I denna studie undersöks hur föreställningar kring normalitet kommer till uttryck och förhandlas i de vardagliga praktikerna i skolans tidigare år. I särskilt fokus är normer kring ålder, genus och sexualitet. Det empiriska materialet är skapat genom deltagande observation och intervjuer med elever och lärare i två klasser i två skolor (årskurs 2 och 3). I studien används poststrukturalistiska teorier för att belysa hur makt verkar i det vardagliga, både i att göra begriplighet och meningsfullhet men också att definiera avvikelser och normalisera utanförskap och underordning. Analysen visar hur elever och lärare iscensätter och ifrågasätter olika förväntningar på hur man ska vara och agera som barn, vuxna, elever, lärare, flicka, pojke, etcetera. Detta "görande" av normer kopplas i studien till skapandet av olika tillhörigheter, formella och informella miljöer, skillnader mellan lektioner och raster, klassrum och omklädningsrum eller mellan allvar och skratt. Studien visar att sådana växlingar ger utrymme för förhandlingar och utmaningar i vad som kan betraktas som osäkra ormråden eller gränsland. Genom att rikta fokus mot hur normer samverkar visar studien vidare att utmaningar och ifrågasättanden av normer kring genus och sexualitet riskerar att trivialiseras i relation till elevernas position som barn. Detta innebär att även om normerna verkar som gränser för det möjliga och önskvärda, kan man inte likställa utmaningar och överskridande av gränser med omvandling av normer. Studien hävdar således att pedagogiskt arbete som syftar till att problematisera hur normer upprepas och utmanas i skolan måste överväga tvetydigheter och osäkra som en del av att skapa hierarkiska ordningar.

This dissertation examines how normality is performed and challenged in everyday practices in the early years of compulsory school, focusing primarily on norms of age, gender and sexuality. The empirical material is created through participant observation and interviews with pupils and teachers in two classes in two schools (school year 2 and 3). The study uses poststructuralist theories to highlight how power works in the everyday and the familiar, both in making comprehensibility and meaningfulness but also in defining deviations and normalize exclusion and subordination. The analysis shows how pupils and teachers perform and question different expectations of how to be and act as children, adults, pupils, teachers, girl, boy, etcetera. It appears that this 'doing' of norms is linked to the creation of different belongings, formal and informal settings, differences between class periods and breaks, classrooms and locker rooms or seriousness and laughter. The study shows that these changes create space for negotiations and challenges in what can be understood as uncertain or border areas. By taking note of how norms interacts the study further shows that challenges and questioning of norms around gender and sexuality are at risk of being trivialized by the pupils' position as children. This means that even if norms appears as boundaries of the possible and desirable, one cannot equate the challenges and the crossing of boundaries and transformation of norms. The study thus argues that pedagogical work that problematize how norms are repeated and challenged in school must consider ambiguities and the uncertain as part of creating hierarchical orders.