For at! finna den övergripande förandringsprocessen i den svenska lagstiftningen rörande barnets rättsliga ställning och barnets förhållandet till dess vårdare, har en rad mer empiriskt inriktade frågor ställts. Vad skall barnet fostras till? Vem skall fostra/vårda barnet? Vad innebär det av lagstiftaren så ofta använda uttrycket "barnets bästa"? Hur har lagstiftaren sett på barnet, föräldrarna och relationerna dem emellan då han valt en viss formulering?

I arbetet har jag gjort tre nedslag i utvecklingen. Jag har valt at! granska arbetet kring dels 1917 och 1920 års lagar om barn utom respektive i äktenskap, dels 1949 ars föräldrabalk och slutligen 1983 års föräldrabalk. Dessa tre nedslag ar motiverade av att lagstiftningen avseende omvårdnaden av barn yid dessa tillfällen genomgår stora förändringar. I 1917 och 1920 års lagar samt i 1983 års lag införs något helt nytt i lagstiftningen. I de tidigare lagarna definieras för första gången begreppet vårdnad, i den senare lagstiftningen har barnet givits rätt att inte bara erhålla vård och uppfostran, utan även rätt att behandlas med aktning för sin person och egenart. I 1949 års lag sammanfördes de olika barnlagar som tidigare funnits för första gången till en gemensam föräldrabalk. Vid varje "nedslag" görs dels en redovisning av lagtexten och dess tillkomst, dels förs ett resonemang om den förändringsprocess som gör sig gällande och om de olika krafter som gör sig gällande i lagstiftningsarbetet.

Vid arbetet med denna studie har relevant lagstiftning och förarbetena till denna lagstiftning, riksdagsmaterialet, gåtts igenom. Till grund for studien ligger även viss litteratur på området. Arbetet omfattar endast föräldrabalken och lagarna om barn i respektive utom äktenskap. Det hade i och för sig varit möjligt att göra ett vidare arbete där även annan lagstiftning som berör barnets rättsliga ställning hade analyserats. Jag har emellertid valt bort denna möjlighet, då belysningen av den ovan ställda frågestallningen inte kan förväntas öka i så väldigt stor utsträckning vid en sådan vidgning av studien.