liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Sjuksköterskors resonemang om patientnära prioriteringar: en intervjustudie
Institutionen för omvårdnad, Umeå Universitet.
Institutionen för omvårdnad, Umeå Universitet.
2004 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

I varje möte mellan vårdare och patient finns prioriteringar i form av hur mycket tid som ska avsättas och med vilken kompetens patienten ska mötas, vilka insatser som ska göras och i vilken utsträckning. Liten uppmärksamhet har riktats mot de konkreta prioriteringsbeslut som bland annat sjuksköterskor gör i den dagliga omvårdnaden. Dessa prioriteringar kan dock ha stor betydelse för den enskilde vårdtagarens upplevelser av kvalitet i vården.

Sammanlagt genomfördes 20 intervjuer i två landsting, Västerbotten och Norrbottens läns landsting. För att få så stor mångfald från olika vårdverksamheter som möjligt representerade respondenterna både tekniktäta arbetsplatser, arbetsplatser där teknisk utrustning är sparsamt förekommande, män och kvinnor samt att personerna av arbetsledare bedömdes ge god omvårdnad. I varje landsting genomfördes intervjuer med tre avdelningschefer och fem erfarna sjuksköterskor verksamma inom somatisk sjukhusvård samt med två erfarna sjuksköterskor i primärvård.

Inledningsvis ombads respondenten att fritt berätta om sina upplevelser av prioriteringar i allmänhet och egna erfarenheter av prioriteringar i vårdarbetet. Dessutom ställdes frågor utifrån en frågeguide om respondentens syn på sin delaktighet i prioriteringar, kännedom om begreppet öppna prioriteringar, vinster och hinder för öppna prioriteringar och kännedom omprioriteringsutredningen.

Alla intervjuer genomfördes på respondenternas egna arbetsplatser under våren 2003. Intervjuerna bandades och skrevs ut i sin helhet och i analysarbetet användes kvalitativ innehållsanalys. Metoden innebär en stegvis process med noggrann genomläsning och analys genom kodning och tematisering av intervjutexten utifrån syftet.

I sjuksköterskornas berättelser framkom att prioritering i det dagliga vårdarbetet innefattar att göra en mängd val och att skapa en arbetsordning. Hela arbetssituationen beskrevs bestå av prioriteringsbeslut. Många uttryckte dock att prioriteringsbesluten är intuitiva och fattas automatiskt och omedvetet och de har därför svårt att berätta hur de går tillväga för att fatta besluten. Trots detta fanns en mängd omständigheter i den aktuella situationen beskrivna som förefaller bilda ett beslutsunderlag för prioriteringsbeslutet. Sjuksköterskorna beskrev också att de använder sin personliga kunskap när beslutet ska fattas. Prioriteringsbeslutet beskrevs präglas av den utbildning sjuksköterskan har tillsammans med inskolningen på arbetsplatsen och gemensamma diskussioner med kollegor. Det framkom även att en känsla för vad som borde prioriteras hade betydelse för prioriteringsbeslut.

Avsaknad av politiskt stöd i prioriteringsarbetet beskrevs och det fanns även en beskrivning av hur administrativa beslut försämrar omvårdnaden. Sjuksköterskorna berättade hur de för att klara av prioriteringsarbetet på olika sätt söker stöd både hos varandra inom sjuksköterskegruppen och hos personer tillhörande andra yrkesgrupper. Att prioritera beskrevs både som en utmaning och som en börda. En osäkerhet över vad som är rätt prioritering, att inte räcka till för allt och alla, att möta ilska och besvikelse från patienter beskrevs som svårigheterna med prioriteringarna. Prioriteringar framställdes också som att det orsakar konflikter både inom sjuksköterskan, mellan olika personalgrupper och mellan kliniker.

Sjuksköterskorna beskrev tre olika roller vid patientnära prioriteringar; en självständig roll, en samrådande roll och en osjälvständig roll. I den självständiga rollen beskrevs hon själv fatta prioriteringsbeslut och i den samrådande rollen tas besluten tillsammans med andra i vårdteamet. I den osjälvständiga rollen framställdes sjuksköterskan som underordnad andras prioriteringsbeslut eller att sjuksköterskan kände sig styrd av de förutsättningar som finns i den aktuella situationen. Rollerna framstår som mer situationsberoende än personberoende och samma sjuksköterska kunde beskriva flera roller.

När det gäller att använda öppna prioriteringar beskrevs det som ett möjligt stöd men risker lyfts också fram. Öppna prioriteringar kan ge stöd i prioriteringsarbetet om arbetsbelastningen är hög eller om det är oerfaren personal. Riskerna beskrevs bestå i att de öppna prioriteringarna kan bli för styrande så att nödvändig flexibilitet kan gå förlorad och den enskilde patienten kan komma i kläm. Det finns också en risk att de ökar stressen hos personalen när omständigheter i den aktuella situationen gör att riktlinjen inte kan följas.

Prioriteringsprinciperna förefaller vara accepterade men det framkom behov av diskussioner om hur de generella principerna ska kunna tillämpas konkret i verksamheterna. När det gäller begreppet kostnadseffektivitet uttryckte några att det är nödvändigt att mäta kostnader och effekter. Några uppfattade kostnadseffektivitetsbegreppet som ett rent ekonomiskt begrepp och misstänksamhet och i vissa fall motstånd riktades mot utförandet av kostnadseffektivitetsberäkningar inom hälso- och sjukvården.

Studien visar att det finns ett stort behov av att diskutera konkreta prioriteringar i det dagliga vårdarbetet och utveckla gemensamma principer. På så sätt skulle möjligheten öka att patientnära prioriteringsbeslut i större utsträckning fattas på övertänkta och genomarbetade beslutsunderlag. Detta kanske också kunde bidra till det stöd som beskrivs saknas idag. Studien pekar också på att det finns oklarheter i förståelsen av de etiska principerna i hälso- och sjukvårdslagen och då särskilt när det gäller principen om kostnadseffektivitet. Därmed finns anledning att lyfta och diskutera de centrala etiska principerna i mer konkreta termer.

Ytterligare studier behövs som syftar till att undersöka hur arbetet med riktlinjer för prioriteringar inom omvårdnad konkret skulle kunna bedrivas. För att formulera riktlinjer behöver vi definiera lämpliga omvårdnadsområden med tillhörande omvårdnadsmetoder och dess effekter. Detta är en stor utmaning men skulle troligen kunna bidra med det stöd som efterfrågas av omvårdnadspersonal. Huruvida riktlinjer för prioriteringar också skulle bidra till ökad effektivitet och mera rättvis vård återstår att visa.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2004. , 30 p.
Series
National Center for Priority Setting in Health Care, ISSN 1650-8475 ; 2004:1
Keyword [en]
Health priorities
Keyword [sv]
Prioritering inom sjukvården
National Category
Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-122891Libris ID: 9470565OAI: oai:DiVA.org:liu-122891DiVA: diva2:874509
Available from: 2015-11-27 Created: 2015-11-27 Last updated: 2016-10-06Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(94 kB)262 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 94 kBChecksum SHA-512
00e9e9f5ab8de185f9b4d30f4df1ff4886aab8c5f0e9962a9daa6c9ca54ab35ae982235f0fa39dff9de330ff12a955d1941dc5fb922198a65dd90411f4266789
Type fulltextMimetype application/pdf

Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 262 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 305 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf