liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Prioriteringar i vårdens vardag: intervjustudie med vårdpersonal i Lycksele och Halmstad
Linköping University, Department of Social and Welfare Studies.
PrioriteringsCentrum.
2005 (English)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna rapport har tillkommit som en del av ett projekt om prioriteringar i den dagliga vården som drivs av Kommunal och Vårdförbundet. I projektet har Landstingen i Västerbotten och Halland samt kommunerna i Lycksele och Halmstad deltagit.

Syftet med att genomföra intervjustudien var att öka kunskaperna om patientnära prioriteringar som vårdpersonalen gör och att öka kunskaperna om vilken betydelse ledarskapet har i prioriteringsprocessen. Följande frågeställningar belyses i rapporten:

  • Vad handlar prioriteringar om?
  • Vilka faktorer påverkar prioriteringar inom omvårdnadsområdet?
  • Vilka olika former har prioriteringsbeslut?
  • Vilka faktorer påverkar resursanvändningen?
  • Vad utgör grunden för de prioriteringar som vårdpersonalen gör?
  • Vilka grupper och verksamheter är högt respektive lågt prioriterade?
  • Vilken betydelse har ledningen, på olika nivåer, för prioriteringsarbetet?
  • Hur ser vårdpersonalen på det framtida prioriteringsarbetet?

Metoden har sin utgångspunkt i ett brett angreppssätt för att belysa frågeställningarna. Datainsamling har genomförts som fokuserade gruppintervjuer, så kallade fokusgrupper. Både homogena och heterogena grupper avseende t ex profession, verksamhet och huvudman har förekommit. Sammantaget har 16 fokusgruppsintervjuer genomförts med i huvudsak undersköterskor/-vårdbiträden och sjuksköterskor, men även andra yrkesgrupper har varit representerade.

De vardagliga prioriteringarna i vården handlade om att rangordna brukarnas (patienter/vårdtagares) behov, att skapa balans mellan olika prioriteringar och att dämpa negativa konsekvenser av oönskade prioriteringar. En del av dessa hade sin grund i det delade huvudmannaskapet inom vården som flertalet deltagare på ett eller annat sätt ställde sig kritiska till. Deltagarna återkom ofta till ansvaret för att göra rätt bedömning och att fatta svåra beslut och många upplevde att yrkesrollen splittras mellan det patientnära arbetet och andra arbetsuppgifter. Många val som den enskilde medarbetaren gör i sin vardag är beroende av prioriteringar som andra gör - vilka de inte har inflytande över. Det kan vara politiska beslut, andra huvudmäns prioriteringar, organisatoriska faktorer och beslut och val som andra professioner gör.

Ökade krav från brukare och deras anhöriga skapade rädsla för att bli anmäld till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd vilket ibland leder till att beslut om prioriteringar som den enskilde medarbetaren står inför påverkas.

En mängd andra beslut på olika nivåer påverkar omvårdnadspersonalens möjligheter till att göra prioriteringar som uppfattas som rimliga. Politiska beslut och beslut på förvaltningsnivå uppfattades ofta som pålagor och differens mellan de besluten och vad man på enhets- eller avdelningsnivå ansåg borde prioriteras var inte ovanligt. Det förekom också att politiska beslut om vårdgaranti och valfrihet uppfattades som oförenliga med tillgången på läkare och annan vårdpersonal, och ibland också på vårdplatser.

Deltagarna framhöll också vikten av effektiv resursanvändning för att frigöra tid för arbetsuppgifter som de utifrån sin yrkesroll borde prioritera högre än vad som görs idag. Ett exempel var att överföring av arbetsuppgifter mellan sjuksköterskor och undersköterskor via delegeringar i kommunens äldreomsorg kunde utvecklas mot effektivare användning av kompetens och resurser.

De etiska principerna i riksdagens prioriteringsbeslut var endast kända av några få deltagare. Som grund för prioriteringar framhölls istället etiska principer och riktlinjer i Hälso- och sjukvårdslagen och/eller Socialtjänstlagen samt den professionella kunskapen. Prioriteringar sker ibland också oreflekterat och bygger på intuition eller på rutiner som byggts upp inom verksamheten. Beslut om prioriteringar sker på ett flertal sätt, uppifrån utan delaktighet, hierarkiskt/professionellt, genom egna vardagsnära beslut och/eller i dialog med berörda.

Områden som deltagarna ansåg behövde prioriteras högt upplevdes inte alltid tillräckligt högt prioriterade av huvudmannen. Detta gällde t ex demensvården och rehabilitering av de äldre. Främst prioriterades akuta insatser, basbehov och omvårdnadsuppgifter och deltagarna upplevde att det oftast inte fanns tid för något utöver det.

Även om diskussioner om hur arbetet skulle bedrivas förekom nästan dagligen, saknade deltagarna generellt sett strukturerade diskussioner om prioriteringar. Uppfattningen om att det var ett långt avstånd mellan politiken och den praktiska situationen i verksamheten var generell och mer gemensamma diskussioner önskades. Långsiktighet och systematik genom framtagandet av gemensamma riktlinjer för prioriteringsarbetet framhölls som avgörande för att arbetet med prioritering utifrån prioriteringsbeslutets riktlinjer skulle bli framgångsrikt, d v s få genomslag i verksamheterna.

En förutsättning för att resurserna till vård och omsorg ska användas på bästa sätt är att kunskaperna om prioriteringar ökar. Utvecklingsarbeten behöver startas och enligt deltagarna fanns utrymme för att utveckla, både vårdformer, arbetsmodeller och arbetsformer. Särskilt framhölls samarbete både mellan huvudmännen och mellan olika verksamheter som förutsättningar för ett bra arbete med prioriteringar. I det arbetet har ledning på olika nivåer stor betydelse bland annat för att skapa förutsättningar för prioriteringsarbetet och att skapa arenor där dessa frågor kan diskuteras.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2005. , 59 p.
Series
National Center for Priority Setting in Health Care, ISSN 1650-8475 ; 2005:6
Keyword [en]
Health care sector, Health priorities, Sweden, Halmstad, Lycksele
Keyword [sv]
Prioritering inom sjukvården, Sverige, Halmstad, Lycksele
National Category
Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-122884Libris ID: 9941399OAI: oai:DiVA.org:liu-122884DiVA: diva2:874357
Available from: 2015-11-26 Created: 2015-11-26 Last updated: 2016-10-07Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(680 kB)76 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 680 kBChecksum SHA-512
7c528dee8f46cb327cf3f9d20a1f3cb4bc8709338e8f872cfc72259a08f792730bef85309bb70ffe69b64b0056dd2f48802f363b71d94baa84e8055a4b0f50b6
Type fulltextMimetype application/pdf

Authority records BETA

Karlsson, Ingrid

Search in DiVA

By author/editor
Karlsson, Ingrid
By organisation
Department of Social and Welfare Studies
Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 76 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 169 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf