liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Historia för blivande lärare: En granskning av Inriktning historia inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet
Historiska institutionen, Uppsala universitet, Uppsala.ORCID iD: 0000-0001-9239-4139
Högskolan i Gävle, Gävle.
2006 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna granskning koncentreras kring tre frågor:

1) Är inriktningen historia inom lärarutbildningen vid GU rimligt utformad utifrån ett pro-fessionsperspektiv?

2) Vilka åtgärder kan förbättra verksamheten?

3) Är det motiverat att förändra ansvaret och resurserna för Inriktning historia på det sätt som Historiska institutionen föreslår i sina skrivelser till UFL?

Rapporten inleds med frågeställning och bakgrund. Därefter följer en genomgång av nationella och lokala styrdokument, liksom en diskussion av innehållet i kursplanerna för Inriktning historia vid GU. Jämförelser med motsvarande kursplaner från några andra lärosäten visar att vissa andra lärosäten har kursplaner som är betydligt mer ambitiösa och detaljerade än de vid GU. Intervjuer med personal redovisas där de bland annat svarar på frågor om institutionernas kompetens och sätt att ta sig an uppgiften med inriktningen. Därefter rapporterar vi hur ett urval av två kullar lärarstuderande uppfattar institutionernas insatser, inriktningens kvalitet och professionsrelevans. Vi redogör även kort för svensk historiedidaktisk forskning, pågående kollegiala diskussioner samt utvecklingen av skolämnet historia. Avslutningsvis svarar vi på de tre frågorna. Dessa svar följer något förkortade här:

1. Professionsperspektivet

Vi har funnit att vissa av de krav och önskemål om inriktningars innehåll och utformning som nämns i nationella och lokala styrdokument måste uppfattas som minimikrav, medan andra skall ses som mer långsiktiga målsättningar.

Till minimikrav hör, uppfattar vi, att inriktningar inom lärarutbildningen skall omfatta minst 40 p med möjlighet till fördjupning upp till 60 p, vari ingår ett ämnesteoretiskt innehåll som kan uppfattas som relevant för blivande lärare, ämnesdidaktik (historiedidaktik) som problematiserar olika frågor rörande undervisning i ämnet, samt VFU 10 p i huvudsak förlagd till skolväsendet. Alla dessa krav uppfylls, såvitt vi kan förstå, av Inriktning historia vid GU.

Man kan göra mer detaljerade bedömningar utifrån examensordningens specifika kravlis-ta, men Högskoleverkets granskning av hela den svenska lärarutbildningen visar att man haft svårt att hitta kriterier för bedömningen om huruvida alla dessa mål är uppfyllda. Mot denna bakgrund anser vi att inriktningen är ”rimligt utformad utifrån ett professionsperspektiv”.

Till den positiva bilden av Inriktning historia vid GU hör att vi mött en rad mycket engagerade aktörer från samtliga tre institutioner inblandade i utbildningen. I samtalen med dem har en rad förslag till förbättringar dryftats. Samtidigt finner vi det anmärkningsvärt att ingen av dem vi intervjuat någon gång har hänvisat till UFL:s utbildningsplan. GU:s styrdokument spelar uppenbart begränsad roll för utformningen av Inriktning historia.

2. Förbättringsförslag

Både utbildningsplanen för GU:s lärarutbildning och andra styrdokument ställer som explicit krav att en kvalificerad och dokumenterad analys av ämnesbegreppet skall föregå kursplaneskrivandet. Idag saknas sådan dokumentation. Ett dylikt policydokument är rimligt att utforma vare sig ansvaret för inriktningen fortsätter att vara delat eller hamnar hos en institution.

En annan åtgärd bör vara att inrätta ett programråd eller liknande – med en huvudansvarig aktör, samt lärare, skolrepresentanter och studentrepresentanter – med vissa defi-nierade ansvarsuppgifter. Ytterligare en befogad åtgärd är att inrätta en fast tjänst för den huvudansvarige för inriktningen.

Vi delar den uppfattning som representanter för Historiska institutionen framfört, att den fastställda fördelningen av resurserna mellan institutionerna som UFL gjort (45-35-20%), innebär en ”inlåsning” av inriktningen. Så vitt vi förstår finns inget dokument som motiverar varför fördelningen skall vara på exakt detta vis. Ändå utgör %-fördelningen i sig en form av ”ämnesanalys”, och den som förmodligen har starkast styrkraft av alla. Vi menar att andra former av styrning som är mer kvalitetsinriktade måste prövas.

Det är svårt att ge bestämda råd om innehållet i de olika delkurserna. Men det är viktigt att ämnesinnehållet relateras till den gärning studenterna har framför sig som undervisande lärare. Av våra intervjuer med studenterna framgår att de finner 1900-talshistorien alltför summariskt behandlad och att de anser att ekonomisk historia ges, relativt sett, för stort utrymme. Eftersom 1900-talet utgör ett väsentligt inslag i skolans historieundervisning framstår det som angeläget att stärka inslaget av modern och då särskilt politisk historia.

En brist med det nuvarande upplägget är att undervisningen i historiedidaktik nu sker med hjälp av i stort sett endast en kursbok – skriven av den undervisande läraren. Detta är inte acceptabelt. Även om bokens metodiska inriktning är värdefull så är det uppenbart att andra perspektiv försummas.

Vi menar att alla institutioner som önskar vara kursgivare inom den reviderade lärarutbildningen bör utveckla egen utbildningsvetenskaplig forskning. Institutioner inblandade i utbildningen bör också delta i de kollegiala möten som sker i landet kring historieundervisningen.

3. Propån från Historiska institutionen

Har Historiska institutionen kompetens att ensamt svara för Inriktning historia? Jämför man ämneskompetensen vid Historiska institutionen vid GU med den vid andra enhe-ter i landet som idag svarar för en inriktning historia inom lärarutbildningen är svaret ja – möjligen med undantag för att institutionen idag har svag ämnesdidaktisk kompetens. Detta betyder inte att de ekonomisk-historiska bidragen till utbildningen skulle vara ointressanta. Det är sannolikt att även Ekonomisk-historiska institutionen ensam skulle kunna ta ansvar för Inriktning historia.

Det finns en misstro mellan institutionerna som påverkar samarbetet. Är misstron så stark att förutsättningar saknas för ett gott samarbete? Om man inte kan enas om ett gemen-samt policydokument är det sannolikt mer fruktbart att en institution får hela ansvaret. En annan möjlig fördel med om en institution får ett tydligare huvudmannaskap för inriktningen är att bättre möjlighet då ges för att avsätta resurser för att utveckla relatio-ner till VFU-skolorna och dess lärare. Om någon av institutionerna skall bedömas som sakligt sett mer kompetent att ansvara för hela Inriktning historia är det enligt vår bedöm-ning Historiska institutionen. Samtidigt är det också rimligt att man även fortsättningsvis utnyttjar de goda ämneskompetenser och den erfarenhet som finns vid andra institutioner vid GU.

Place, publisher, year, edition, pages
Göteborgs universitet, UFL , 2006. , 72 p.
Series
UFL-rapporter, ISSN 1652-7038 ; 2006:2
Keyword [en]
historielärarutbildning, historia, lärarutbildning, ämnesdidaktik, utvärdering
National Category
History Didactics Pedagogy
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-107270OAI: oai:DiVA.org:liu-107270DiVA: diva2:723253
Available from: 2006-11-13 Created: 2014-06-10 Last updated: 2014-06-10Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Other links

Länk till rapport

Authority records BETA

Ludvigsson, David

Search in DiVA

By author/editor
Ludvigsson, David
HistoryDidacticsPedagogy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 68 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf