liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Utvecklingsmöjligheter för fjärrvärmens affärsmodell: Genom användning av byggnader som värmelager
Linköping University, Department of Management and Engineering, Energy Systems. Linköping University, The Institute of Technology.
2014 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesisAlternative title
Development opportunities for the district heating business model : Through the use of buildings as heat storage (English)
Abstract [sv]

Ett vanligt problem för fjärrvärmeföretag är svängningar i den dagliga efterfrågan på fjärrvärme. När efterfrågetoppar sker i fjärrvärmenätet behöver fjärrvärmeföretagen oftast använda sina topplastpannor, vilka vanligtvis drivs på både dyra och miljöovänliga bränslen. Ett sätt att åtgärda detta problem har traditionellt varit att använda en ackumulatortank som värmelager. Men med ny och billigare mät- och styrsystemteknik har kommersiella lösningar börjat växa fram där istället byggnader kan användas som värmelager.

Syftet med examensarbetet är att undersöka de tekniska och ekonomiska möjligheterna för att använda byggnader som värmelager i ett fjärrvärmesystem och jämföra det med att använda en ackumulatortank som värmelager. Det förs en diskussion om hur ett samarbete skulle kunna se ut mellan fjärrvärmeföretag och fastighetsägare för att möjliggöra användningen av byggnader som värmelager. I examensarbetet genomförs en litteraturstudie och intervjuer för att både beskriva hur byggnader kan användas som värmelager och att beskriva intressenterna och deras relation. Det utförs även en fallstudie på Hudiksvalls fjärrvärmenät. I fallstudien används produktionsdata från Hudiksvalls fjärrvärmeproduktion och en analys utförs med hjälp av MATLAB och Microsoft Excel. I analysen besvaras frågan om hur stora kostnadsbesparingar och intäktsökningar som skulle kunna uppnås ifall Hudiksvalls fjärrvärmenät fick tillgång till värmelager i olika storlekar. Utifrån dessa kostnadsbesparingar och intäktsökningar görs en investeringsanalys. I investeringsanalysen jämförs de två alternativen för värmelager, det vill säga att använda byggnader som värmelager eller en ackumulatortank som värmelager. Utifrån de teoretiska studierna och fallstudien på Hudiksvalls fjärrvärmenät kan följande slutsatser dras:

  • En investering i att använda byggnader som värmelager har en högre avkastning per investerad krona och kortare återbetalningstid än en investering i att använda en ackumulatortank. Skillnaderna är som störst vid små värmelager och minskar vid större storlek på värmelager. Detta beror på att den initiala investeringskostnaden för att använda byggnader som värmelager är lägre än den initiala investeringskostnaden för att använda en ackumulatortank som värmelager.
  • En investering i att använda byggnader som värmelager har ett högre nettonuvärde vid små värmelagerstorlekar än en investering i att använda en ackumulatortank som värmelager. Men vid större storlekar på värmelagret ger en investeringen i en ackumulatortank ett högre nettonuvärde.
  • Byggnader kan användas som värmelager utan att varken inomhuskomforten försämras nämnvärt eller att energiförbrukningen höjs beaktansvärt. Energiförbrukningen kan till och med sänkas ifall ett nytt värmestyrsystem installeras i en byggnad som ersätter ett äldre mindre effektivt värme-styrsystem.
  • Både pengar och tid kan sparas ifall det redan finns en god relation mellan fjärrvärmeföretag och fastighetsägare, när byggnader ska användas som värmelager.

Det mest fördelaktiga valet mellan att investera i byggnader som värmelager eller en ackumulatortank som värmelager skiftar alltså från fall till fall och inget av alternativen är alltid det bästa. För att ta ställning till vilken teknik som ska användas som värmelager behöver en analys göras för varje enskild situation.

Abstract [en]

A common problem for district heating companies is fluctuations in the daily demand for district heating. When peak demand occurs in the district heating network the district heating companies usually needs to use their peak load boilers, which are operated on both expensive and not sustainable fuels. One way to overcome this problem has traditionally been to use a storage tank as heat storage. But with new and cheaper measurements and control system technology has commercial solutions begun to emerge in which buildings can be used instead as heat storage.

The aim of the thesis is to investigate the technical and economic feasibility of buildings as heat storage in a district heating system and compares it with the use of a storage tank as heat storage. There has also been a discussion of how collaboration might look like between the district heating company and the property owners to permit the use of buildings as heat storage. A literature review and interviews are conducted in the thesis in order to both describe how buildings can be used as heat storage and describe the stakeholders and their relationship. A case study is also carried out at Hudiksvall’s district heating network. The case study use production data from Hudiksvall’s district heating production and an analysis is carried out using MATLAB and Microsoft Excel. The analysis answers the question of how large cost savings and revenue increases that could be achieved if the district heating network had access to heat storage on various scales. Based on the cost savings and revenue increases, an investment analysis is carried out. In the investment analysis the two options, buildings as heat storage and storage tank as heat storage, are compared. Based on the theoretical studies and the case study at Hudiksvall’s district heating network it can be concluded that:

  • An investment to use buildings as heat storage has a higher return per dollar invested and a shorter payback time than an investment to use a storage tank as a heat store. The differences are greatest for small size heat storages and approaching each other for large size heat storages. This is due to the lower initial investment cost when using buildings as heat storage compared to when using storage tanks as heat storage.
  • An investment to use buildings as heat storage has a higher net present value for small heat storages compared to an investment to use a storage tank as heat storage. But for larger heat storage sizes an investment in storage tanks has a higher net present value.
  • Buildings can be used as heat storage without a significant decrease in indoor comfort or a noteworthy increase in energy consumption. The energy consumption can even be reduced if a new heating control system is installed in a building to replace an older less efficient heat control system.
  • Both money and time can be saved if there is already a good relationship between the district heating companies and the property owners, when the buildings should be used as heat storage.

The best option for choosing between using buildings or a storage tank as heat storage depends on the situation and none of the options are always best. In order to decide which technology should be used as heat storage an analysis is required for each individual case.

Place, publisher, year, edition, pages
2014. , 71 p.
Keyword [en]
Distric heating, buildings as heat storage
Keyword [sv]
Fjärrvärme, byggnader som värmelager
National Category
Energy Engineering
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-106554ISRN: LIU-IEI-TEK-A--14/01837—SEOAI: oai:DiVA.org:liu-106554DiVA: diva2:716551
External cooperation
Capital Cooling Energy Service AB
Subject / course
Energy Systems
Presentation
2014-04-28, ACAS, Linköpings universitet, Linköping, 13:30 (Swedish)
Supervisors
Examiners
Available from: 2014-10-31 Created: 2014-05-11 Last updated: 2014-05-14Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Utvecklingsmöjligheter för fjärrvärmens affärsmodell: Genom användning av byggnader som värmelager(4913 kB)180 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 4913 kBChecksum SHA-512
c5ea33ed10fb765a58b19b6fb8445ffd8556e8bb7eeb285d0b13ded8a129c3de3b85ab40b60c0554356845210d2cf218bbbafbd05187b7f9a27672270fa37ded
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Energy SystemsThe Institute of Technology
Energy Engineering

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 180 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 332 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf