Kvinnors företagande har varit på den politiska agendan under ett antal år. Hur många beror på vilka krav som ställs på att klassificeras som att vara på den politiska agendan. Det är värt att redan här nämna att det är intresset som är nytt. Inte kvinnor som företagare. De har funnits mycket, mycket längre och faktiskt i en relativt större omfattning än under de senaste decennierna (Sundin & Holmquist 1989). Uppmärksamheten är inte någon typisk svensk företeelse utan den förekommer över hela EU-området – kanske över hela världen. Men varför är det så? Vad är det som motiverar att just kvinnor uppmärksammas som företagare och att deras företagande bör ökas? Vems fel är det att kvinnors företagande är så lågt? Är det kvinnornas? Är det männens? Är det bankernas eller myndigheternas? Och vad har de satsningar som gjorts för att främja kvinnors företagande lett till – för kvinnor som är företagare, för kvinnor som önskar bli företagare, för kvinnor på arbetsmarknaden, för män i motsvarande situationer och, inte minst, för det stödsystem och det politiska system som initierat och hanterar stödet till kvinnor som företagare? De nämnda frågorna motiverade den undersökning som ligger till grund för föreliggande rapport som avser de satsningar som gjorts i Östergötland under cirka 15 år fram till och med år 2008.

Det övergripande syftet med tidigare insatser i Östergötland har, liksom annorstädes, varit att bidra till ett ökat antal och en ökad andel företag ägda, ledda eller på annat sätt drivna av kvinnor. Detta förväntas avspegla sig i nyföretagarstatistik, andel kvinnor på entreprenörskapsprogram m.m. Huruvida så verkligen blivit fallet, och om utfallet kan tillskrivas satsningar för att främja kvinnors företagande, syftar den här redovisade studien till att belysa. I rapporten redovisas en kartläggning och analys av projekt och satsningar med syfte att främja kvinnors företagande gjorda i Östergötland under perioden 1994–2008 för att:

1. Öka kunskapen kring volym och inriktning på genomförda satsningar
2. Analysera satsningarnas resultat ur två perspektiv:

• policypåverkan på nyckelaktörer i regionen samt
• faktiska avtryck på statistisk nivå

Som kommer att framgå gav kartläggningen upphov också till andra baser för analys och diskussion, exempelvis vilka politikområden som åberopas och vilken syn på kvinnors behov och kompetens som framkommer.

Att de resultat som visas och de resonemang som förs hämtas just från Östergötland har flera orsaker. En enkel, men avgörande, är att representanter för de i sammanhanget centrala organisationerna på regional nivå – Länsstyrelsen och Regionförbundet Östsam – är mycket intresserade av frågan och angelägna om att få svar på de frågor som ställts upp för projektet. Initiativ till studien togs av dessa aktörer tillsammans med ansvariga på Tillväxtverket (f.d. Nutek), den myndighet som har det nationella ansvaret för satsningar på kvinnors företagande. Det starka intresset för projektet har varit absolut nödvändigt för att kunna skaffa erforderligt material, vilket kommenteras mera under metodavsnittet nedan.

De resultat som redovisas måste för att förstås och bedömas sättas in i en större kontext. De satsningar som görs har sin motsvarighet i andra län och i andra länder – även om det finns regionala tillämpningar och kanske till och med innovationer. Kontextualisering behöver också göras i andra avseenden såsom näringsliv och arbetsmarknad i Östergötland och kvinnors företagande i stort. Det empiriska arbetet visade sig vara förenat med oväntat stora svårigheter av skäl som redovisas i metodkapitlet. Också detta är av betydelse för att rätt förstå svaren på de frågor som studien syftar till att besvara.