Syftet med denna översyn är att presentera ett förslag avseende om SOSFS 2005:7 behöver revideras eller ej, baserat på existerande vetenskapligt underlag om effekter på vuxna och barn från exponering för höga ljudnivåer från musik. De nuvarande riktvärdena har vid olika tillfällen ifrågasatts. Från arrangörer av musikfestivaler har hävdats att gränsvärdena är för låga och att det saknas vetenskapligt stöd för dem. Från organisationer med  hörselhälsa i fokus har man tvärtom menat att de borde sänkas eftersom för många enskilda fall har rapporterats, där hörselskada i form av hörselnedsättning och/eller tinnitus kunnat kopplas till en specifik exponering i samband med konsert eller diskoteksbesök.

Syftet med denna översyn är att presentera ett förslag avseende om SOSFS 2005:7 behöver revideras eller ej, baserat på existerande vetenskapligt underlag om effekter på vuxna och barn från exponering för höga ljudnivåer från musik. De nuvarande riktvärdena har vid olika tillfällen ifrågasatts. Från arrangörer av musikfestivaler har hävdats att gränsvärdena är för låga och att det saknas vetenskapligt stöd för dem. Från organisationer med  hörselhälsa i fokus har man tvärtom menat att de borde sänkas eftersom för många enskilda fall har rapporterats, där hörselskada i form av hörselnedsättning och/eller tinnitus kunnat kopplas till en specifik exponering i samband med konsert eller diskoteksbesök.

Arbetet som redovisas i denna rapport har baserats på sökning i den vetenskapliga litteraturen via framför allt databasen PubMed, granskning av referenslistor i relevanta rapporter, andra sökningar på Internet samt kontakter med internationella kollegor med insikter i aktuella regelverk. Söktermer har varit music, rock, jazz, discotheque, night-club, concert, hearing, hearing impairment,hearing loss, tinnitus, children i olika kombinationer. Rapporter som fokuserat helt på yrkesmusiker har som regel exkluderats, eftersom exponeringsförhållandena för musiker typiskt skiljer sig från publikens vid konserter, musikfestivaler etc.

Randomiserade kontrollerade studier saknas med några få undantag för den aktuella frågeställningen, utan merparten är observationsstudier med eller utan kontrollgrupp. Värdet av kontrollgrupp i studier av temporär hörselnedsättning, TTS, efter musikexponering som pågått upp till några timmar är sannolikt begränsat, eftersom sannolikheten att hörtrösklarna för en oexponerad kontrollgrupp skulle förändras under denna begränsade tidsrymd är försumbar. Grundprinciperna för bedömning av kvaliteten i redovisade studier är i huvudsak hämtade från de principer som tillämpas av Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU. Enskilda studiers bevisvärde graderas som högt (1), måttligt (2) eller lågt (3). Följande principer har använts:

Högt bevisvärde (1): Studier med fall-kontroll-grupper med n>50, med lämplig studieuppläggning och relevant statistisk analys.

Måttligt bevisvärde (2): Som ovan men med mindre studiestorlek (n=10-50) eller observationsstudier utan kontrollgrupp med n=10-50 med lämplig studieuppläggning och relevant statistisk analys.

Lågt bevisvärde (3): Studier som inte uppfyller kriterierna ovan. Studier med mera osäker relevans, t.ex. djurstudier.

Rapporten har granskats av professor Ulf Rosenhall, Karolinska institutet, professor Claes Möller, Örebro universitet, docent Björn Hagerman, Karolinska institutet, och med.dr. och leg. audionom Kim Kähäri, Göteborgs universitet. Synpunkter och förslag framförda av dem har inlemmats i skrivningen.