liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Det städade folkhemmet: Tyskfödda hembiträden i efterkrigstidens Sverige
Linköping University, The Tema Institute, The Department of Gender Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
2013 (Swedish)Doctoral thesis, monograph (Other academic)Alternative title
German Domestic Workers in the "People's Home" of Sweden : Narratives of Migration and Domestic Work in the 1950S (English)
Abstract [sv]

Efter andra världskriget kom ett stort antal tyska kvinnor till Sverige för att arbeta. Trots en stigande arbetskraftsbrist under efterkrigstiden blev utomnordiska kvinnor anvisade till hembiträdesarbete under två år innan de kunde söka andra arbeten. ArbetskraftSinvandringen till Sverige bestod fram till mitten av 19so-talet av 55 procent kvinnor, men ändå är den kvinnliga arbetskraftsinvandringen ett outforskat område. I avhandlingen utforskas dessa händelser med utgångspunkt i några av dessa kvinnors berättelser. Det övergripande syftet är att både synliggöra och kontextualisera berättelserna om migration och tiden som hembiträde ur ett tvärvetenskapligt och intersektionelIt perspektiv. Hur förhandlar kvinnorna kring sina erfarenheter idag, femtio år senare? Hur var det an vara tysk i efterkrigstidens Sverige? Avhandlingen har därmed även en metodologisk ansats: att studera såväl erfarenhet som olika makthierarkier med utgångspunkt i falten muntlig historia och narrativ analys. Det empiriska materialet består av intervjuer med 19 kvinnor. Analysen är uppdelad i två delar med olika kontextuella nivåer. Den första delen är kronologiskt upplagd och fokuserar på vad som berättas. Den andra delen har fokus på berättelsernas narrativ, hur kvinnorna berättar, och hur de positionerar sig i förhållande till frågor som den tyska skulden och diskurser om modernitet och framsteg. Mot bakgrund av denna multidimensionella analys visar avhandlingen hur den svenska staten bidrog till en uppdelning av arbetskraften utifrån kön, nationalitet och klass och hur kvinnornas val villkorades genom anvisningen till det husliga arbetet. Men analysen pekar även på kvinnornas motståndsnarrativ och hur migrationen också innebar möjligheter att utmana rådande normer.

Abstract [en]

This thesis is based on the oral histories of women who migrated from Germany to Sweden after the Second World War to work as domestic workers. Even though labour migration to Sweden until the middle of the 1950S consisted of 55 % women, female migration during this period is an unexplored field. The overarching aim is to contribute empirically to Swedish migration history through making visible, but also contextualizing, the German women's stories of their experiences as migrants and domestic workers. I therefore have both an empirical and a methodological purpose with this research, as weil as an overarching intention to focus on the intersections and power differentials ofgender, class, nationality and age. The empirical material consists of interviews with 19 women. The analysis of the oral histories is divided into two parts, with different contextual leveIs. First the focus is on the collective stories of migration and domestic work. In this part, it is the historical context, of what is told, that is of concern. For example, despite labour shortages in many areas, women coming from outside the Nordic countries we re required tO remain as domestic workers for two years before they were allowed to seek other work. In the second part, the focus shifts to the narratives, ofhow the stories are told. More specifically, I explore how the women inscribe their stories in certain 'genres: or create fricrion vis-a-vis the interpretive orientations through which they understand their experiences. In this part, aspects such as discourses of modernity and the so-caJled "German guilt" are analyzed through the subjectivities of four women. Building upon this multilayer analysis, the thesis shows the complexities ofthese women's migration, the double standards of Swedish migration laws and last but not least the potential to create an inclusive and feminist oral history in the in-between spaces of story and narrative.

Place, publisher, year, edition, pages
Göteborg: Makadam Förlag, 2013. , 260 p.
Series
Linköping Studies in Arts and Science, ISSN 0282-9800 ; 571
Keyword [en]
Domestic work, oral history, migration, narrative analysis, German guilt, intersectionality
Keyword [sv]
Hembiträde, hushållsarbete, muntlig historia, oral history, narrativ analys, migration, tyska skulden, intersektionalitet
National Category
Social Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-90706ISBN: 978-91-7061-124-7 (print)OAI: oai:DiVA.org:liu-90706DiVA: diva2:614304
Public defence
2013-03-22, TEMCAS, Hus T, Campus Valla, Linköpings universitet, Linköping, 13:00 (Swedish)
Opponent
Available from: 2013-04-04 Created: 2013-04-04 Last updated: 2013-04-04Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Authority records BETA

Strollo, Emma

Search in DiVA

By author/editor
Strollo, Emma
By organisation
The Department of Gender StudiesFaculty of Arts and Sciences
Social Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 457 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf