liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Filantropi genom stiftelser
Linköping University, Department of Management and Engineering, Economics. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
2012 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Mot bakgrund av de utmaningar som Sverige som kunskapssamhälle står inför är det nödvändigt med en expansiv donationskutur och ytterligare filantroper. Därmed garanteras även en mångfald av verksamheter i välfärdssamhället, då flera aktiviteter inte kommer tillstånd alternativt skulle upphöra om enbart skattebaserade medel finns att tillgå. Privata donationer är länken i en kedja där ny kunskap från högskolor leder till innovationer som föder entreprenöriella företag där vinster skapas som ger ägarna möjlighet att donera medel till stödjande av högre utbildning och forskning, som i sin tur föder ny kunskap. Men vad garanterar att ett sådant tillväxtskapande flöde? Till skillnad från skatteuttag finns i fallet med filantropi ingen tillsynsmyndighet som sörjer för att alla bidrag tas in. Här måste vi lita på den goda viljan och starka normer inom ramen för ett transparent och icke korrupt demokratiskt samhälle. För att ge tillbaka till det samhälle som skapat de yttre förutsättningarna för uppbyggnaden av ens privata förmögenhet krävs ett förändrat beteende.

Rapporten visar att omfattningen av filantropisk verksamhet i hög grad beror på de spelregler för stiftelser som kontrollmakten utformar. Svensk donationskultur har därför kännetecknats av faser med olika grad av intensitet, alla präglade av näringslivets med- och motgångar, samhällsekonomiska mål liksom synen på skatteuttag. Sekelskiftet 1800/1900 betecknas som en mecenatepok med stor andel privata donationer baserade på förmögenheter skapade under det industriella genombrottet, i kombination med ett i jämförelse lågt skatteuttag i samhället. Från denna tid härrör många av de största privata stiftelserna idag. Efter mellankrigstidens konjunkturella bakslag följde från slutet av 1940-talet och två decennier framåt en stark tillväxtperiod, som genererade privata stiftelser baserade på entreprenörers förmögenheter. Andra tillkom i samband med att ett storföretags verkställande direktör eller styrelseordförande lämnade sin post i bolaget. Den offentliga sektorns expansion under tidig efterkrigstid tillsammans med höjda skatter medverkade emellertid till att många stiftelser övergav ambitionen att främja en bred uppsättning av filantropiska ändamål, för att istället bli mer renodlade och inriktade på stöd till enbart utbildning och vetenskap. Forsknings- och utbildningsstiftelser bidrar idag med knappt 14 procent av anslagen till forskning och forskarutbildning vid svenska universitet och högskolor

Bland forskningsstödjande stiftelser i Sverige återfinns allt från landets största stiftelser till små kommunala donationsfonder. Variationen är också stor i inriktningen på den forskning som främjas. Under de senaste trettio åren har en stark ökning av antalet privata och offentliga stiftelser ägt rum. Majoriteten av de nytillkomna stiftelserna har haft främjande av forskning och utbildning som huvudsakligt ändamål. Några av dem tillhör idag Sveriges största stiftelser. Beträffande den geografiska spridningen finns en tydlig koncentration till Stockholm, i synnerhet beträffande de största stiftelserna. När det gäller forsknings- och utbildningsstiftelser är andelen högst i regioner med ett väletablerat universitet.

Rapporten visar att det behövs ytterligare incitament för att stimulera filantropisk verksamhet. Den skattereduktion för gåvor på 1 500 kr per givare och år som infördes år 2012 är inte tillräckligt. Diskussionen bör föras utifrån vilka spelregler som ytterligare behöver införas för att öka incitamentet för filantropisk verksamhet. Det räcker inte med att attityden blir mer positiv, utan det krävs även en förändring av beteendet, och för att åstadkomma det krävs en politisk vilja att driva fram en ny lagstiftning på området. Målet är nått när alla medborgare känner sig förbundna att följa ett osynligt samhällskontrakt – en beteendenorm - där det är självklart att en del av förmögenheten används till filantropisk verksamhet.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Entreprenörskapsforum , 2012. no 1
Series
Filantropiskt forum Rapport, 1
National Category
Economics
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-89491OAI: oai:DiVA.org:liu-89491DiVA: diva2:608090
Available from: 2013-02-26 Created: 2013-02-26 Last updated: 2013-03-07

Open Access in DiVA

No full text

Other links

Länk till rapport

Authority records BETA

Sjögren, Hans

Search in DiVA

By author/editor
Sjögren, Hans
By organisation
EconomicsFaculty of Arts and Sciences
Economics

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 70 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf