina höjningar. Här borde en gemensam strategi för branschen vara till hjälp för alla.
  • Gör en konsekvensanalys av uttalanden i media innan de görs. Flera svar som bolagen ger i artiklar saknar en genomtänkt analys av hur media och indirekt kunden ska förhålla sig till budskapet bolaget ger. Flera uttalanden ger märkliga budskap främst när bolagen svarar på kritik av taxehöjningar. Till exempel svaret att befintligt regelverk säger att bolagen ska agera affärsmässiga och att bolagen har ”rätt” att ta ut så högt pris som de bara kan av kunden. Vad fjärrvärmebolaget vill förmedla är oklart, men budskapet här är att kunden inte har en chans att föra en dialog med bolaget, utan kunden bör vända sig till politikerna och ser till att få fjärrvärmemarknaden reglerad.
  • Bygg vidare på och utveckla den positiva bild som ges av fjärrvärme i media. Att öka kommunikationen till media kring hur och varför fjärrvärme är ett bra miljöalternativ kan bidra till att dessa miljöartiklar fokuserar fjärrvärme mer.
  • Branschen borde också söka positiva budskap att förmedla till media. Att försöka hitta för kunden positiva aspekter av fjärrvärme att förmedla såsom att kunderna gör en god miljöåtgärd som diskuterats ovan. Men även andra insatser där kunderna får en positiv koppling till sitt fjärrvärmebolag.
Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Svensk Fjärrvärme , 2009. , 162 p.
Series
Fjärrsyn, 2009:32
Keyword [sv]
Fjärrvärme, media, Stockholm, Karlstad, Uppsala, miljö
National Category
Social Sciences Interdisciplinary Other Social Sciences not elsewhere specified
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-51324ISBN: 978-91-7381-047-0 (print)OAI: oai:DiVA.org:liu-51324DiVA: diva2:274089
Projects
Medias rapportering om fjärrvärme
Available from: 2009-10-26 Created: 2009-10-26 Last updated: 2014-10-08

Open Access in DiVA

No full text

Other links

Link to Report

Authority records BETA

Palm, JennyMagnusson, Dick

Search in DiVA

By author/editor
Palm, JennyMagnusson, Dick
By organisation
Technology and Social ChangeFaculty of Arts and Sciences
Social Sciences InterdisciplinaryOther Social Sciences not elsewhere specified

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 244 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf