liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Går det att vända utvecklingen i utsatta bostadsområden?: Exemplet Navestad/Ringdansen i Norrköping
Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
2011 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Boendesegregation är ett problem i många svenska kommuner, också utanför de allra största städerna. En mycket vanlig strategi kampen mot boendesegregationen är riktade satsningar i de mest utsatta bostadsområdena. Det kan handla om fysiska åtgärder inriktade på att förändra områdets fysiska miljö och/eller bostadsbestånd, eller sociala åtgärder som går ut på att ge extra stöd och hjälp till de boende i området.

I denna rapport undersöks befolkningsdynamiken i en stad i samband med att ett av dess mest utsatta bostadsområden genomgår en omfattande fysisk omvandling. Åren runt millennieskiftet 2000 var Miljonprogramsområdet Ringdansen i stadsdelen Navestad i Norrköping föremål för en mycket omfattande renovering, delvis bekostad av staten. En betydande del av det existerande bostadsbeståndet revs, och resterande bostäder genomgick en renovering med ekologiska förtecken.

Likt många andra hyreshusområden byggda under Miljonprogrammet hade Ringdansen problem med låg attraktivitet och dåligt rykte redan från tillkomsten, främst på grund av områdets okonventionella, storskaliga arkitektur. Området kom därför redan tidigt att få befolkning till stor del bestående av grupper med begränsade valmöjligheter på bostadsmarknaden, såsom invandrade och svenska hushåll med sociala problem. Ringdansen fick rollen som ”sista tillflyktsort” på Norrköpings bostadsmarknad för hushåll som inte kunde få bostad någon annanstans – en roll som området behållit åtminstone fram till ombyggnaden.

Såsom ofta är fallet i ”problemområden” har olika åtgärder för att förbättra situationen åtföljt varandra genom åren. Idén om en omfattande fysisk renovering av området föddes 1996, då det blev känt att den socialdemokratiska regeringen beviljade bidrag för ekologisk konvertering av befintlig bebyggelse och infrastruktur (den så kallade kretsloppsmiljarden). Ombyggnationen startade sedan i början av år 2000 och avslutades 2003.

Huvudfrågan i rapporten gäller effekterna av denna storskaliga ombyggnation, på Ringdansen och på andra bostadsområden i Norrköping. Har omvandlingen lyckats ”lyfta” området från dess position i botten av den lokala bostadsområdeshierarkin? Och i så fall, har det skett på bekostnad av andra bostadsområden i staden? För att besvara frågan har analyser gjorts av hur befolkningssammansättningen i Ringdansen, och i andra områden i staden, för ändrats i och med omvandlingen. Vidare undersöks den befolkningsdynamik, i termer av individers flyttningar till och från Ringdansen, som ligger bakom förändringarna. Data i analyserna är hämtade ur databasen GeoSweden, som är ett longitudinellt datamaterial med årliga demografiska, socioekonomiska och geografiska data om samtliga individer som har bott i Sverige någon gång under perioden 1990–2008. Här har en delmängd omfattande Norrköpings befolkning 1994–2008 använts.

Resultaten av studien visar att omvandlingen av Ringdansen har lett till ett ”lyft” för området, i två bemärkelser. För det första visar jämförelser av befolkningssammansättningen i området före (1994) och efter (2008) renoveringen på en märkbar förbättring av den socioekonomiska situationen hos de boende i området. Genomsnittsinkomsten har ökat, liksom andelen sysselsatta, medan andelen socialbidragsberoende har minskat. För det andra visar analyser av Ringdansens position i den lokala bostadsområdeshierarkin att området har avancerat några positioner; i termer av gängse indikatorer som sysselsättningsgrad, socialbidragsberoende och inkomstnivå är Ringdansen inte längre Norrköpings mest utsatta bostadsområde. I relation till situationen i kommunen som helhet verkar dock läget i Ringdansen inte ha påverkats särskilt mycket. Klyftan till kommungenomsnittet är ungefär lika stor, eller i vissa avseende större, än den var före omvandlingen. En mera rättvisande beskrivning av det som skett, än att beskriva det som ett ”lyft” för Ringdansen, är kanske därför att säga att Ringdansen har fått sällskap i botten av andra bostadsområden. På så sätt verkar alltså omvandlingen av Ringdansen ha resulterat i att rollen som Norrköpings mest utsatta bostadsområde har fördelats mera jämnt över ett större antal områden. Flertalet av de områden som i olika avseenden tagit över bottenpositionen ligger dock i grannstadsdelen Hageby, och då främst i de hyresrättsdominerade delarna av stadsdelen.

Analyser av befolkningsdynamiken bakom förändringarna visar att den förbättring i socioekonomiskt hänseende som skedde i Ringdansen i samband med omvandlingen är resultatet av en kombination av inflyttning av socioekonomiskt starkare hushåll och förbättringar hos redan boende i området. Den utträngning av särskilt svaga hushåll som man annars skulle kunna förvänta sig ha legat bakom förändringen verkar dock inte ha skett i detta fall. Inflyttningen av socioekonomiskt starkare grupper skedde främst under åren före och under renoveringen av området. Fyraårsperioden efter omvandlingen (2004–2008) kännetecknas istället av ett mönster där de som lämnade området var mer välbeställda än de som flyttade in. När denna undersökning slutar (2008) verkar Ringdansen därför befinna sig i ett läge där man balanserar mellan att följa den väg mot förbättring som omvandlingen innebar och att halka tillbaka i gamla spår, på en väg som i värsta fall leder till att området återigen hamnar i botten på bostadsområdeshierarkin.

Slutligen visar analyser av flyttningsströmmarnas riktning att försämringen i delar av Hageby inte tycks ha orsakats av utträngning av svaga hushåll från Ringdansen till dessa områden. Det som istället verkar ha hänt är att omvandlingen av Ringdansen har inneburit att området lämnat över positionen som ”regulator” på bostadsmarknaden till de hyresrättsdominerade delarna av Hageby (och i viss mån bostadsområden i andra stadsdelar). Omvandlingen av Ringdansen innebar att antalet bostäder reducerades kraftigt, samtidigt som boendekostnaderna generellt sett steg. Sammantaget har det inneburitatt grupper med små valmöjligheter på bostadsmarknaden – grupper som före 1998 tenderade att hamna i Ringdansen – numera i stor utsträckning bosätter sig i Hageby istället.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2011. , 49 p.
Series
CKS Rapport / Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier, ISSN 1402-876X ; 2011:5
National Category
Social Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-75068ISBN: 978-91-7519-957-3 (print)OAI: oai:DiVA.org:liu-75068DiVA: diva2:503474
Available from: 2012-02-15 Created: 2012-02-15 Last updated: 2012-02-15Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Går det att vända utvecklingen i utsatta bostadsområden?: Exemplet Navestad/Ringdansen i Norrköping(3131 kB)1965 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 3131 kBChecksum SHA-512
7d3c23ab3c2f0565a9c922701284be314dc7f07b1cb7fb2272b16ddf949bcfee8c29dbc9a9c1924c3a07c6e0d52c50a01646df8c39ed1c181a8eddb157d4609a
Type fulltextMimetype application/pdf

Authority records BETA

Bråmå, Åsa

Search in DiVA

By author/editor
Bråmå, Åsa
By organisation
Centre for Municipality StudiesFaculty of Arts and Sciences
Social Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 1965 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 2114 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf