liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Livet som doktorand vid Linköpings universitet: Resultat från en enkätundersökning våren 2004
Linköping University, Department of Management and Economics. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
Linköping University, The Institute of Technology.
Linköping University, The Institute of Technology.
Linköping University, Department of Computer and Information Science, TCSLAB - Theoretical Computer Science Laboratory. Linköping University, The Institute of Technology.
Show others and affiliations
2005 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

I maj 2004 genomfördes en enkätundersökning som riktades till alla doktorander vid Linköpings universitet. De frågeområden som enkäten behandlade inkluderade doktorandens bakgrund och nuvarande status; handledningssituationen samt forsknings- och arbetsmiljö; upplevd särbehandling; forskarutbildningskurser och seminarier; pedagogisk utveckling och undervisning, samt ett antal frågor om hur doktoranden såg på sin forskarutbildning, sin egen insats och på framtiden. Dessutom fanns möjlighet att i fritext ange vad som var positivt respektive negativt med utbildningen, samt att ge förslag på vad som borde förändras och bevaras.

Enkäten sändes till de cirka 1 360 personer vars e-postadresser var tillgängliga. Närmare 70 %, eller över 900 personer, svarade på enkäten; i ungefär samma omfattning på samtliga fakulteter. Ungefär 5 % uppgav inte någon fakultetstillhörighet. Cirka 45 % av de svarande angav att de var kvinnor, medan 52 % angav att de var män. Det var dock stora variationer i könsfördelningen på fakultetsnivå. Kvinnornas medianålder var något högre än männens, och åldersspridningen var störst på Hälsouniversitetet (HU). Doktoranderna vid Linköpings tekniska högskola (LiTH) var i genomsnitt yngst och en mindre andel av dem, jämfört med övriga, hade hemmavarande barn. Det var en högre andel kvinnor än män som hade hemmavarande barn. Ungefär tre av fyra bodde i Norrköping eller Linköping; en högre andel på LiTH, och en lägre andel på Filosofisk fakultet (Fil fak) och Utbildningsvetenskap (UV).

Drygt hälften av alla som svarade på frågan hade genomfört hälften eller mindre av sin forskarutbildning. Att vara antagen till licentiatexamen var betydligt vanligare på LiTH (ca 12 %) än på övriga fakulteter. Drygt en fjärdedel av de svarande deltog i någon forskarskola. Det vanligast skälet till att ha gjort ett längre uppehåll var föräldraledighet (8 %) följt av förvärvsarbete (5 %).

Den vanligaste formen av försörjning var doktorandanställning, men det fanns stora skillnader mellan fakulteterna/motsvarande. HU hade lägst andel. En tredjedel av doktoranderna där hade istället klinisk tjänst. Drygt 80 % av de forskarstuderande vid LiTH hade doktorandanställning. Att enbart ha utbildningsbidrag var sällsynt på samtliga fakulteter, medan kombinationen utbildningsbidrag och assistenttjänst förekom; och då mest frekvent vid HU (drygt 12 %). Den vanligaste uppgivna aktivitetsgraden oavsett fakultet var mellan 90 och 100 % (cirka 25 % av de svarande) medan det på HU fanns en andel – nära 20 % – med mycket låg aktivitetsgrad (0–10 %).

Doktoranderna var tämligen nöjda med sin utbildning. På en femgradig skala där 5 stod för ”mycket bra” och 1 ”mycket dålig” hamnade medelbetyget på forskarutbildningen på 3,65. Doktoranderna på Filosofisk fakultet och LiTH satte ett något högre betyg, men variationerna mellan fakulteterna var små. Betyget på den egna insatsen sattes av de allra flesta något lägre, medelvärdet var 3,60 på samma skala. De mer detaljerade frågorna om handledning och avhandlingsarbete hade i flera fall högre medelvärde: Handledarens intresse för doktorandens forskning, handledarens läsning av texter, förekomsten av konstruktiv kritik och doktorandens förtroende för handledaren låg nära värdet 4 på den femgradiga skalan. Lägre medelvärden gavs på frågan om handledaren underlättar för doktoranden att få kontakt med andra forskare. Tiden som användes för handledning skiftade en del mellan fakulteterna, men sammanfattningsvis fick cirka 80 % av alla doktorander 1–10 timmar handledning per månad. Filosofisk fakultet och Utbildningsvetenskap hamnade oftare i den nedre delen av intervallet och LiTH samt HU i den högre delen. Uppfattningen att tiden som gavs svarade mot behovet skiftade. Mest nöjda med tidens omfattning var doktoranderna på Utbildningsvetenskap; minst nöjd var man på LiTH.

På frågorna om forskarutbildningskurser hamnade medelvärdena lägre än på frågorna om handledning. Det var liten skillnad mellan forskarskoledoktorander och övriga på dessa frågor.

Rent allmänt var alla mycket nöjda med sin forsknings- och arbetsmiljö. Genomgående fick frågorna inom det området högt medelbetyg, med undantag för dem som rörde tillgången till nationella och framför allt internationella forskarnätverk. Den sociala miljön i doktorandgruppen skattades högre än densamma på institutionen i sin helhet.

Enkäten innehöll även frågor om upplevd positiv och negativ särbehandling. Cirka 50 personer, med få undantag kvinnor, instämde i att de upplevt negativ särbehandling på grund av kön (svarade 4 eller 5 på den femgradiga skalan). Ingen fakultet utmärkte sig i detta avseende.

Institutioner med en jämn könsfördelning föreföll ha färre fall av upplevd negativ särbehandling. De som upplevt negativ särbehandling på grund av etnisk bakgrund, sexuell läggning eller social bakgrund var färre till antalet. Även positiv särbehandling hade upplevts – antalet svar var av samma storleksordning som för negativ särbehandling. Spridningen över fakulteter och institutioner var även här stor.

Efter disputationen kunde ungefär 70 % tänka sig en postdoc-period utomlands. Huvudskälet till att inte vilja åka var vanligen hänsyn till familjen, det vill säga situationen för barn och partner. Omkring hälften såg sina möjligheter som goda eller mycket goda att få ett arbete direkt efter examen.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press , 2005. , 75 p.
Series
Linköping Electronic Articles on Academic Policies and Trends, ISSN 1402-0319 (print), 1651-3304 (online) ; 6
National Category
Social Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-61348ISBN: 91-85299-84-7 (print)OAI: oai:DiVA.org:liu-61348DiVA: diva2:370079
Available from: 2010-11-15 Created: 2010-11-15 Last updated: 2010-12-02Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Livet som doktorand vid Linköpings universitet : Resultat från en enkätundersökning våren 2004(289 kB)1078 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 289 kBChecksum SHA-512
790c5205aa631999afd1890c44370aa66abf97d61dfae25d64725d5728b8426fba69255e6e5312137b36666022e10b946cf00bff0f7480c04cfdc49bc77cf262
Type fulltextMimetype application/pdf
Omslag(95 kB)80 downloads
File information
File name COVER01.pdfFile size 95 kBChecksum SHA-512
a49b46c5f9f07a651b0b5b519a2e3d6342224dd68360b777082ee6b3fcba0f41cfcc058798b1bc483d7f95dcd75b8069242c34b8740f1895d3c27d93a20f87b2
Type coverMimetype application/pdf

Authority records BETA

Lindblad, EvaMårdsjö Blume, KarinNilsson, UlfPhilipsson, AnetteSundkvist, Maria

Search in DiVA

By author/editor
Lindblad, EvaMårdsjö Blume, KarinNilsson, UlfPhilipsson, AnetteSundkvist, Maria
By organisation
Department of Management and EconomicsFaculty of Arts and SciencesThe Institute of TechnologyTCSLAB - Theoretical Computer Science LaboratoryFaculty of Health Sciences
Social Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 1078 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 354 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf