liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Trygghet och omvårdnadsbehov: Förhållningssätt och föreställningar om prioriteringar och kriterier för beslut om särskiltboende
Sociologiska institutionen, Uppsala universitet.
2004 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Prioriteringar har blivit alltmer aktuella inom äldreomsorgen, eftersom vi har en åldrande befolkning, samtidigt som de ekonomiska resurserna inte är tillräckliga för att tillgodose allas önskemål och behov av hjälp med service, vård och omsorg. Genom denna studie har jag bl a sökt belysa hur personal inom den kommunala äldreomsorgen förhåller sig till kriterier för att bevilja s k särskilt boende och hur de ser på prioriteringar i samband med dessa beslut. Studien utgör en fallstudie och baseras på intervjuer med ett mindre antal biståndshandläggare och distriktssköterskor samt ett ”aktmaterial” bestående av beviljade beslut om särskilt boende för äldre.

En bakgrund till studien är dels att kommunerna sedan Ädelreformens genomförande 1992 har fått ansvaret för vården och omsorgen av äldre, dels riksdagens beslut från 1997 om etiska riktlinjer för prioriteringar inom sjukvården. Socialtjänstlagen, som utgör den centrala rättsliga grunden för kommunernas äldreomsorg, innehåller emellertid inte några prioriteringsgrunder och det finns inte heller några nationella riktlinjer för prioriteringar inom äldreomsorgen. Prioriteringar torde ändå ha ägt rum mer eller mindre medvetet och mer eller mindre öppet.

I analysen av de intervjuade biståndshandläggarna och distriktssköterskorna har flera olika dilemman identifierats i deras arbetssituation som utgör det sociala sammanhang utifrån vilket deras förhållningssätt på kriterier för beslut och prioriteringar kan förstås. De beskriver sin arbetssituation som präglad av brist på tid, personal och ekonomiska resurser och motstridiga krav från olika håll, såsom landstinget, den egna ledningen, anhöriga och de äldre själva. Den positiva sidan är relationen till de äldre, som utmärks av närhet. I fråga om vilka kriterier som berättigar till särskilt boende föreligger ett spänningsförhållande mellan betoningen på trygghet, som biståndshandläggarna ser som viktigt, och ledningens krav på stort omvårdnadsbehov.

De intervjuade biståndshandläggarna och distriktssköterskorna såg i huvudsak begreppet prioritering som ett negativt värdeladdat begrepp, som främst används i samband med brist på resurser och ekonomiska nedskärningar. På grund av den rådande arbetssituationen ansåg de sig emellertid nödsakade att prioritera mellan de egna arbetsuppgifterna. Samtidigt hade de uppfattningen att dessa prioriteringar går ut över de gamla de ansvarar för och därför står i motsättning till verksamhetsmålen avseende äldres trygghet. Även om deras prioriteringar kan ha skett utifrån en ”intuitiv” rangordning inlärd genom deras professionella erfarenhet, kan den knappast sägas ha utgått från en medveten och öppen rangordning.

Biståndshandläggarna såg inte sitt beslutsfattande om särskilt boende som en prioritering utan som ett beslut utifrån en individuell behovsprövning i enlighet med Socialtjänstlagens anda. Samtidigt framkom att de gjorde vissa gränsdragningar för att bevilja särskilt boende, t ex genom att inte beakta sociala behov. Eftersom de sinsemellan lade något olika vikt vid trygghet och omvårdnadsbehov torde de ha gjort olika prioriteringsliknande gränsdragningar, om än inte utifrån en öppen och känd rangordning av de sökandes behov.

Genom att biståndshandläggarna har en beställarroll i den kommunala organisationen var de inte ansvariga för fördelningen av särskilda boenden vid verkställigheten av besluten. Deras uppfattning, liksom distriktssköterskornas, var emellertid att denna fördelning främst skedde utifrån ekonomiska överväganden och gynnade de personer som låg på sjukhus och som kommunen hade ett betalningsansvar för. Dessutom tycktes personer med demenssjukdom prioriteras. Såsom dessa beslut framställdes, torde de inte uppfylla kriterierna för att karakteriseras som prioriteringar utifrån en öppen rangordning av behov.

De studerade biståndshandläggarna och distriktssköterskorna visade sig ha ringa kännedom om innehållet i Prioriteringsutredningen och riksdagens beslut om etiska riktlinjer för prioritering, liksom om kommunens riktlinjer för prioritering. Vid tiden för den genomförda studien kan vare sig de nationella eller lokala riktlinjerna sägas ha fått genomslag i den praktiska verksamheten. Det tycks ha saknats kommunikationsvägar och en dialog mellan politiker och tjänstemän på de olika nivåerna i kommunen, vilket medfört att biståndshandläggarna och distriktssköterskorna uppfattat sig stå helt ensamma med sina prioriteringsbeslut.

Sedan denna studie genomfördes har det skett en omorganisation inom kommunen och både biståndshandläggarfunktionen och fördelningen av särskilda boenden har centraliserats, bl a för att åstadkomma en större rättvisa. Den nya organisationen ger förutsättningar för institutionaliserade möten mellan politikerna och tjänstemännen i syfte att åstadkomma en dialog mellan dem för att mejsla fram övergripande och gemensamma kriterier för öppna prioriteringar. Detta blir särskilt viktigt då en större nedskärning av platser i sådana boenden har aviserats, vilket kommer att ställa hårdare krav på medvetna och öppna prioriteringar än vad som skett ditintills.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2004. , 60 p.
Series
National Center for Priority Setting in Health Care, ISSN 1650-8475 ; 2004:7
Keyword [en]
Housing for the elderly, Needs assessment, Sweden
Keyword [sv]
Äldreboende, Sverige
National Category
Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-122897Libris ID: 9730725OAI: oai:DiVA.org:liu-122897DiVA: diva2:874563
Available from: 2015-11-27 Created: 2015-11-27 Last updated: 2016-10-06Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(171 kB)116 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 171 kBChecksum SHA-512
08e475861211d5f9b63721f9cb87d4b3e851ec15b30e11d634bfbbad3e59889713588e2ec83d9089344110bb08ae8036bccbe8164aeccb565436c291bd5a2299
Type fulltextMimetype application/pdf

Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 116 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 241 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf