Uppsatsen handlar om gymnasieelevers beskrivningar av fusk i skolan. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur gymnasieelever uppfattar och förhåller sig till fusk i gymnasieskolan samt utforska elevernas erfarenheter inom ämnet. Frågeställningarna som uppsatsen bygger på är hur eleverna definierar fusk och fuskande i skolan, och om det finns speciella situationer där fusk betraktas mer förståeligt samt hur kraven i gymnasieskolan som kan tänkas inverka på eventuella fuskhandlingar i skolan.

Enligt ”Den nya Skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet” från år 2010, kan även gymnasieelever bli avstängda från skolan på grund av fusk. Högskoleverkets granskning visar att plagiat toppar bland fuskhandlingar. Flera rapporter och studier visar att elever och studenter har svårt med referenshantering och källhänvisningar.

Metoden som används i uppsatsen är kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Valet av metoden bygger på att uppsatsen ska ge ett rikt material av intervjupersonernas beskrivningar.

Resultaten visar att samtliga av de intervjuade är överens om att fuska är fel och oetiskt. Att fuska beskrivs sammantaget som att använda kunskap som man inte har själv. Dock berättar samtliga att nästan ”alla” elever i gymnasieskolan fuskar i någon form. Stressen och pressen att klara kraven genom det nya betygssystemet har en markerad förankring i ämnet.