liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Hinder och möjligheter att använda hälsoekonomiska analyser inom omvårdnad: en litteraturstudie
Institutionen för omvårdnad, Umeå Universitet.
Institutionen för omvårdnad, Umeå Universitet.
Institutionen för omvårdnad, Umeå Universitet.
Institutionen för omvårdnad, Umeå Universitet.
2004 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Prioriteringar är och kommer också fortsättningsvis att vara nödvändiga. Det finns ett växande gap mellan å ena sidan allt som kan göras och de vårdbehov som finns och å andra sidan tillgängliga resurser inom hälso- och sjukvårdsområdet. Prioriteringsutredningen har presenterat generella riktlinjer i en ”etisk plattform” som ska ligga till grund för en öppen diskussion om hur prioriteringar ska genomföras. Utredningen har dock mött kritik från omvårdnadshåll där man menar att utredningen har ett övervägande biomedicinskt perspektiv och i lägre grad berör de ställningstaganden som dagligen sker inom omvårdnadsområdet.

När prioriteringar ska genomföras kan principen om kostnadseffektivitet vara en del i beslutsunderlaget och för detta krävs lämpliga utvärderingsmodeller. För att belysa vad som har studerats inom omvårdnad när det gäller effekter och kostnader genomfördes sökningar i databaserna CINAHL och MEDLINE. Sökningarna gjordes från år 1993 och framåt. Sökorden var; “nursing”, “nursing care”, “nursing intervention”, “effect of nursing”, “nursing outcome”, “cost analysis”, “cost effective”, “cost effectiveness”, “outcome”, “measure”, “cost measure”, “health economic”, “cost utility” och “cost benefit” var för sig och i olika kombinationer. Femtiosju artiklar bedömdes vara relevanta utifrån uppsatta kriterier och ordnades i åtta domäner utifrån vad som varit i fokus för utvärdering. Av de femtiosju artiklarna bedömdes nio studier använda sig av hälsoekonomiska analysmetoder. Det var olika typer av hälsoekonomiska analysmetoder varav en använde sig av kostnadsnyttoanalys (CUA). Kostnadsnyttoanalys tillämpades när det gällde utvärdering av specifik omvårdnad för personer med ätsvårigheter efter stroke. Analysmetoden (QALY) befanns vara möjlig att tillämpa inom specifik omvårdnad men bedömdes inte vara optimal med avseende på synen på hälsa och hälsomaximering.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa möjligheter och hinder för att utvärdera kostnadseffektivitet av omvårdnadsinsatser med hälsoekonomiska analysmetoder.

Då studien om hälsoekonomisk analys av ätträning endast berörde specifik omvårdnad men inte allmän omvårdnad beskrevs begreppen närmare för att belysa om det föreligger en skillnad som påverkar behovet av hälsoekonomisk analys. Begreppen beskrevs utifrån socialstyrelsens definition. Dock verkar det sannolikt att närhelst det är möjligt att mäta tillstånd/hälsa före och efter en åtgärd och den kostnad åtgärden tagit i anspråk förefaller hälsoekonomiska analysmetoder tillämpbara. Detta oberoende av om det gäller allmän eller specifik omvårdnad.

Jacobsson, Lindholm, Engström och Norberg (2001) och Jenkins-Clarke (1999) är till viss del kritiska när det gäller användandet av hälsoekonomiska analysmetoder inom omvårdnad. Jacobsson m. fl. (2001) diskuterar att det finns skillnader i synsätt som kan ha betydelse för tillämpning av hälsoekonomiska analysmetoder inom omvårdnad. För att tydliggöra skillnader genomfördes en jämförelse mellan omvårdnad och hälsoekonomi där begrepp och aspekter valdes utifrån erfarenheter från studien av Jacobsson m. fl. (2000). I första hand har nordisk litteratur använts.

Hälsobegreppet förefaller ha en vidare betydelse inom omvårdnad än inom hälsoekonomi. Inom omvårdnad innebär hälsa också en balans mellan kapacitet och mål och en förmåga att lösa de kriser som möter en människa under livet. Två personer med lika hälsorelaterade livskvalitet skattat med ett vanligt förekommande livskvalitetinstrument som t ex EQ-5D skulle då kunna ha olika hälsa sett ur omvårdnadsperspektiv. Hälsorelaterad livskvalitet bör vara ett relevant mått för att mäta omvårdnadsresultat. Det är dock viktigt att de instrument som används mäter värden som är relevanta för omvårdnad. Då synen på hälsa delvis skiljer sig åt mellan omvårdnad och hälsoekonomi är det är rimligt att tänka att ett instrument lämpligt för omvårdnad bör utgå ifrån de värden som speglar hälsa som den definieras inom omvårdnad. Nästa steg kan vara att konkret utvärdera en omvårdnadsmetod med QALY skattat med EQ-5D för att närmare studera detta instruments lämplighet.

Utifrån den litteratur som används förefaller det vara en möjlig väg att utvärdera effekten av omvårdnadshandlingar uttryckt som vunna kvalitetsjusterade levnadsår (QALY). Det största hindret som kunde ses var vid en fördelning av resurser utifrån hälsomaximeringsprincipen som enda gällande princip. Detta generella tänkandet utan hänsyn till individ är ett otillräckligt synsätt om vi vill se den enskilde som värdefull. Detta är dock redan tidigare starkt kritiserat från många andra håll inklusive från hälsoekonomer.

Denna litteraturstudie är ett försök att jämföra synsätt inom omvårdnad och hälsoekonomi utifrån några aspekter. Om hinder för att använda hälsoekonomi inom omvårdnad kan tydliggöras kan ett brobygge mellan de båda  ämnesområdena påbörjas.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2004. , 42 p.
Series
National Center for Priority Setting in Health Care, ISSN 1650-8475 ; 2004:6
Keyword [en]
Medical economics, Nursing care
Keyword [sv]
Omvårdnad, Hälsoekonomi
National Category
Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-122896Libris ID: 9625478OAI: oai:DiVA.org:liu-122896DiVA: diva2:874556
Available from: 2015-11-27 Created: 2015-11-27 Last updated: 2016-10-06Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(180 kB)99 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 180 kBChecksum SHA-512
186d8a566112eeb20a84bd2efb71c3e8cf632c75c628e8483ca7d386689aaec5e6e2f8df3924acd8575ce5cd9d7f8f73e199f2a2ef9ce2b6f5408d93aca051e5
Type fulltextMimetype application/pdf

Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 99 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 108 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf