liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Om etik och förtroende i kommunerna
Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
2013 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

I den här studien belyses hur kommunpolitiker arbetar för en god etik och för att säkerställa medborgarnas förtroende gentemot kommunens representanter. Studien som är den tredje i en serie om etik i kommuner grundar sig på intervjuer med kommunpolitiker samt en granskning av etiska regler och värdegrunder från svenska kommuner.

De intervjuade politikerna uppfattar etik i kommunen som på en gång självklart och naturligt och samtidigt som svårt. Denna dubbelhet kommer sig av att politikerna ser det etiska perspektivet som såväl innefattande ett etiskt gott uppförarande som att göra väl avvägda val utifrån etiska värden. I första hand ser kommunpolitikerna etik och etiskt förtroendearbete som ett etiskt gott uppförande vad gäller exempelvis nyttjande av kommunens utrustning och medel samt i jävsfrågor. Den andra betydelsen av etik i kommunen innefattar en etisk dimension i det politiska beslutsfattandet, vilken inte är lika uppmärksammad som uppförandedimensionen. Det är också den betydelsen av etik som politikerna beskriver som svår.

Att den etiska dimensionen i form av etiskt gott uppförande inte alltid är självklar visar en genomgång av artiklar i lokalpressen under den period som studien genomfördes. I ett flertal kommuner i landet, och även i några av dem som ingår i studien, framkommer ärenden där kommunens representanter ifrågasätts för sitt agerande utifrån ett etiskt perspektiv. Kanske är det den formen av oegentligheter som bidragit till att ett stort antal av de svenska kommunerna under det senaste decenniet formulerat etiska regler för sina medarbetare. En granskning visar att dessa ofta har formen av sammanställda regler kring bemötande, representation, betalningsmedel, mutor etc. När kommunens etik får denna utformning så är den visserligen korrekt benämnd som etiska regler då det finns en tydlig etisk dimension i att svika förtroende genom att inte beakta dessa regler och framförallt konsekvenserna av det. Samtidigt finns en uppenbar risk i att det etiska perspektivet blir förminskat och tappar i förmåga till engagemang om etik reduceras till regler för användandet av kommunens fordon i stället för att främjar och bidra till etisk diskussion i den politiska processen.

De intervjuade politikerna uppfattar att man har allmänhetens förtroende. Att vara tillgänglig och att vara synlig lyfts fram som viktiga delar i det förtroendeskapande arbetet genom att det främjar möjligheten till kontakter mellan medborgare och politiker. Detta stöds även av tidigare forskning, där möjligheten att påverka visat sig vara en faktor som främjar medborgarnas förtroende för politikerna och deras arbete. De intervjuade politikerna menar att de personliga kontakterna och samtalen ger allmänheten möjlighet att ställa frågor och få diskutera bakgrunden till politiska beslut. Vid dessa möten finns möjlighet att lyfta fram för medborgarna viktiga frågor och synpunkter.

Huruvida synligheten i samhället skulle vara ett hinder för etiska   oegentligheter har de intervjuade politikerna skilda åsikter om. Samtidigt som en politiker menar att hon inte kan gå över gatan mot rött ljus utan att det står i tidningen dagen därpå, det vill säga hon är ständigt påpassad i sitt agerande, menar en annan att det är bedrägligt att tro att synligheten är ett skydd mot oetiskt förfarande. Han relaterar till det som brukar benämnas ”det sluttande planet”, det vill säga då gränserna för det etiskt korrekta flyttas undan för undan och utan att vare sig de berörda eller utomstående reflekterar över hur, har man hamnat i rutiner som inte är godtagbara.

Politikernas synlighet i samhället kan även innebära negativa konsekvenser. Särskilt allvarligt är det då kommunens företrädare utsätts för hot och personliga påhopp. Synligheten, eller medvetenheten om det etiska ansvaret för ett korrekt handlande, kan även innebära att man som politiker avstår från handlingar eller från att anlita närstående och bekanta för uppdrag inom kommunen. Strävan efter ett etiskt korrekt handlande kan då ställas gentemot de för kommunen fördelaktigaste alternativen.

Närvaron och tillgängligheten i samhället är också en viktig komplettering eller motbild till dels en stereotyp bild av politiker och dels den massmediala bilden av politiker och politik. I samhället råder en stereotyp föreställning om politikern som ”tråkig” och dessutom som avskild från vardagslivet i samhället. Föreställningarna är så etablerade att intervjuade politiker själva hänvisar till dem. Motbilder är av betydelse inte minst med tanke på demokratiproblemet, det vill säga svårigheterna att engagera medborgarna i kommunpolitiska uppdrag. Om de direkta kontakterna mellan medborgare och politiker är få blir den mediala kommunikationsarenan dominerande. Massmedia kan stå för såväl bred förmedling som kritisk granskning men det finns även risk för att vissa kommuner granskas ensidigt eller helt enkelt befinner sig i ”medieskugga”. Medieskugga innebär att kommuner till följd av nedläggning och sammanslagning av lokalpress hamnat utanför en kontinuerlig rapportering.

En andra viktig faktor för förtroende som de intervjuade politikerna lyfter fram är att visa resultat i det kommunpolitiska arbetet. Att kommunen övergripande sköts på ett väl fungerande sätt är grundläggande. Ett gott förtroende bibehålls hos allmänheten genom att hålla budget och uppfylla utlovade åtgärder. Det politikerna särskilt lyft fram i intervjuerna som förtroendeskapande är att uppmärksamma de frågor som står medborgarna nära. Att få gehör för även mindre frågor i närmiljön är en viktig del för de enskilda medborgarna. Det kan vara den responsen som medför att medborgarna upplever att politikerna är framgångsrika i att organisera samhället efter invånarnas behov. Den formen av engagemang och möjlighet att uppfylla önskemål kommer dock att ställas gentemot kommunens övergripande ansvar och ekonomiska resurser.

I Sverige, jämte de övriga nordiska länderna, har medborgarna ett gott förtroende för sina politiker jämfört med hur det ser ut i övriga europeiska länder. När förtroende diskuteras och framförallt jämförs är det av vikt att uppmärksamma huruvida det är förtroende för systemet, institutionerna eller för politikerna som åsyftas. Det är framförallt förtroende för demokratin och dess institutioner som är högt medan förtroendet för politiker fluktuerar och är svårare att fastställa. Studier av kommuner som upplevt omfattande missbruk av förtroende hos sina lokala politiker visar inte förvånande att medborgarnas förtroende är lågt tiden efter avslöjanden men samtidigt även att en omstart är möjlig. Som en av de intervjuade politikerna menar så är ”aldrig ett bageri så rent som efter en salmonellasmitta”. Med det syftar han på att efter att det i en kommun uppdagats oegentligheter så är uppmärksamheten mot att något liknande skall upprepas mycket hög.

I samtalen med de intervjuade politikerna om de missbruk av förtroende som förekommit i svenska kommuner framkommer åsikter om att den som verkligen vill dra nytta av sin position (nästan) alltid finner vägar att kringgå systemet. Dessvärre kan man träffa på den inställningen hos en del individer, menar några av de intervjuade politikerna. I intervjuerna framkommer, förutom åsikten om den oärliga individen, inställningen att den som missbrukat sin ställning kan ha ställts inför möjligheter, otydliga regler och släpphänt kontroll. Intentionen hos individen har möjligen inte varit att handla felaktigt men möjligheterna har medfört konsekvenser som man tappat kontrollen över. Följden av ett sådant resonemang är att kommunen har ett ansvar för att ha tydliga regler, ett kontrollsystem och att verka för en god etik. Det kan därför finnas anledning, menar intervjuade politiker, att ytterligare betona och främja den etiska diskussionen.

I samtalen med de intervjuade politikerna om de missbruk av förtroende som förekommit i svenska kommuner framkommer åsikter om att den som verkligen vill dra nytta av sin position (nästan) alltid finner vägar att kringgå systemet. Dessvärre kan man träffa på den inställningen hos en del individer, menar några av de intervjuade politikerna. I intervjuerna framkommer, förutom åsikten om den oärliga individen, inställningen att den som missbrukat sin ställning kan ha ställts inför möjligheter, otydliga regler och släpphänt kontroll. Intentionen hos individen har möjligen inte varit att handla felaktigt men möjligheterna har medfört konsekvenser som man tappat kontrollen över. Följden av ett sådant resonemang är att kommunen har ett ansvar för att ha tydliga regler, ett kontrollsystem och att verka för en god etik. Det kan därför finnas anledning, menar intervjuade politiker, att ytterligare betona och främja den etiska diskussionen.

Det finns en motsägelse, etiska regler är självklarheter, det blir ett problem med att formulera självklarheter eftersom det förstärker bilden av en kommun som inte lever upp till det självklara.

Den intervjuade politikern är inne på att formuleringen av etiska regler skulle ge en negativ bild av kommunen. Det kan vara en negativ bild utåt men även gentemot kommunens anställda och förtroendevalda. Att formulera en etisk kod och sprida den skulle kunna uppfattas som att ledningen inte har förtroende för sina medarbetare. Men å andra sidan framkommer även följande åsikt:

När någonting inträffar då hade man önskat ett sådant dokument.

Studier från såväl Sverige som internationellt visar att moraliska övertramp och förtroendemissbruk inträffar frekvent men att i många fall har inte aktörerna själva uppfattat att de gjort fel (Johansson, 2004, Fernando, 2006). Ett ökat antal etiska regler leder dock inte automatiskt till minskat antal moraliska överträdelser. För att ett etiskt perspektiv ska bli framgångsrikt krävs att organisationen utvecklar en etiskt medveten kultur.

En etiskt medveten kultur går utöver att följa regler. Det innebär att uppmärksamma den etiska dimensionen och reflektera över etiska aspekter i det dagliga arbetet. För utvecklandet av en för organisationen gemensam etiskt medveten kultur krävs formulerande av grundläggande normer och en gemensam implementering i verksamhetens praktiker. För att bidra till en etisk medvetenhet bör de formulerade normerna också ingå naturligt i kvalitetsarbete och utvärderingar. I den här rapporten diskuteras etikintensiteten, det vill säga i vilken grad övergripande normer implementeras ner i kommunernas skilda verksamhetsfält.

En möjlighet att påverka organisationskulturen i kommunerna kan vara det värdegrundsarbete som pågår i många kommuner, inte minst i samband med utformandet av kommunens varumärke. Tidigare studier visar att normer och värderingar för kommuners verksamheter inte alltid varit tydliga och framskrivna eller framförallt inte konsekvent implementerats i verksamheterna. Ett värdegrundsarbete som innefattar implementering inom såväl politiskt arbete och beslutsfattande som i förvaltning, verksamheternas praktiker och i utvärderingar av dessa kan bidra till att skapa en organisationskultur där den etiska dimensionen blir tydlig. Det kan då vara en väg, för en utveckling mot vad som skulle kunna kallas organisationsetik eller kommunetik, det vill säga en etik implementerad i organisationskulturen.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2013. , 72 p.
Series
CKS Rapport / Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier, ISSN 1402-876X ; 2013:3
National Category
Ethics Social Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-96410ISBN: 978-91-7519-552-0 (print)OAI: oai:DiVA.org:liu-96410DiVA: diva2:641785
Available from: 2013-08-19 Created: 2013-08-19 Last updated: 2013-08-19Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Om etik och förtroende i kommunerna(216 kB)1105 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 216 kBChecksum SHA-512
4fed5b8a33afc6031d43bbe7e588f2d21843df9c79e064fe819da18197ace634358fc2ab9b1f2bf1c40917742958f08dc63792f1bca8a5755bff862d2cca72a5
Type fulltextMimetype application/pdf
omslag(3181 kB)42 downloads
File information
File name COVER01.pdfFile size 3181 kBChecksum SHA-512
abe12194eab7adb2bfc1afcbd5ce3f11348c0756dad6586ad1c4e97d631e59648687617751bb1334a65052f8bbaa1e467e40b4e7e7b361c7a2b23871aba530d3
Type coverMimetype application/pdf

Authority records BETA

Nikku, Nina

Search in DiVA

By author/editor
Nikku, Nina
By organisation
Education and SociologyFaculty of Arts and Sciences
EthicsSocial Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 1105 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 870 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf