liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Konsekvenser av avräkningsperiodens längd vid nettodebitering av solel
Linköping University, Department of Management and Engineering. Linköping University, The Institute of Technology.
Uppsala univeristet.
Malmö högskola.
Linköping University, Department of Management and Engineering, Energy Systems. Linköping University, The Institute of Technology.
2010 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [en]

The way that owners of PV systems are handled today gives, in practice, installations of very small PV systems relative to what would be possible if all appropriately oriented roof and facade surfaces were fully exploited. This problem occurs because there is a surplus of PV electricity for the system owner, who receives a zero or low value in relation to the electricity purchases that are avoided. For single-family houses, this means that without net billing it is economically optimal to install only up to about 2-7 m2 of the approximately 60 m2 that are available on the roof of a single-family house. Other end-user types, such as multi-family buildings, agriculture and industry, also show low use of available surfaces. With the current system, the major part of the possible PV production on buildings is hindered. This electricity production does not exploit any new land and has a potential in Sweden of about 10-15 TWh, assuming that 25% of the roof and wall surfaces that have at least 70% of optimum solar radiation are exploited.

The effects of five different scenarios, without and with monthly or annual net billing for an electricity consumer who is also a PV electricity producer have been studied for ten different building types, including three single-family houses, two multi-family buildings and five other properties. The implications for four actors – the solar electricity producer, the grid owner, the electricity trader and the Swedish state – have been calculated. It is thus 200 different combinations that are reported. For each combination the outcome at any system size can also be seen in the reported figures.

The amount of saved electricity for the PV owner depends substantially on the time-horizon of the net billing period. Monthly net billing would drastically improve the utilization of roof areas, but still limits the utilization. Annual net billing gives a similar additional improvement. With annual net billing, the roofs of all the studied types of properties could be covered either entirely with solar cells or as much as needed to cover the annual needs of electricity. A net billing limit, for example 63A=43.5 kW=313 m2, would be a size delimiter for larger buildings.

Grid owners would be affected in the form of reduced revenues for the electricity transfer, reduced losses in the local grid and increased revenue from excess electricity which the PV owner donates to the grid.

For electricity traders increasing system size means that sales to the PV owner decrease in the same way as bought electricity is saved for the PV owner. The balance responsible actor (BA), which takes care of generated solar electricity, can usually make a profit due to the price profile. This could also be the grid owner, or the BA designated by the grid owner, or an electricity trader chosen by the system owner depending on how the net billing is handled. If the same electricity trader is affected by the reduction in electricity sales and earnings due to the price profile, this will be favourable for the electricity trader.

Looking at tax from PV installations, net billing has the same economic effect as if the PV owner had made an energy efficiency measure. The calculations have not taken into account the state's tax revenue of the investment, which today is higher than the loss of revenue for energy tax and VAT.

For the further development of the PV market in Sweden it is of utmost importance to make it possible, as soon as possible, for PV system owners to get a reasonable compensation for their excess electricity. Net billing would be an easy way to solve this problem. The most practical and easiest way to achieve net billing would be if the grid owner could send a net value to the electricity trader. The period for net billing should be longer than one month if all available roof and wall areas are to be optimally utilized.

Abstract [sv]

Dagens hantering av solelproducenter ger i praktiken installationer av väldigt små solelanläggningar i förhållande till vad som vore möjligt om alla lämpligt orienterade tak- och fasadytor skulle utnyttjas fullt ut. Problemet beror på att det uppstår ett solelöverskott för solelproducenten som får inget eller bara ett lågt värde i förhållande till sparad köpt el. För småhus innebär det att utan nettodebitering är det för solelproducenten ekonomiskt optimalt att endast installera upp till ca 2-7 m2 av de ca 60 m2 som finns tillgängligt på ett småhus. Även andra användartyper, som flerbostadshus, lantbruk och industri, uppvisar låg utnyttjandegrad. Med nuvarande system hindras då merparten av solelproduktionen på byggnader, som inte exploaterar någon ny mark och som har en potential i Sverige på ca 10-15 TWh antaget att 25% av de tak och fasadytor som har minst 70% av optimal solinstrålning utnyttjas.

Effekterna av fem olika scenarier, utan respektive med månads- eller årsnettodebitering för en elkonsument som även är solelproducent har studerats för tio olika hustyper, inkluderande tre villor, två flerbostadshus och fem andra fastigheter. Konsekvenserna för de fyra aktörerna solelproducent, nätägare, elhandlare och staten har beräknats. Det blir därmed 200 olika kombinationer som redovisas. För varje kombination kan dessutom utfallet vid godtycklig anläggningsstorlek utläsas i de redovisade figurerna.

Mängden sparad el för solelproducenten beror kraftigt på avräkningsperiodens längd. Månadsnettodebitering skulle drastiskt förbättra utnyttjandegraden av tillgängliga ytor, men begränsar fortfarande ytutnyttjandet. En ytterligare lika stor förbättring ger årsnettodebitering. Vid årsnettodebitering skulle de studerade hustypernas tak kunna täckas endera helt med solceller eller till så stor del som behövs för att täcka årsbehovet av el. En nettodebiteringsgräns, exempelvis 63A = 43,5 kW = 313 m2, blir en begränsning för större byggnader.

Nätägarna påverkas i form av minskade intäkter från den rörliga elöverföringsavgiften, minskade förluster i det lokala elnätet och ökade intäkter från överskottsel som solelproducenten skänker till nätet.

För elhandlaren innebär ökande systemstorlek att försäljningen till solelproducenten minskar på samma sätt som sparad köpt el ökar för solelproducenten. Den balansansvarige (BA) som får ta hand om solelproducenten kan i regel göra en profilvinst. Det skulle kunna vara nätägaren, eller av nätägaren utsedd BA eller en av solelproducenten valbar elhandlare beroende på hur nettodebiteringen hanteras. Om samma elhandlare påverkas av minskad elförsäljning och profilvinst blir detta i slutändan gynnsamt för elhandlaren.

Skattemässigt får solcellsinstallationerna vid nettodebitering samma ekonomiska effekt som om solelproducenten skulle göra en energibesparing. I beräkningarna har ingen hänsyn tagits till att statens momsintäkter vid investeringen idag är högre än förlorade intäkter för energiskatt och moms.

För den fortsatta utvecklingen av solcellsmarknaden i Sverige är det av yttersta vikt att man snarast möjliggör att solelproducenter kan få en rimlig ersättning för sin överskottsel. Nettodebitering skulle vara ett enkelt sätt att lösa detta problem. Det praktiska enklaste sättet att genomföra nettodebitering skulle vara att nätägaren skickar ett nettovärde till elhandlaren. Avräkningsperiodens längd bör vara längre än en månad om man vill kunna utnyttja alla tillgängliga takytor.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Elforsk AB , 2010. , 80 p.
Series
Elforsk Rapport, ISSN 1401-5706 ; 10:93
Keyword [sv]
Solceller, Nettodebitering, Avräkning, Solel
National Category
Engineering and Technology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-63599OAI: oai:DiVA.org:liu-63599DiVA: diva2:381193
Available from: 2011-01-03 Created: 2010-12-23 Last updated: 2015-04-16Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Konsekvenser avavräkningsperiodens längd vidnettodebitering av solel(4298 kB)637 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 4298 kBChecksum SHA-512
d6c421859a640397378e4da49f6a86899998ebad7cdd263c383618f8685c0d7932b40157996b022c913ca0aa2e21ee609430dd12fcaa9d4dc5917eae5f4c4dd0
Type fulltextMimetype application/pdf

Authority records BETA

Molin, AndreasKarlsson, Björn

Search in DiVA

By author/editor
Molin, AndreasKarlsson, Björn
By organisation
Department of Management and EngineeringThe Institute of TechnologyEnergy Systems
Engineering and Technology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 637 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 1585 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf