liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
SPECT in the Kleine–Levin syndrome, a possible diagnostic and prognostic aid?
Linköping University, Department of Clinical and Experimental Medicine, Division of Neuroscience. Linköping University, Faculty of Health Sciences. Östergötlands Läns Landsting, Local Health Care Services in Central Östergötland, Department of Neurology. Linköping University, Center for Medical Image Science and Visualization (CMIV).
Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Radiological Sciences. Linköping University, Faculty of Health Sciences. Linköping University, Center for Medical Image Science and Visualization (CMIV).ORCID iD: 0000-0002-2167-2450
Linköping University, Department of Clinical and Experimental Medicine, Division of Neuroscience. Linköping University, Faculty of Health Sciences. Linköping University, Center for Medical Image Science and Visualization (CMIV). Östergötlands Läns Landsting, Local Health Care Services in Central Östergötland, Department of Neurology. Östergötlands Läns Landsting, Local Health Care Services in West Östergötland, Department of Medical Specialist in Motala.
2014 (English)In: Frontiers in Neurology, ISSN 1664-2295, E-ISSN 1664-2295, Vol. 5, no 178Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Introduction: Kleine–Levin syndrome (KLS) is a rare syndrome of periodic hypersomnia and behavioral and cognitive symptoms based on clinical criteria. In the setting of differential diagnosis of hypersomnia disorders, an objective diagnostic aid is desirable. A promising modality is single photon emission computed tomography (SPECT). As intraepisodal investigations are difficult to perform, an interepisodal investigation would be very helpful. Another aim of the study was to correlate SPECT findings to prognosis.

Methods and Materials: Twenty-four KLS-patients were categorized as severe or non-severe based on clinical characteristics. The clinical characteristics were analyzed in relation to SPECT-examinations performed between hypersomnia periods (interepisodal) or after remission, as a clinical routine investigation.

Results: Forty-eight percent of the KLS-patients have hypoperfusion in the temporal or fronto-temporal regions. In patients that have undergone remission, 56% show that pattern. There were no specific findings related to prognosis.

Discussion/Conclusion: SPECT might be a diagnostic aid, in a setting of hypersomnia experience. With a sensitivity of 48%, interepisodal SPECT alone cannot be used for diagnosing KLS.

Place, publisher, year, edition, pages
Switzerland: Frontiers Research Foundation , 2014. Vol. 5, no 178
Keyword [en]
single photon emission tomography, sleep disorders, brain perfusion, Kleine–Levin syndrome, sleep
National Category
Clinical Medicine
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-110858DOI: 10.3389/fneur.2014.00178PubMedID: 25295028OAI: oai:DiVA.org:liu-110858DiVA: diva2:749558
Available from: 2014-09-24 Created: 2014-09-24 Last updated: 2017-12-05Bibliographically approved
In thesis
1. On the Kleine-Levin Syndrome
Open this publication in new window or tab >>On the Kleine-Levin Syndrome
2017 (English)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [sv]

Populärvetenskaplig sammanfattning på svenska

Kleine-Levins syndrom är en sömnsjukdom som beskrevs av Willi Kleine 1925 och därefter utvecklades i fallbeskrivningar av Max Levin och McDonald Chritchley. De symptom som beskrevs var återkommande sömnperioder (periodisk hypersomnia), en tendens att äta mycket i samband med dessa perioder (hyperfagi) och ökad sexdrift i samband med perioderna (hypersexualitet) och, i senare beskrivningar, kognitiva och beteendemässiga störningar. Enligt tidigare beskrivningar var patienterna återställda mellan sömnperioderna. Dessa varade i dagar-veckor och återkom flera gånger årligen. Sjukdomen debuterade vanligtvis i tonåren och beskrevs gå över efter åtta år.

d avhandling beskriver diagnosens utveckling över tid och sätter forskningen i sitt teoretiska sammanhang. Med det senare menas att det diskuteras hur forskningen förhåller sig till en diagnos som förändras över tid och där olika läkare kan ha olika kunskap kring och förhållningssätt till diagnosen.

De studier som ingår i avhandlingen har undersökt flera olika aspekter av Kleine-Levins syndrom. Den första studien undersökte arbetsminnet hos patienterna och kunde påvisa att det var nedsatt jämfört med friska försökspersoner, även mellan sömnperioderna, något som inte var visat systematiskt tidigare. Dessutom sågsandra aktiveringsmönster i hjärnan när patienterna försökte klara arbetsminnesuppgiften, jämfört med aktiveringsmönstren hos friska försökspersoner. Hos hälften av patienterna sågs dessutom avvikande blodflöde i delar av hjärnan även när ingen särskild arbetsuppgift utfördes. Detta sågs även hos patienter som tillfrisknat.

Då det funnits hypoteser i annan forsking att sjukdomen kan ha ett genetiskt/ärftligt inslag undersöktes huruvida patienterna hade en gen som tidigare har kopplats till sjukdomen. I den grupp av patienter som undersöktes i avhandlingens sista artikel kunde dock ingen sådan koppling ses.

Slutsatsen av forskningsresultaten är att (1) patienter med Kleine-Levins syndrom har en störning av arbetsminnet som verkar konstant. (2) De uppvisar andra hjärnaktiveringsmönster än friska personer som gör samma arbetsminnesuppgift. (3) Hälften av patienterna har ett avvikande blodflödesmönster även i vila och efter tillfrisknande. (4) En eventuell ärftlig komponent kan inte påvisas avseende de undersökta generna.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2017. 52 p.
Series
Linköping University Medical Dissertations, ISSN 0345-0082 ; 1588
National Category
Clinical Medicine
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-141282 (URN)9789176854464 (ISBN)
Public defence
2017-09-30, Digitalissalen, Campus US, Linköping, 09:00 (English)
Opponent
Supervisors
Available from: 2017-09-28 Created: 2017-09-28 Last updated: 2017-10-04Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Other links

Publisher's full textPubMed

Authority records BETA

Engström, MariaLandtblom, Anne-Marie

Search in DiVA

By author/editor
Engström, MariaLandtblom, Anne-Marie
By organisation
Division of NeuroscienceFaculty of Health SciencesDepartment of NeurologyCenter for Medical Image Science and Visualization (CMIV)Division of Radiological SciencesDepartment of Medical Specialist in Motala
In the same journal
Frontiers in Neurology
Clinical Medicine

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

doi
pubmed
urn-nbn

Altmetric score

doi
pubmed
urn-nbn
Total: 188 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf