I artikeln uppmärksammas hur nordiska folkhögskoletankar spridits globalt. Möjligheterna att studera denna spridningsprocess med analytiska verktyg från nyinstitutionell organisationsteori diskuteras. Framförallt mytbegreppet bildar utgångspunkt för diskussionen. Utifrån en genomgång och tolkning av internationell litteratur presenteras tre idealtypiska spridningsmönster för folkhögskoletanken (migration, inspiration och export), vilka illustreras med hjälp av exempel på utbildningsinstitutioner från Japan, USA, Tanzania, Argentina och Bangladesh, och hänvisar till folkhögskolan som förebild. Artikeln uppmärksammar att frågan om hur olika föreställningar om folkhögskolan använts för att legitimera och organisera varierande typer av vuxenutbildningsinstitutioner och verksamheter världen över rönt betydande internationellt intresse, men att den ägnats nästan obefintlig uppmärksamhet i svensk pedagogisk forskning. Att studera folkhögskoletankens spridning med hjälp av verktyg från nyinstitutionell organisationsteori pekas ut som en möjlig och generativ forskningsingång som kan bidra till kunskapsutvecklingen inom svensk folkbildningsforskning och länka denna till internationell jämförande pedagogisk forskning.

    The article demonstrates how Nordic ideas of folk high schools have spread globally. To study this process of dissemination, analytical tools from neo-institutional organizational theory, especially the concept of myths, are used. By surveying and interpreting international literature, three ideal-typical patterns for the dissemination of folk high school ideas are presented (migration, inspiration and export). These are illustrated by examples from educational institutions in Japan, the USA, Tanzania, Argentina and Bangladesh. Different conceptions of the folk high school have been used to legitimate and organize various adult education institutions and activities across the world. This has attracted significant international interest but has hardly been dealt with in Swedish pedagogical research. This article argues that using tools from neo-institutional theory to study the dissemination of ideas concerning the folk high school is a fruitful approach, which contributes to Swedish research on folkbildning and links this field to international, comparative, pedagogical research.