liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Att bo som äldre i stadsdelen Ljura
Linköping University, Department of Social and Welfare Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
2011 (Swedish)Book (Other academic)
Abstract [sv]

Föreliggande skrift baserar sig på intervjuer med 21 personer bosatta i stadsdelen Ljura i Norrköping om hur det är att leva och bo i en urban miljö och hur de ser på sitt boende i förhållande till sitt åldrande. Intervjuerna gjordes år 2007. De som intervjuats är mellan 55 och 74 år gamla. De, som många andra blivande äldre och äldre, bor i hyreslägenhet. Deras liv och livsvillkor är betydelsefulla att belysa, likaså hur de ser på sitt framtida boende.

De intervjuade utgör givetvis inte någon homogen kategori. De finns inom ett relativt stort åldersspann och de har skilda bakgrunder. Deras livsvillkor och levnadsförhållanden varierar. Deras berättelse kan inte generaliseras till att gälla alla kommande äldre och äldre personer i Ljura eller annorstädes.

Bostadsbolaget Hyresbostäder tillhandahöll forskargruppen vid Nisal (Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande) vid Linköpings universitet en lista på de hyresgäster som var över 55 år gamla. Urvalet gjordes så att studien skulle omfatta ungefär lika många kvinnor som män. Av de intervjuade är 12 kvinnor och 9 män. I urvalsprocessen togs även hänsyn till att det skulle bli en någorlunda jämn åldersspridning. Många uppringda avböjde att medverka i intervjustudien och några av dem som först tackade ja drog sig ur av olika anledningar. Fem intervjuade är mellan 55 och 59 år gamla, två mellan 60 och 64 år, nio mellan 65 och 69 år och fem mellan 70 och 74 år.

Intervjuerna var byggda kring ett antal teman: Demografisk bakgrund, historisk boendekarriär, område där man bor för närvarande, tankar om åldrande och om framtidens boende. Som nämnts varierar de intervjuades bakgrund, livsvillkor och levnadsförhållanden. Det finns dock en del likheter dem emellan. De lever och åldras i en urban miljö och de bor i hyreslägenheter. De har relativt låg utbildning som för det mesta omfattar endast folkskola. De allra flesta har arbetat inom arbetaryrken. Deras ekonomiska resurser är relativt små. Ytterligare en likhet gäller deras boendekarriär. Den övervägande majoriteten har enbart bott i hyreslägenheter och de har inte planer på att byta till en annan upplåtelseform i framtiden.

De intervjuade kommer således från förhållandevis knappa förhållanden och deras berättelser om sina boendekarriärer ger inblickar i hur dåliga boendeförhållanden kunde vara så sent som på 1960-talet för en del av befolkningen i Sverige. Flytt till en modern lägenhet som var utrustad med bekvämligheter i områden som Ljura beskrivs som ”att komma till paradiset”. De flyttningar de har gjort genom livsloppet är förknippade med specifika händelser som giftermål och tillökning i familjen, skilsmässa och dödsfall.

Livet i urbana miljöer som Ljura kännetecknas av en kombination av fysisk närhet till andra människor i grannskapet och frånvaro av nära sociala kontakter med grannar. De flesta intervjuades relationer med sina grannar kan definieras som tunna band (Henning & Löfgren, 2002). Att hälsa på sina grannar och byta några ord med dem är ett exempel på sådana band. De är mycket värdefulla för grannsämjan och de bidrar till att man känner gemenskap, trygghet och tillit till sina grannar. En del har erfarenheter av störande grannar, vilket minskar trivseln i grannskapet. Men livet inklusive social samvaro med andra utspelar sig inte enbart i Ljura. De intervjuades sociala nätverk bestående av familjemedlemmar och släktingar, vänner och gamla arbetskamrater sträcker sig utanför Ljuras gränser, de finns i det övriga Norrköping, men också ute i landet och i vissa fall i andra länder.

Studien visar att de allra flesta intervjuade trivs mycket bra i Ljura. Stadsdelen har många goda egenskaper; närhet till Norrköpings centrum och till stora köpcentra, grönska och den stora Ljuraparken. Ytterligare en egenskap som omnämns är lugnet. Flera menar dock att Ljura numera är nedgånget och att det har blivit oroligare och tryggare i området jämfört hur det var tidigare. En del intervjuade avstår på grund av känsla av otrygghet från att röra sig ute på kvällar och nätter, både i Ljura och i det övriga Norrköping. Ljura är inte enbart byggnader, vägar, stigar och parker. Ljura som plats skapas när de som bor där upplever den, tolkar intryck av det som finns där och berörs känslomässigt. Den skapas av människors närvaro och aktivitet. Ljura är förknippat med minnen och erfarenheter.

Av studien framgår också att de allra flesta intervjuade inte funderar särskilt mycket på åldrandet och dess konsekvenser vad gäller deras boende. De trivs med sina lägenheter och vill gärna bo kvar. Flyttbenägenheten är med andra ord låg även om några nyligen har flyttat eller är i färd med att göra det. Flera intervjuade menar att det finns ett par faktorer som kan leda till att de måste flytta. Den ena är att de flesta husen har besvärliga trappor och saknar hiss. De tror att de förr eller senare måste flytta till ett hus med hiss. Den andra är  hushållsekonomin. Några funderar på att flytta till en billigare lägenhet på grund av att de hyser farhågor för att hyrorna kommer att höjas. De anser att deras ekonomi saknar marginaler för hyreshöjningar.

Place, publisher, year, edition, pages
Norrköping: Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) , 2011. , 80 p.
Series
Skrifter från NISAL, 7
Keyword [sv]
Boende, Äldre, Norrköping, Ljura
National Category
Other Social Sciences Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-114315Libris ID: 20019194ISBN: 9789173930369 (print)OAI: oai:DiVA.org:liu-114315DiVA: diva2:789186
Available from: 2015-02-18 Created: 2015-02-18 Last updated: 2017-01-30Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1475 kB)264 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1475 kBChecksum SHA-512
2243ae0b9f1c3d592ea62cd85a077014b8ebd0c52693ba8f1bf9244fb546bcc16b6be77be315d7893bc73fa0d8c9089117d3b3e8a85c549a8ef2be9ae07bd0f2
Type fulltextMimetype application/pdf

Other links

Find book at a Swedish library/Hitta boken i ett svenskt bibliotek

Authority records BETA

Lukkarinen Kvist, Mirjaliisa

Search in DiVA

By author/editor
Lukkarinen Kvist, Mirjaliisa
By organisation
Department of Social and Welfare StudiesFaculty of Arts and Sciences
Other Social SciencesSocial Sciences Interdisciplinary

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 264 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 207 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf