liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Fördelning, prioritering och ransonering av hälso- och sjukvård: en begreppsanalys
Linköping University, Department of Thematic Studies, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
2002 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

I diskussioner om prioriteringar förekommer andra begrepp närbesläktade med begreppet prioritering såsom fördelning och ransonering. Likaså förekommer begreppet prioritering i ett flertal olika innebörder. Detta är otillfredsställande både ur handlings- och kommunikationssynpunkt. Enligt prioriteringsutredningen, och senare riksdagen, skall prioriteringsbesluten vägledas av vissa riktlinjer. Frågan blir då vilka beslut det är som skall räknas som prioriteringsbeslut. Syftet med denna skrift är att redovisa resultatet av en analys av begreppen fördelning, prioritering och ransonering.

Begreppet fördelning. Med termen “fördelning” kan vi endera syfta på en process eller ett tillstånd. Processen kan innehålla en sammanhängande yttersta avsikt – ett resultat (resultatorienterad). Processen kan också vara av annan karaktär. Den kan vara slumpartad eller sakna sammanhängande avsikt (tillståndsorienterad). För att processen skall räknas som en fördelningsprocess där något fördelats mellan olika mottagare måste de tänkta mottagarna ingå i reflektionen över hur fördelningen skall ske. Detta ger oss följande formella definitioner av begreppet fördelning:

  • Processen P innebär en fördelning av X i den utsträckning P utförs i syfte att dela upp eller dela ut X mellan två eller flera mottagare.

Förutom att syfta på en process kan vi syfta på ett tillstånd när vi använder termen “fördelning”. Vi betraktar då ett visst tillstånd ur fördelningssynpunkt.

  • Tillståndet T innebär en fördelning av X i den utsträckning delar av X tillfallit två eller flera, alternativt att X endast tillfallit en mottagare men delar av X kunde ha tillfallit ytterligare minst en mottagare.

Begreppet prioritering. Kärnan i begreppet prioritering torde fångas av Nationalencyklopedins formulering ”ge företräde åt”. Beslutet att ge företräde åt något innebär ett val och kan ske genom att endera ”sätta före” eller ”säga nej”. Alla val utgör dock inte prioritering.

För att ett val mellan olika alternativ skall räknas som en prioritering måste följande villkor vara uppfyllda:

  • alternativen måste alla vara övervägda,
  • valet innebär skapandet av en ordning mellan alternativen, och
  • ordningen måste skapas utifrån enhetligt prioriteringsobjekt.

Det första villkoret innebär att endast medvetna val skall räknas som prioritering. Det andra villkoret berör beslutet att ”sätta före” eller ”säga nej”. Det sista villkoret innebär att ett val mellan t.ex. två patienter utgör prioritering endast om valet baseras på samma prioriteringsobjekt (vårdbehov, kostnadseffektivitet, etc.). Vart och ett av de tre villkoren är nödvändiga för att ett beslut skall räknas som en prioritering. Tillsammans utgör de tre villkoren en tillräcklig betingelse för att ett beslut skall räknas som en prioritering.

Begreppet öppen prioritering. Analysen har utmynnat i följande förslag till definition av begreppet öppen prioritering.

  • En prioritering är öppen i den utsträckning prioriteringsbesluten, grunderna och resonemangen (inklusive förväntade konsekvenser) är tillgängliga för alla som önskar ta del av dem.

Begreppet ransonering. Vi kan med termen ransonering syfta på både ett beslut och ett tillstånd.

  • Beslut B innebär en ransonering av vård i den utsträckning B fattas med insikten att vårdbehovet inte blir optimalt åtgärdat.
  • Tillstånd T utgör en ransonering i den utsträckning T innebär att vårdbehoven inte är optimalt åtgärdade.
  • Begränsning av vårdbehovets tillfredsställande utgör kärnan i ransoneringsbegreppet. Begränsningen kan ske på flera olika sätt. Vi kan därför tala om olika typer av ransonering.
  • Målransonering – en begränsning av behovsmålet, d.v.s. optimal hälsa kommer ej att uppnås.
  • Tidsransonering – t.ex. ökade väntetider för patienten, vilket betyder en begränsning av hur snabbt patientens vårdbehov blir åtgärdat.
  • Utspädning – glesare återbesök, sämre protestyper, personal med lägre utbildning, billigare läkemedel med sämre effekt eller med flera biverkningar än ett dyrare alternativ. Det handlar här om en begränsning av kvaliteten på åtgärderna.

Besparing och satsning i relation till prioritering och ransonering. Besparing eller minskning av vårdutbud kan vara en vanlig form för ransonering. Men alla besparingar eller minskningar av vårdutbud innebär inte ransonering. Det kan t ex ibland handla om att anpassa utbudet till ett förändrat vårdbehovspanorama. En satsning på ett visst område kan ha förgåtts av ett prioriteringsbeslut. Men enbart beslutet att satsa resurser på ett område kan inte räknas som en prioritering.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2002. , 31 p.
Series
National Center for Priority Setting in Health Care, ISSN 1650-8475 ; 2002:4
Keyword [en]
Health care rationing, Health priorities - organization and administration
Keyword [sv]
Prioritering inom sjukvården, Hälso- och sjukvårdsprioriteringar, Sjukvårdsransonering
National Category
Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-122928Libris ID: 8860726OAI: oai:DiVA.org:liu-122928DiVA: diva2:874956
Available from: 2015-11-30 Created: 2015-11-30 Last updated: 2016-09-29Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(296 kB)81 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 296 kBChecksum SHA-512
46f967a9c4e006fa82965fea54d58424c043aca842f31b89e327800028e8398e526d46182e4617b82a6c1697e0e65e9d68c27fb64dda640c229cbbc2b5c82059
Type fulltextMimetype application/pdf

Authority records BETA

Liss, Per-Erik

Search in DiVA

By author/editor
Liss, Per-Erik
By organisation
Health and SocietyFaculty of Arts and Sciences
Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 81 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 104 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf