Denna studie syftar att i relation till governance-perspektivet granska forskares argumentation kring reglering avgeoengineering. Detta för att utläsa om den reglering som forskare argumenterar för kan väntas vara effektiv närklimatfrågor styrs allt mer integrerat från samhället.Geoengineering är samlingsnamnet för tekniker som återbalanserar klimatet för att motverka klimatförändringar.Teknikerna innebär stora risker då kunskapen idag är liten om effekter från användning. I dagsläget finns inte hellernågon direkt reglering av geoengineeringteknikerna, endast några tekniker regleras till viss del av internationella avtalfrån FN. Detta framhävs som ett starkt argument av flertalet forskare för varför reglering är nödvändigt att utforma.Att en enskild aktör, eller en begränsad grupp aktörer kan använda teknikerna utan samtycke från andra staterpresenteras som ytterligare ett argument till varför reglering är nödvändigt.Hur forskarna menar att regleringen bör utformas för största effekt varierar, men överens är de om att i slutändankrävs en internationell reglering, då effekterna från teknikerna är globala. En sådan utformning är inte helt förenlig medgovernance-perspektivet som syftar till en styrning som är integrerad i samhället och inte som bindande internationellaavtal som integreras i politiken inom staterna. Vägen till internationella diskussioner kring reglering av geoengineeringser forskarna lite olika på. Flera förespråkar att mer forskning bör ligga till grund för regleringen och att denforskningen bör regleras av normer och principer. Tre forskares argumentation skiljer sig från övriga i frågan omvägen till internationell reglering. De förespråkar att normer och principer ligger till grund för forskning och attstaterna utifrån den skall bilda sig en uppfattning av geoengineering för att sedan gå in i internationella diskussioner.Argumentationen som forskarna presenterar i sina texter varierar, men även många likheter kan ses i hur de menar attregleringen av geoengineering bör utformas för att vara så effektiv som möjligt. I och med att forskarnasargumentation varierar finns det även en variation i överensstämmelse med den utveckling som Hoffman (2011),O`Neill (2009) och Hedlund och Montin (2009), tre forskare som diskuterar governance-perspektivet, ser med en merintegrerad styrning i samhället.