liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Implementeringen i fyra landsting och regioner: Andra delen av utvärderingen
Linköping University, Department of Department of Health and Society, Center for Medical Technology Assessment. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Health Technology Assessment and Health Economics. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
2007 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna rapport utgör andra delen i en undersökning av hur fyra landsting och regioner påverkas av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård (NRH) i den version som publicerades 2004. De landsting och regioner som ingår i studien är Landstinget Sörmland, Landstinget Västernorrland, Region Skåne och Västra Götalandsregionen. Undersökningen är utförd av PrioriteringsCentrum på uppdrag av Socialstyrelsen.

Syftet är inte att förstå tillämpningen av NRH i klinisk verksamhet (i patientärenden) utan inom organisationen, genom samspelet mellan politik, administration och profession. I rapporten redovisas situationen under första halvåret 2007 och en analys sker av hela implementeringsprocessen under perioden 2004-2007.

Den information som ligger till grund för rapporten har främst inhämtats genom individuella intervjuer. Sammanlagt har under perioden december 2006 till och med juli 2007 genomförts 45 intervjuer.

När Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård (NRH) publicerades första gången 2004 utgjorde de en helt ny typ av dokument med en ambition att påverka såväl klinisk som politisk beslutsnivå hos sjukvårdshuvudmännen. Avsikten är att Nationella riktlinjer ska föra samman beslutsfattare på olika nivåer i landsting/region och resultera i mer likformig praxis och systematiska och öppna prioriteringar och därigenom föra sjukvården närmare målet en likvärdig och effektiv vård för befolkningen. Socialstyrelsen anger – som vi uppfattar det – tre medel som är viktiga för att förverkliga avsikterna bakom Nationella riktlinjer. Dessa är: (a) lokala och regional vårdprogram, (b) dialog mellan olika aktörer och (c) systematiska och öppna prioriteringar.

I rapporten analyseras implementeringsprocessen ur ett aktör-strukturperspektiv och fördelningen av ansvar utifrån en teori om aktörers uppfattningar av mål och medel. Hur förutsättningarna i den mottagande organisationen (landstingen/regionerna) har påverkat implementeringen av NRH diskuteras också, liksom vilka förändringar som anknyter till NRH som kan observeras.

Aktör-Struktur

  • Strukturella förändringar har inverkat på implementeringen av NRH, såsom övergången från geografisk förvaltningsorganisation till landstingsövergripande divisioner i Landstinget Sörmland. Inom Region Skåne och Västra Götalandsregionen kom implementeringen tidsmässigt att sammanfalla med strukturförändringar som påverkat förutsättningarna inom de studerade sjukhusen. Under implementeringen har förekomsten av det norrländska regionförbundet som struktur påverkat hanteringen av NRH inom Landstinget Västernorrland.

Ansvar

  • Var i organisationen ansvaret för implementeringen placeras beror på hur olika aktörer uppfattar mål och medel. I inledningsskedet avgenomförandet 2004 såg vi tecken på en experimentell implementering av NRH. Ansvaret hamnade långt ner i organisationen – främst på verksamhetsnivå – och det fanns stora skillnader i landstingens/regionernas agerande. Jämför vi perioden 2004 till 2007 kan vi konstatera att det på tre år faktiskt skett en hel del förändringar i implementeringsprocessen i samtliga landsting/regioner. Vi bedömer dock att genomförandet av NRH under 2007 i huvudsak sker inom ramen för en experimentell implementering. Aktörsgrupperna i samtliga landsting/regioner sluter upp bakom mål och medel för NRH men uppfattar dem fortfarande som diffusa och vaga. Aktiviteterna utspelas alltjämt på en låg nivå inom respektive landsting/region.
  • Anledningen till att ansvaret för genomförandet av NRH inte flyttats till mer central nivå kan vara att tiden som förflutit har varit för kort. Det kan också bero på att medlet om öppna prioriteringar är konfliktfyllt ur politiskt hänseende.

Passform

  • De styrsystem för resursfördelning som tillämpas inom de studerade landstingen/regionerna har enligt vår uppfattning svårt att hantera ändrade förutsättningar som kan uppstå genom innehållet i nationella riktlinjer. Det är inte självklart var i systemet prioriteringar ska ske – i regel sker de långt ner i organisationen – och nya ställningstaganden om resurstillskott eller omfördelningar av resurser mellan verksamheter är svåra att hantera med nuvarande styrsystem.
  • Vi har uppmärksammat att konferenser kring nationella riktlinjer förekommer i sjukvårdsregionernas regi där olika aktörer deltar och där Socialstyrelsen medverkar. Vi bedömer dock att 2004 års version av NRH inte blev föremål för den typen av konferenser som senare har utvecklats.
  • Det är förekomsten av samarbete inom den medicinska professionen som har varit mer avgörande än särskilda projekt för att arbeta med systematiska prioriteringar. Det går inte att påstå att Västra Götaland, som på papperet har hållit på längre än Region Skåne med systematiska vertikala prioriteringar, har varit mer framgångsrik i att genomförainnehållet i NRH.

Förändringar

  • I ett första skede (2004) fann vi förändringar som påverkade sammansättningen av vården (på en klinik eller mellan sjukhus) eller att ändra i befintliga lokala vårdprogram. När läget 2007 undersöktes fann vi att landsting/regioner hade börjat tillämpa nya metoder eller var på gång att införa sådana. Det gällde då vårdprogram som avser hela landsting/regioner eller t o m hela sjukvårdsregioner där fleralandsting/regioner samverkar. På en del håll hade påbörjats  uppbyggnaden av mottagarorganisationer för nationella dokument som även omfattar utarbetandet av en standard för hur vårdprogram kan knytas till landstingens resursbeslut.
  • Om de observerade förändringarna relateras till de medel som Socialstyrelsen nämner i anslutning till Nationella riktlinjer, ser vi att lokala och regionala vårdprogram förefaller minst komplicerade att åstadkomma – de förutsätter dock samarbetsformer inom professionen. Dialog mellan aktörer förefaller vara ett större problem på grund av styrsystem som förekommer i landsting/regioner men håller i viss mån på att utvecklas genom arbete på sjukvårdsregionnivå (även om detta inte påverkat NRH av version 2004).
  • Öppna prioriteringar på landstingsnivån och särskilt horisontella sådana, som förutsätter politiska beslut, är betydligt svårare att åstadkomma. Det kräver att utvecklingsarbetet som förstärker dialogen blir framgångsrikt. Vi ser inte några inslag av större öppenhet i anslutning till NRH – att allmänheten får information om hur landsting/region avser att avväga sina resurser.

Slutsatser

  • Efter intervjuerna 2004 kunde vi i den första rapporten konstatera att den professionella verksamheten och den politiskt-administrativa delen av landsting/region inte befann sig i fas med avseende på kunskap om och förståelse för vad NRH innebär för organisationen. Tre år senare är inte gapet i kunskap lika stort.
  • Vi har kunnat iaktta hur NRH främst har hanterats av den medicinska professionen, lokalt eller i olika sammanslutningar (expertgrupper, arbetsgrupper). När sådana grupperingar fungerar väl kan de utveckla avsevärd kraft för koordinering av sjukvårdens resurser. Det går att hantera delar av implementeringen av nationella riktlinjer inom professionella nätverk, men det kommer en punkt där prioriteringar i form av omfördelning och eventuella resurstillskott blir ofrånkomliga. Då måste också den politiska-administrativa ledningen ha tillräcklig kapacitet för att hantera situationen mer systematiskt.
Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2007. , 71 p.
Series
National Center for Priority Setting in Health Care, ISSN 1650-8475 ; 2007:5
Keyword [en]
Heart diseases, Health planning guidelines, Sweden
Keyword [sv]
Hjärtsjukdomar, Sjukvård, Sverige
National Category
Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-100168Libris ID: 10687045OAI: oai:DiVA.org:liu-100168DiVA: diva2:660610
Available from: 2013-10-30 Created: 2013-10-30 Last updated: 2016-10-17Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(453 kB)87 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 453 kBChecksum SHA-512
d9078ef3a7ef8f26a7dca8e87531d8da8c71730d7c53a54806f7b21a88aeb788f423cdc4c3c6a31a7a8625ddb85fc2115c63c75d37b848fdb1bc9b9e2cf1e24d
Type fulltextMimetype application/pdf

Authority records BETA

Garpenby, PeterJohansson, Per

Search in DiVA

By author/editor
Garpenby, PeterJohansson, Per
By organisation
Center for Medical Technology AssessmentFaculty of Health SciencesHealth Technology Assessment and Health Economics
Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 87 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 132 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf