liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Efterfrågan på svensk högskoleutbildning: en ekonometrisk paneldataanalys av arbetslöshetens effekt
Linköping University, Department of Management and Engineering, Economics.
Linköping University, Department of Management and Engineering, Economics.
2011 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesisAlternative title
The Demand for Swedish Higher Education : an econometrical Panel Data Analysis on Impact of Unemployment (English)
Abstract [sv]

I denna uppsats analyseras vilka huvudsakliga ekonomiska och strukturella faktorer som bestämmer den aggregerade efterfrågan på högskoleutbildning i Sverige. Den ekonomisk-teoretiska ansatsen fungerar sedan som underbyggnad till en ekonometrisk paneldataanalys där effekten av förändringar i ungdomsarbetslösheten på efterfrågan undersöks närmare. I den ekonometriska modelleringen inkluderas även avståndet till närmaste högskolecampus i en interaktionsterm med syftet att undersöka om effekten från förändringar i ungdomsarbetslösheten påverkas av det geografiska avståndet.

Utifrån ett ekonomiskt angreppssätt beskrivs och analyseras den aggregerade efterfrågan utifrån utgångspunkten att den bestäms utifrån individers val att påbörja studier. Ur ett rationalitetsperspektiv kan olika faktorers påverkan på individers respektive nyttofunktion fungera som en förklaring till den aggregerade efterfrågans sammansättnig. Ett centralt begrepp är individens alternativkostnad som bl.a. påverkas av storleken på utbildningspremien och den givna situationen på arbetsmarknaden. Då arbetslösheten är den aspekt som undersöks närmare i denna uppsats kan alternativkostnaden betraktas ur ett perspektiv där incitamentet att påbörja studier är högre om alternativet för individen hade varit arbetslöshet.

I den ekonometriska paneldataanalysen väljs antalet högskolenybörjare som mått på den aggregerade efterfrågan. Det föreligger en problematik i valet av ett efterfrågemått som innefattar faktiskt studerande då det finns ett simultant samband mellan efterfrågan och utbudet i formen av antalet utbildningsplatser. Valet av responsvariabel medför att efterfrågeöverskottet i formen av sökandetrycket inte fångas upp i undersökningen. Som förklaringsvariabel väljs ungdomsarbetslösheten i ålderskategorin 18-24 år då merparten av högskolenybörjarna finns representerade i denna åldersgrupp. Den ekonometriska studien är baserat på ett kommunspecifikt paneldatamaterial som hanteras genom en LSDV-modell där kommun- och tidsspecifika dummyvariabler introduceras för att hantera heterogeniteten mellan kommuner samt strukturella förändringar över den undersökta tidsperioden.

Samtliga ekonometriska modeller påvisar ett statistiskt säkerställt kontracykliskt samband. Det blir fler högskolenybörjare när ungdomsarbetslösheten stiger vilket överensstämmer med tidigare studier. Sambandet kan förklaras med ett ogynnsamt arbetsmarknadsläge medför att fler individer har en låg alternativkostnad samtidigt som det med svenska utbildningssystemet kännetecknas av lättillgänglighet. I de modeller där det geografiska avståndet till närmaste campusort inkluderas som en interaktionsterm indikeras att ett ökat avstånd medför att en förändring i ungdomsarbetslösheten ger en större effekt på antalet högskolenybörjare.

Abstract [en]

In this thesis the primary economical and structural aspects which determine the aggregated demand for Swedish higher education are analysed. The economical approach also underlies the econometrical panel data analysis on how changes in the youth unemployment rate affect the demand. The econometrical study is based on a municipality specific panel data set. In the econometrical modeling the geographical distance to the nearest campus is included as a part of an interaction term. The purpose is to examine if the effect from changes in the youth unemployment is affected by the geographical distance.

From an economical approach the determination of the aggregated demand is described and analysed from a perspective of individuals’ choice to study. The aggregated demand is, from a rationality point of view, considered to be composed of individual utility functions. A key term is the individual opportunity cost which i.e. is determined by the education premium and the current situation on the labour market. The opportunity cost can be derived as the varying incentives for commencing university studies depending on if the alternative would be unemployment.

In the econometrical panel data analysis the aggregated demand is measured through the number of enrolled first-time freshmen. A demand measurement based on enrollment is problematic because of the existence of a simultaneous relationship between supply and demand, which impossible the estimation of the excess demand. The unemployment rate for the year group 18-24 olds represents the majority of enrolled first-time freshmen. The municipally specific panel data set are handled by a ”two-way fixed effects”-LSDV-model where municipality specific and time specific dummy variables is introduced to manage both heterogeneity among municipalities as well as structural changes during the investigated time period.

All econometrical models indicate a statistical significant counter-cyclical relationship. An increased youth unemployment rate, leads to more enrolled beginners. These results are consistent with earlier studies. The connection can be explained by the existence of a larger number of individuals with a low opportunity cost in combination with the easy accessible Swedish education system. In those models where the geographical distance to the nearest campus is included as an interaction term, a longer distance indicates a higher sensitivity. A change in the youth unemployment rate affects the number of first-time freshmen more at a further distance.

Place, publisher, year, edition, pages
2011. , 57 p.
Keyword [sv]
Högskola:Universitet:Arbetslöshet:Ekonometri:Efterfrågan på högre utbildning:Högskoleutbildning:Ungdomsarbetslöshet:Geografiskt avstånd:Humankapital:Alternativkostnad:Utbildningspremie:
National Category
Economics
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-69690ISRN: LIU-IEI-FIL-G--11/00671--SEOAI: oai:DiVA.org:liu-69690DiVA: diva2:431186
Subject / course
Bachelor Thesis in Economics
Uppsok
Social and Behavioural Science, Law
Supervisors
Examiners
Available from: 2011-09-19 Created: 2011-07-17 Last updated: 2011-09-19Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Efterfrågan på svensk högskoleutbildning: en ekonometrisk paneldataanalys av arbetslöshetens effekt(1341 kB)577 downloads
File information
File name FULLTEXT02.pdfFile size 1341 kBChecksum SHA-512
9616f52c75a063feed0506431d92f6ae4dc8c17721cd35455c42f6dfdb5d9505acacb2bd2ebc10a5f4b7faaf31fee1fb27ca92fbc4fcdd87d73b49d20e7659fb
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Economics
Economics

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 577 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 586 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf