Syftet med studien är att undersöka hur man utformar en effektiv alfabetiseringsundervisning för vuxna andra-språksinlärare inom ramen för sfi. Studien syftar till att ta reda på vad det innebär att arbeta med analfabeter och vad man didaktiskt, samt organisatoriskt på styrningsnivå, kan göra för att effektivisera undervisningen. Studien har en kvalitativ utgångspunkt och ett induktivt angreppssätt som utgår från den iterativa teorin grundad teori. Resultatet bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer av sex informanter. Fyra av informanterna i studien är verksamma alfabetiseringslärare, som alla arbetar på kommunala skolor i stora städer i Sverige, och två av informanterna är experter, eller så kallade eliter, inom ämnet. Elitintervjuerna genomfördes med Qarin Franker och Margareta Mörling som båda nationellt sett är framstående inom ämnet alfabetisering för vuxna andra-språksinlärare. Resultatet visar att alfabetisering för vuxna andraspråksinlärare innebär en komplex och mång-facetterad inlärningssituation, samt att alfabetisering innebär mer än att lära sig läsa och skriva. Bland annat innebär alfabetiseringsundervisning en introduktion och anpassning till skolkontexten och till ett abstrakt tänk-ande som ofta är främmande för analfabeter. I resultatet framkom att modersmålsbaserad undervisning ses som det effektivaste och att det är av stor vikt att man som lärare bemöter eleverna som vuxna kompetenta individer och tar till vara på deras tidigare kunskaper och erfarenheter och lyfter in dessa i undervisningen. Slutsatsen som dras av studien är att förutsättningarna för en fungerande alfabetiseringsundervisning kräver att man är medveten om komplexiteten i deltagarnas lärandesituation, att man bemöter varje deltagare med respekt och tar till vara på dennes erfarenheter och kompetenser, att man bryter skolans enspråkighetsnorm genom modersmålsbaserade arbetssätt samt att man integrerar språkutbildningen i en konkret praktisk kontext.