liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link
Betydelsen av historisk rättvisa efter kolonialismen
Linköping University, Department of Culture and Communication, Arts and Humanities. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
2012 (Swedish)In: Etikk i praksis, ISSN 1890-3991, Vol. 6, no 1, 4-22 p.Article in journal (Refereed) Published
Abstract [sv]

Artikeln tar sin utgångspunkt  i två aktuella exempel på krav på historisk rättvisa efter kolonialismen:  forna Mau-Mau-kämpars krav på gottgörelse för britternas övergrepp  på 1950-talet och hererofolkets krav till Tyskland på gottgörelse  för det folkmord som ägde rum 1904–1907. Dessa exempel aktualiserar  frågan om historisk rättvisa. Vad innebär historisk rättvisa? Vilka  krav på historisk rättvisa är berättigade att ställa? Hur lång tid  efter övergrepp och våld finns det skäl att kräva gottgörelse? Kan  kraven ärvas till efterkommande generationer? Vem bör gottgöra dem som  drabbats? Dessa frågor måste besvaras för att man skall kunna ta  ställning till krav på gottgörelse och rättvisa. Syftet med denna  artikel är att identifiera och söka besvara en rad frågor som krav  på gottgörande rättvisa efter kolonialismen ställer. Avslutningsvis  diskuteras kraven från Mau-Mau-kämparna som var internerade i brittiska  läger och hererofolkets krav på kompensation från Tyskland.

Abstract [en]

Recently,  four Kikuyus and former Kenyan Mau-Mau fighters claimed compensation  for castration, torture and rape committed in the British detention  camps in the 1950s. Also recently, representatives of the Herero  people went to Berlin to bring home skulls that Germans brought  to Berlin after the genocide at the beginning of the Twentieth Century.  The detentions and abuses of Kikuyu and the genocide of the Herero  people are just two examples of offenses carried out by European  nations during colonialism. Do these offenses have any reverberations  today? Should we simply forget about the deeds that happened such  a long time ago or do they raise any legal or moral questions?

The concept  of justice has two dimensions, distributional and rectificatory.  This article focuses on the meaning and implication of rectificatory  justice for historical wrongs. The simple idea that if A is harming  B, A has to correct her act, i.e. the basic idea of rectificatory justice,  presupposes a line of complicated assumptions when it is applied  to specific historical incidences, for example colonialism.

A model provides  a basis for an explication of rectificatory justice. It is then  applied to a discussion of rectification after colonialism. The  questions of who can rightly claim rectification and who owes rectification,  if there are temporal limitations to rectification and what rectification  after colonialism would imply are discussed. The article ends with  an explication of the meaning of rectificatory justice, an argumentation  for why rectificatory justice is commendable and an assessment of  the demands of the Mau-Mau-fighters and the Herero.

Place, publisher, year, edition, pages
Tapir Akademisk Forlag, 2012. Vol. 6, no 1, 4-22 p.
Keyword [en]
Rectificatory justice, compensation, colonialism, Herero, Mau-Mau, global justice, historical justice
Keyword [sv]
Gottgörande rättvisa, kompensation, kolonialism, herero, Mau-Mau, global rättvisa, historisk rättvisa
National Category
URN: urn:nbn:se:liu:diva-77448ISI: 000304191000002OAI: diva2:527072
Available from: 2012-05-16 Created: 2012-05-16 Last updated: 2013-02-12

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Collste, Göran
By organisation
Arts and HumanitiesFaculty of Arts and Sciences
In the same journal
Etikk i praksis

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 82 hits
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link