liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Optimala fjärrvärmesystem i symbios med industri och samhälle: för ett hållbart energisystem
Linköping University, Department of Management and Engineering, Energy Systems. Linköping University, The Institute of Technology.
Linköping University, Department of Management and Engineering, Energy Systems. Linköping University, The Institute of Technology.
Linköping University, Department of Management and Engineering, Energy Systems. Linköping University, The Institute of Technology.
Linköping University, Department of Management and Engineering, Energy Systems. Linköping University, The Institute of Technology.
Show others and affiliations
2009 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Med ökad medvetenhet om den pågående klimatförändringen är det av central betydelse att hitta åtgärder som leder till en omställning mot hållbara energisystem och ett hållbart samhälle. Fjärrvärme har en viktig roll i energiförsörjningen eftersom den ger möjlighet att ta tillvara värmeresurser som annars kan vara svåra att utnyttja, som exempelvis spillvärme från industrier och förbränning av avfall. Fjärrvärmesystemen möjliggör också elproduktion i kraftvärmeverk, med betydligt högre totalverkningsgrad än vid separat el- respektive värmeproduktion. Ett led i omställning mot hållbarhet är därför förändring av energisystemet mot en ökad användning av fjärrvärme och minskad användning av el genom dels effektiviseringar och dels via konverteringar från olja och el till fjärrvärme. Våra svenska fjärrvärmesystem är väl utbyggda och utgör en viktig resurs i detta arbete. Den pågående klimatförändringen kommer med största trolighet att medföra förändrat uttagsmönster för både värme- och kylbehov. Med ett varmare klimat minskar behovet av värme samtidigt som efterfrågan på kyla ökar. Förändrade uttagsmönster för fjärrvärme och kyla, ökad konkurrens och tydligare medvetenhet om den pågående klimatförändringen medför att fjärrvärmen står inför nya utmaningar där utveckling av nya affärer och nya marknader blir allt viktigare. Idag används fjärrvärmen främst för uppvärmning och tappvarmvatten vilket medför att utnyttjningstiden för fjärrvärme till stor del är utomhustemperaturberoende. För att minska utomhustemperaturberoendet och på så sätt få en lastkurva för fjärrvärme som är mer ”fyrkantig” i sin utformning krävs ett fjärrvärmebehov som är mer jämnt fördelat under året. Ett jämnare effektuttag över året leder till bättre utnyttjningstid och driftförhållande för baslastanläggningarna vilket är gynnsamt speciellt i ett kraftvärmesystem eftersom det möjliggör utökad elproduktion. Flera studier har visat hur utnyttjningstid och värmelasten är de faktorer som påverkar lönsamheten mest för ett biobränsleeldat kraftvärmeverk. Syftet med föreliggande projekt är att visa hur fjärrvärmesystemen kan bidra till resurssnåla energisystem med minskad klimatpåverkan. Men hjälp av systemstudier av olika fall lyfter projektet fram exempel där industrier och energileverantörer kan samarbeta kring fjärrvärmerelaterade åtgärder och hur detta leder till hållbara fjärrvärmesystem. Åtgärder som studerats är ökad användning av fjärrvärme inom industriella processer, absorptionskyla samt introduktion av bioenergikombinat i fjärrvärmesystem. För att få kunskap om hur dessa idéer kan gå från att vara potentiellt lönsamma åtgärder till att bli faktiska genomförda projekt, analyseras även vilka faktorer som driver fram ett värmesamarbete mellan en industri och ett energibolag. Resultatet från projektet visar att det finns stora potentialer att öka användningen av fjärrvärme inom industriella processer, från 100 GWh till 300 GWh för de 41 industrier belägna i 6 olika kommuner som analyserats. Konverteringen till ökad fjärrvärmeanvändning påverkar lastkurvan så att utnyttjningstiden ökar, vilket ger en bättre utnyttjandegrad av fjärrvärmeanläggningarna i systemet. På samma sätt är absorptionskyla för att möta ökat kylbehov en åtgärd som leder till mer uthålliga energisystem. När fjärrvärmedrivna absorptionskylmaskiner introduceras i Örebros energisystem minskar de globala emissionerna av CO2 samtidigt som systemkostnaden reduceras. Ett ökat framtida kylbehov i Örebro i samband med högre elpriser medför att absorptions kyla ersätter både frikyla och kompressionskyla med en optimal andel kyla från absorptionskylmaskiner på över 60 % och ökad ekonomisk lönsamhet med ca 6 MSEK per år. Ytterligare en åtgärd som bidrar till omställning mot minskad klimatpåverkan är investering i bioenergikombinat. Introduktionen av storskalig förgasning i Linköpings fjärrvärmesystem har en potential till en signifikant minskning av globala CO2-utsläpp jämfört med om endast konventionell biokraftvärme beaktas. Reduktionspotentialen varierar beroende på vilken typ av förgasning som investeras i. Intervjuer och enkätstudier i syftet att analysera hur dessa värmerelaterade åtgärder kan gå från potentiella åtgärder till att bli verkliga lönsamma projekt visade att finns ett antal högt rankade framgångsfaktorer som inte är främst ekonomiska utan snarare inomorganisatoriska eller individrelaterade till sin karaktär. Styrmedel är högt rankat, i synnerhet av industrin. En parameter som också visat sig utgöra en katalysator i flera samarbeten har varit att ett universitet varit involverat och byggt optimeringsmodeller över energisystemet på orten. Fjärrvärmesystemen har en viktig roll i den övergripande omställningen av våra energisystem mot ökad grad av hållbarhet. Med ökad medvetenhet om den pågående klimatförändringen är det av central betydelse att hitta åtgärder som främjar och påskyndar en sådan omställning. I detta arbete lyfts flera åtgärder fram som visar hur fjärrvärmesystem på ett tydligt sätt kan bidra till både minskad klimatpåverkan och ekonomiska vinster. Ökad fjärrvärme i industriella processer, absorptionskyla för att möta ökat kylbehov och bioenergikombinat är exempel på åtgärder som leder till utformning av optimala fjärrvärmesystem för ett hållbart samhälle. Detta arbete har också visat vad som krävs för att dessa värmerelaterade åtgärder mellan industrier och energileverantörer ska bli verkliga lönsamma samarbeten. Genom att identifiera dessa åtgärder kan vi på ett tydligt sätt visa på fjärrvärmens unika möjligheter att bli en ännu mer central aktör i den nödvändiga och mycket viktiga omställningen mot hållbarhet.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm, 2009. , 122 p.
Series
Fjärrsyn, Svensk Fjärrvärme
National Category
Engineering and Technology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-52131ISBN: 978-91-7381-028-9 (print)OAI: oai:DiVA.org:liu-52131DiVA: diva2:279821
Available from: 2009-12-07 Created: 2009-12-07 Last updated: 2009-12-11

Open Access in DiVA

No full text

Other links

http://www.svenskfjarrvarme.se/download/6209/Optimala%20fj%C3%A4rrv%C3%A4rmesystem%202009_13.pdf

Authority records BETA

Trygg, LouiseDifs, KristinaWetterlund, ElisabethThollander, PatrikSvensson, Inger-Lise

Search in DiVA

By author/editor
Trygg, LouiseDifs, KristinaWetterlund, ElisabethThollander, PatrikSvensson, Inger-Lise
By organisation
Energy SystemsThe Institute of Technology
Engineering and Technology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 271 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf