liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Lekmannateorier om orsaker till oroligheter och kravaller i samband med stora demonstrationer
Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.ORCID iD: 0000-0001-7569-3292
Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Clinical and Social Psychology.ORCID iD: 0000-0002-0202-4650
2009 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [en]

As a part of a democratic society political demonstrations take place occasionally, such arrangements are usually carried out orderly and peacefully. However, in some cases such mass events result in confrontations and riots. Most riot research has concentrated on the activists or to some degree the police forces and their actions and strategies. The behaviour of demonstrators or police officers may sometimes, to an outsider appears strange. In order to understand means and measures taken by a group you need to know something about the nature of assumptions, expectations and stereotypes kept by the confronting groups. Each group has implicit theories about the other group. Such naive theories have been called lay theories. These types of theories or assumptions govern peoples’ attitudes and their behaviour. Consequently, in order to understand peoples’ actions it is necessary to take part of their lay theories.

This study accounts for lay theories among police officers, traditional demonstrators and post-modern demonstrators, the last group often called autonomous groups. The different groups’ narratives disclose that their lay theories to same degree coincident, but also differ. Probably the character of these differences is an important explanation why riots break out.

Abstract [sv]

Sverige har under senare år drabbats av kravaller eller oroligheter i samband med stora manifestationer. Exempel på detta är de s.k. Göteborgskravallerna (Granström, 2002) eller Salemmanifestationerna (Granström, Guvå, Hylander & Rosander, 2005). Forskningen visar att även om demonstranter såväl som polisen har goda uppsåt och en ambition att manifestationerna skall kunna genomföras fredligt, så kan händelserna ändå gå över styr.

Stora samlingar av människor, med politiska eller ideologiska syften som urartar och övergår i kravaller innebär stora kostnader för samhället, både ekonomiskt i termer av  skadegörelse och  kostsamma polisinsatser.  Det  kan  också leda  till minskat förtroende  för  ordningsmakten,  för  politiker   och  i slutändan  för  demokratin. Kunskap om hur de processer som leder till dessa negativa konsekvenser kan vändas till fredsskapande  processer är  av  största  vikt   för  polisen  och  arrangörer  av masshändelser. För grupper  som demonstrerar och vill  göra sin demokratiska röst hörd eller delta i sportarrangemang, kan kanske ökad kunskap om processerna göra att man inte behöver vara oroliga för att konfrontationer skall uppstå.

Tidigare  teorier  om  folkmassans psykologi,  med  början  i Le  Bons (1896/1995) beskrivning  av folkmassan som en viljelös samling som mycket snabbt kan smittas och dras med i vad som helst, har följts av t.ex. deindividuationsteorier (Festinger, Pepitone &  Newcomb,  1952) som bl.a. lyfter  fram  ansvarslöshet, normlöshet  och irrationellt beteende som följd av anonymitet. I tidigare teorier poängteras förlust av personlig identitet och att människor är styrda av anförare. Detta har betraktats som centralt för att förstå folkmassans beteende. Forskning de senaste 10-15 åren har dock visat  att  dessa teorier  inte  bara är  felaktiga  – det  kan  t.o.m.  innebära risk  för upptrappning  om  exempelvis  polisen  agerar  och  planerar   sin  taktik   utifrån föreställningen  att dessa teorier  stämmer. Numera  beskriver  forskningen  inte  en folkmassa som förlorat sin identitet, utan man talar istället om att man vid sidan om en personlig identitet också har tillgång till en social identitet. Social identitet är den del av en människas självuppfattning som baseras på tillhörighet till en bestämd grupp  (Turner, 1999). I det tillstånd  av anonymitet eller upplevelse av anonymitet som deltagare i en folkmassa kan uppleva blir den personliga identiteten otydlig.  I denna situation blir det istället lätt att en social identitet blir mer framträdande och styrande för beteendet. Den sociala identiteten  kan dock ändras om omgivningen behandlar gruppen på ett visst sätt. Om polisen behandlar demonstranter som om de vore våldsamma, kan demonstranterna mycket väl identifiera  sig som våldsamma demonstranter  – och bete sig därefter. En viktig  aspekt för  att förstå människor beteende är således kontexten. Kontexten, dvs. själva situationen är föränderlig  och formas i ett dynamiskt samspel mellan konfronterade grupper. Det är detta samspel som skapar den sociala identiteten, och som styr gruppernas agerande. Vad den ena gruppen tror om den andra gruppens intentioner påverkar hur man agerar och det påverkar i sin tur  hur  den andra gruppen  ser på den första och hur  den agerar (Reicher, 1996).

Den moderna kravallforskningen  visar således att det i hög grad är hur olika grupper bemöter och agerar i förhållande  till varandra  som blir  utgångspunkt  för  såväl fredliga  som våldsamma handlingar.  Forskningen visar också att det inte i första hand är hur den andra gruppen uppträder som är det viktiga, utan snarare vad man tror om den andra gruppens beteende. Ett enkelt exempel: En grupp upprymda  och högljudda, men fredliga demonstranter möter polisen. Polisen uppfattar att gruppen är aggressiv, attackerande och våldsam, liksom att man kan tolka att intentionerna hos gruppen  är att vara destruktiv.  Denna föreställning  ligger  då till grund  för polisens agerande, som kan  innebära en attack mot  demonstranterna. Eftersom demonstranterna bemöts som om de vore våldsbenägna så riskerar man också att deras sociala identitet förändras från fredliga till våldsamma demonstranter. Detta i sin tur kan medföra att de också försvarar sig med våld. Därmed bekräftas polisens föreställning om att demonstranterna verkligen var våldsamma. Detta resonemang visar  att  de förställningar  som olika  grupper  hyser om  andra  är av avgörande betydelse, vare sig dessa föreställningar  överensstämmer med verkligheten eller ej. Man kan säga att gruppens föreställningar  är en sorts teorier – lekmannateorier – som  hjälper   medlemmarna   att   få  en  sammanhållen  och  begriplig   bild   av verkligheten. Dessa lekmannateorier kan naturligtvis överensstämma med faktiska förhållanden och t.o.m. vara bekräftade av forskning. Men i vissa fall innebär de en skev eller felaktig bild av verkligheten.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2009. , 21 p.
Series
FOG report, ISSN 1401-0283 ; 63
Keyword [sv]
Kravaller, demonstrationer, lekmannateorier
National Category
Social Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-65456OAI: oai:DiVA.org:liu-65456DiVA: diva2:395817
Available from: 2011-02-08 Created: 2011-02-08 Last updated: 2016-09-20Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Lekmannateorier om orsaker till oroligheter och kravaller i samband med stora demonstrationer(196 kB)254 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 196 kBChecksum SHA-512
5ca823125853b948a9eefa7200f91cbf6c37dc1e0f8294cc51b35afd251c5e4cd24a9fea2305fdca0a6c694353d0c86e19b0b05c4f4f05d27c3e9c0bd71ebad2
Type fulltextMimetype application/pdf

Authority records BETA

Granström, KjellNäslund, JohanRosander, Michael

Search in DiVA

By author/editor
Granström, KjellNäslund, JohanRosander, Michael
By organisation
Department of Behavioural Sciences and LearningFaculty of Arts and SciencesClinical and Social Psychology
Social Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 254 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 205 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf