Denna uppsats är fokuserad på Vrinneviskogens kulturlämningar och kulturmiljöer. Den omfattar även en kulturgeografisk studie över Vrinneviskogen. Det innebär att det geografiska rummet är koncentrerat till en geografisk yta som omfattar hela nuvarande Vrinneviskogen. Syftet med uppsatsen har varit att inventera och dokumentera  kulturlämningar och kulturmiljöer i undersökningsområdet. Jag att har undersökt områdets kulturmiljöer och orsaken till varför kulturgeografiska värden fortfarande är jämförelsevis okända i utredningar och i skötselplaner. Jag har utfört i undersökningsområdet utfört en fältinventering med både nutida och historiska kartor och med en GPS. Resultatet har sedan blivit digitaliserat till ett GIS-skikt i ett dataprogram.

Kulturlämningarna och kulturmiljöerna i Vrinneviskogens naturreservat förekommer endast begränsat i skötselplanen över naturreservatet. Det saknades ett tillräckligt underlag och information om områdets kulturmiljöer och kulturlämningar i skötselplanen. Kulturlämningarna och kulturmiljöerna i Vrinneviskogens naturreservat är inte integrerade i skötselplanen, vilket innebär att det historiska landskapet till stora delar förblir okänt och ställt vid sidan av värden för natur och friluftsliv. Fornlämningsregistret innehöll utförlig information om fornlämningar från  bronsåldern och järnåldern i undersökningsområdet. Men fornlämningarna var mest isolerade punkter i landskapet och på kartan. Vrinneviskogens senare historia och kulturmiljöer saknas i till stora delar fornminnesregistret. Det som återstår är ett fragmentariskt kulturlandskap, utan koppling mellan de olika tidperioderna som format 2000-talets landskap i Vrinneviskogen. Vid min fältundersökning hösten och vintern 2009-2010 upptäcktes och registrerades 122 st. nya kulturlämningar. Det historiska kartmaterialet innehöll värdefull information om äldre kulturmiljöer i undersökningsområdet. Genom att studera informationen på häradskartan, de äldre och de yngre ekonomiska kartorna och jämföra den i fält kunde drygt 80 % av ruiner efter torp och backstugor återfinnas i fält.

Många av de upptäckta kulturlämningarna hade inte registrerats vid tidigare inventeringar, särskilt de många stenbrotten, torplämningarna, stenmurarna och de fossila åkrarna. Fältinventeringen innebar en avsevärd förändrad bild av kulturlämningarna i undersökningsområdet. Min undersökning visa att Vrinneiskogen utgör ett i värdefullt och intressant landskap i centrala Norrköping. Men det finns samtidigt goda förutsättningar att lyfta fram Vrinneviskogens kulturgeografi och kulturmiljöer för olika målgrupper. Något som positivt skulle bidra med detta är att synliggöra kulturhistorien och dess människor som levt i Vrinneviskogen till nya generationer genom särskilda informationstavlor och skyltar i landskapet samt broschyrer och kartor.