liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Behov eller konstnadseffektivitet: vad ska avgöra prioriteringar inom hälso- och sjukvården?
Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Health Technology Assessment. Linköping University, The Institute of Technology.
2003 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Gapet mellan behov och resurser inom hälso- och sjukvården gör tillsammans med det faktum att marknaden inte fungerar för att fördela vårdens tjänster att beslut om prioriteringar måste fattas genom planering. Sådana beslut bör för att vinna acceptans och legitimitet vara genomtänkta och baserade på värdegrunder med bred förankring i befolkningen. De värdegrunder som i detta sammanhang främst bör beaktas är de som kommer till uttryck i medicin- och vårdetik, prioriteringsutredningens riktlinjer samt hälso- och sjukvårdslagen. Resonemang om prioriteringsgrunder leder oftast fram till principerna rättvisa eller effektivitet. Rättvisa i prioriteringen av hälso- och sjukvård avser rimligast en fördelning efter behov medan effektivitet bör tolkas i termer av kostnadseffektivitet. De båda prioriteringskriterierna behovsrättvisa och kostnadseffektivitet anses ofta som oförenliga, något som inte minst visas av prioriteringsutredningens strikta rangordning i vilken behovsprincipen ges absolut företräde framför kostnadseffektivitetsprincipen.

I denna rapport utmanas uppfattningen om en absolut konflikt mellan dessa begrepp, och därmed det nödvändiga i en strikt rangordning, mellan behov och kostnadseffektivitet. För att skapa en förståelse för de båda prioriteringskriterierna redogörs i rapporten för dess bakomliggande teorier samt för rimliga innebörder av olika centrala begrepp.

När det gäller rättvisa tas utgångspunkten i Rawls teori om rättvisa som närmast är att betrakta som inriktad på jämlikhet. Den rimligaste tolkningen av Rawls teori tillämpad på den svenska sjukvården är att vårdens resurser skulle fördelas efter behov så att den person som har störst behov kommer i första hand. Behovsbegreppet relateras i prioriteringsutredningen till hälsa och livskvalitet där graden av inskränkning i dessa variabler styr behovets storlek. Behov kan dock definieras på olika sätt och i denna rapport har en teleologisk tolkning ansetts som rimligast. Enligt en sådan tolkning anses behov existera av något om detta är nödvändigt för ett visst ändamål. Inom hälso- och sjukvården är det rimligt att tolka behov som ett gap mellan det tillstånd som råder och ett mål som satts upp. Behovet avser rimligen vård(resurser) och målet borde vara att uppnå en förbättrad hälsa eller ett ökat välbefinnande. Gapet skulle alltså kunna utgöras av skillnaden mellan det rådande hälsotillståndet och ett hälsotillstånd som satts upp som mål. För att kunna tillämpa en sådan behovsprincip är det nödvändigt att på en och samma hälsoskala kunna mäta och fastställa såväl det rådande tillståndet som målet. För att behov av en vårdinsats ska existera krävs dessutom att insatsen är verksam, d.v.s. har en gynnsam effekt på hälsan.

Kostnadseffektivitet har sin grund i välfärdsekonomisk teori, för vilken utilitaristisk moralteori utgör en viktig värdegrund. Den välfärdsekonomiska teorin och utilitarismen är viktiga influenser för den hälsoekonomiska disciplinen och dess utvärderingar. Syftet med sådana utvärderingar är att finna den lösning som maximerar den hälsorelaterade nyttan.

Rättvisa och kostnadseffektivitet som begrepp tycks alltså fokusera på olika saker, hälsa respektive nytta, vilket gör det i högsta grad relevant att närmare studera olika begrepp som är kopplade till sjukvårdens resultat. Det finns två huvudinriktningar när det gäller hälsobegreppet, dels en biologisk/biostatistisk och dels en holistisk. Ett biologiskt synsätt har traditionellt dominerat inom den medicinska professionen. Boorses biostatistiska hälsobegrepp där hälsa jämställs med statistisk normalitet i biologiska funktioner har erhållit mycket uppmärksamhet och ligger ganska nära den traditionella medicinska uppfattningen. På senare år har dock en mer omfattande syn på hälsa blivit allt mer framträdande. Denna holistiska syn på hälsa inkluderar mer än bara biologiska funktioner då även människors förmåga att fungera i olika avseenden, socialt, fysiskt, psykiskt, arbetsmässigt etc, vägs in. Nyttobegreppet betraktas i termer av subjektiva autonoma preferenser, d.v.s. att det är människors egna önskemål och värderingar som avgör värdet av t.ex. en vårdinsats.

Hälsa och nytta ses ibland som väldigt likartade, nästan som olika benämningar på samma sak. Av denna rapport framgår att man inte bör blanda samman dessa båda begrepp då de inte kan anses spegla samma aspekter av sjukvårdens resultat. Det finns också ett antal olika sätt att mäta resultaten – kliniska riskindikatorer för biologiskt orienterad hälsa, psykometriska instrument som kan anses indikera holistisk hälsa, metoder för fastställande av QALY-vikter som motsvarar hälsorelaterade preferenser.

Ovanstående metoder har i annat sammanhang jämförts för att få åtminstone en preliminär bild av relationen mellan de båda begreppen hälsa och nytta. Resultatet av denna analys visade att marginalnyttan av hälsa är avtagande, d.v.s. att ju bättre hälsa desto mindre blir nyttotillskottet av en given hälsoförbättring. Detta innebär i sin tur att den antagna konflikten mellan rättvisa (hälsorelaterat behov) och kostnadseffektivitet (nyttomaximering) mildras. Slutsatsen i denna rapport är att de etiska principerna rättvisa uttryckt som behov och kostnadseffektivitet inte står i direkt motsatsställning till varandra så att rangordning krävs. Då båda principerna är både viktiga och önskvärda att inkludera i prioriteringsarbetet är det förmodligen bättre att söka en rimlig avvägning mellan dem än att välja att helt följa en princip på bekostnad av den andra.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2003. , 60 p.
Series
National Center for Priority Setting in Health Care, ISSN 1650-8475 ; 2003:2
National Category
Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-122901Libris ID: 19726284OAI: oai:DiVA.org:liu-122901DiVA: diva2:874657
Available from: 2015-11-27 Created: 2015-11-27 Last updated: 2016-10-04Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(462 kB)351 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 462 kBChecksum SHA-512
448a0ef4bebeb25505fb579dd26809098a966bdb4d310b2e9fad39882a2e5740213dc4669739b3cdc63ec159973ac503099c487f587824d6486e097baf03c07e
Type fulltextMimetype application/pdf

Authority records BETA

Bernfort, Lars

Search in DiVA

By author/editor
Bernfort, Lars
By organisation
Health Technology AssessmentThe Institute of Technology
Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 351 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 356 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf