liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Ekonomi och etik: Argumentering vid besparingar inom sjukvården i ljuset av Prioriteringsutredningen
Prioriteringscentrum.
2003 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Syftet med föreliggande studie har varit att studera om, och i så fall på vilket sätt Prioriteringsutredningens etiska riktlinjer har tillämpats i praktiken vid besparingar inom ett sjukhus. Studien utgörs av en fallstudie av en beslutsprocess år 1996 vid Akademiska sjukhuset i Uppsala läns landsting, där sjukhuset var ålagt ett besparingskrav från landstingets sida. Det empiriska material, som studien baseras på, består av den skriftliga dokumentation som föreligger från beslutsprocessens olika aktörer. De aktörer som deltagit i beslutsprocessen är sjukhusdirektören samt representanter för den medicinska professionen och landstingspolitiker på olika nivåer. De som jag ser som huvudaktörerna är, förutom sjukhusdirektören, en medicinskt-etiska arbetsgrupp tillsatt av sjukhusdirektören samt landstingets tre hälso- och sjukvårdsnämnder bestående av politiker.

I samband med studien har jag kunnat konstatera att även om de olika aktörskategoriernas argumentering kan karakteriseras om rationell utifrån deras respektive mål och intentioner, har inte själva beslutsprocessen skett i enlighet ned den normativt rationalistiska beslutsmodell, som förutsätts inom traditionell organisationsteori.

När det gäller frågan om i vilken mån Prioriteringsutredningens etiska riktlinjer har beaktats under själva beslutsprocessen, föreligger en viss skillnad mellan den argumentering, som förts i fråga om förslag till besparingar, och själva beslutet. Vid en jämförelse av politikerna i hälso- och sjukvårdsnämnderna och ledamöterna i den medicinskt-etiska arbetsgruppen framkommer, att i de besparingsförslag, som härrör från den medicinska professionen, har de etiska riktlinjerna beaktats. Jag har dock tolkat den medicinska professionens argumentation som relativt schablonmässig. Hälso- och sjukvårdsnämnderna har däremot i sitt gemensamma yttrande över huvudtaget inte nämnt Prioriteringsutredningen och dess riktlinjer.

Hälso- och sjukvårdsnämnderna har främst argumenterat utifrån målet att uppnå en ”ekonomi i balans”, medan den medicinskt-etiska arbetsgruppen har utgått från ”patientens behov” och ”de medicinskt-etiska konsekvenserna” för patienterna. Min tolkning är att de båda aktörskategorierna har argumenterat utifrån olika normativa rationaliteter, genom att de har utgått från olika kulturella och normativa föreställningar och värderingar. De har därvid använt den argumentering som är accepterad inom respektive kultur, vilket ger ökad legitimitet till de föreslagna besparingarna inom den egna gruppen. Även om deras respektive argumentering kan fungera inkluderande i förhållande till den egna gruppen, kan den samtidigt fungera avskiljande och gränssättande gentemot den andra.

Det slutliga beslutet om de faktiska besparingarna utgör i huvudsak en kompromiss mellan hälso- och sjukvårdsnämndernas kraftigare besparingskrav med sänkt omvårdnad och den medicinskt-etiska arbetsgruppens beaktande av konsekvenserna för patienterna. Eftersom beslutsprocessen varit interaktiv till sin karaktär, har jag tolkat kompromissen och överbryggandet av den gränssättande retoriken som ett resultat av både strategiskt och kommunikativt handlande från sjukhusdirektörens sida, d.v.s. ett handlande som är både framgångsorienterat och inriktat på inbördes förståelse.

Frågan om i vilken mån Prioriteringsutredningens riktlinjer har inverkat på det faktiska beslutet är dock inte så lätt att besvara, eftersom även generella medicinskt-etiska principer har inverkat, och genom att det inte är möjligt att särskilja betydelsen av dessa generellt formulerade medicinskt-etiska principer i relation till Prioriteringsutredningens riktlinjer. En förklaring till detta kan också vara att de fastställda prioriteringsgrupperna kanske inte är helt praktiskt ”översättbara” till olika verksamheter inom ett sjukhus på den politiskt-administrativa nivån på det sätt som var tänkt.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2003. , 63 p.
Series
National Center for Priority Setting in Health Care, ISSN 1650-8475 ; 2003:4
Keyword [en]
Health priorities, Economics, Organization and administration, Decision making, Cost savings
Keyword [sv]
Hälso- och sjukvårdsprioriteringar, Kostnadsbesparingar, Kostnads-nyttoanalys, beslutsfattande, Prioritering inom sjukvården, Sverige
National Category
Ethics Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-122902Libris ID: 9057930OAI: oai:DiVA.org:liu-122902DiVA: diva2:874662
Available from: 2015-11-27 Created: 2015-11-27 Last updated: 2016-10-04Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(182 kB)64 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 182 kBChecksum SHA-512
1f8ee0203bd92197c440b7fd346d023d5333ee8c2b324a6eaf2168d5a725745716a1ef2779efebf2d6dbcdf30049f28095f49da9ad80a53b17b538b707faeb81
Type fulltextMimetype application/pdf

EthicsHealth Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 64 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 65 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf