År 1997 påbörjades ett världsunikt projekt, ABIS-studien (Alla Barn i Sydöstra Sverige) på Hälsouniversitetet i Linköping (Linköpings Universitet). Av alla barn som föddes under perioden 1 oktober 1997 till 1 oktober 1999 i Blekinge, Småland, Öland och Östergötland har ca 17 000 följts med jämna mellanrum över åren: barnets födelse, ettårsuppföljning, 2-3-årsuppföljning, 5-6-årsuppföljning samt åttaårsuppföljning.

Barnen/familjerna har inför varje moment i studien lämnat in biologiska prover och svarat på frågeformulär. Frågeformulären innehåller frågor av varierade typ och denna uppsats tar hänsyn till de sociodemografiska variablerna samt de variabler som användes för att ”mäta” stress hos föräldrarna och i vissa fall barnen.

Genom åren har antalet frågeformulär som fyllts i minskat kraftigt från 16051 till 4030 i åttaårsuppföljningen. Med hjälp av den här uppsatsen vill vi undersöka om bortfallgruppen har speciella kännetecken och om orsaken till bortfall kan förklaras. Som underlag arbetar vi med de data som registreras genom frågeformulären med startpunkt i födelseformuläret, där alla som svarat antas vara populationen och de som därefter försvinner inför kommande uppföljningar är bortfall.

För att kunna angripa problemet har multidimensionell skalning, klusteranalys och logistisk regression använts. Ingen av metoderna resulterade i att vi kunde särskilja observationer i två olika grupper som överensstämde med grupperna svarande och bortfall. Därför kan vi inte heller beskriva eller förklara bortfallet utifrån de variabler som valdes, mot sociodemografiska variabler och stressvariabler.

In 1997 began a unique project, the ABIS study (All Babies in Southeast Sweden) at the Faculty of Health Sciences in Linköping (Linköping University). Of all babies born during the period 1 October 1997-1 October 1999 in the counties Blekinge, Småland, Öland and Östergötland have about 17 000 been followed-up at regular intervals over the years: at birth, after one-year, after 2-3 years, after 5-6 years and after eight years.

Children/families have for each moment in the study submitted biological samples and responded to questionnaires. The questionnaires contain questions of varying types; this paper takes into account the socio-demographic variables and the variables that were used to "measure" stress with the parents and to some extent with the children.

Through the years the number of participants declined sharply from 16 051 filling out the first questionnaire to 4030 at the eight-year follow-up. With this essay we will investigate if the nonresponse group has specific characteristics and if the cause of the nonresponse can be explained. As a basis we work with the data recorded by the questionnaires, with starting point at the birth in which all who responded are assumed to be the population and then the ones who leave the study into the next follow-ups constitute the nonresponse group.

In order to tackle the problem, multidimensional scaling, cluster analysis, and logistic regression have been used. None of the methods however made it possible distinguish observations in two different groups that correspond with the groups of respondents and dropouts. Therefore, we cannot describe or explain the nonresponse from the variables that have been chosen, i.e. socio-demographic and stress variables.