liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Innovationsbegreppet och innovationsindikatorer: En analys med tonvikt på statistikens validitet. En rapport skriven på uppdrag av Statistiska Centralbyrån, SCB
Linköping University, Department of Management and Engineering, Business Administration. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Innovationsperspektivet är ett av flera perspektiv på utveckling. Man ska ha i minnet att perspektivet inte är självklart. Snarare konkurrerar det med en rad andra och vanliga perspektiv på samhällets utveckling. Det är emellertid angeläget att såväl den svenska statsmakten – inte minst näringsdepartementet – som myndigheter och andra policy- eller strukturpåverkande aktörer fortsätter att analysera samhälleliga utvecklingsfrågor i ett innovationsperspektiv. Exempelvis visar statistiken att innovationsorientering i företag korrelerar med exportframgångar. Företags liksom samhällets utmaningar kan inte mötas bara genom förbättringar av existerande produkter, processer eller metoder. Inte heller räcker det att tänka i termer av fördelning av resurser, om syftet är att utveckla ett starkt och hållbart samhälle.

Statistiken om innovation i form av Community Innovation Survey (CIS), som bygger på EU-gemensamma riktlinjer, har utvecklats under de senaste årtiondena och på flera punkter har framsteg skett. Det gäller t.ex. att man idag har en vidare syn på vad som kan vara föremål för innovation (t.ex. organisatoriska och marknadsföringsrelaterade innovationer) och att man explicit mäter insteg i bemärkelsen frågan om företaget har implementerat något nytt i praktiken eller lanserat nya varor och tjänster på marknaden.

Men det finns fortfarande brister i statistiken som påverkar dess validitet. Det mest allvarliga är låga originalitetskrav. Det är exempelvis inget krav på att ett företag själv ska ha åstadkommit exempelvis en ny innovativ produkt för att företaget ska definieras som innovativt. Utifrån en historisk studie av begreppet innovation förefaller detta tveksamt. En annan nackdel med statistiken är att man idag inte i så hög grad belyser marknadsföringens roll som ett medel för att möjliggöra eller stimulera insteg av nyheter på marknader. Visserligen finns en ja-eller-nej-fråga i enkäten gällande om företagen bedrivit någon ”marknadsintroduktion av innovationer” men det går inte att utläsa särskilt mycket ur svaren på en sådan generell fråga. Marknadsföring betraktas snarare främst som en form av innovation, och om det ställs frågor. Men marknadsföring – även icke innovativ sådan – är sannolikt instrumentell för att stimulera insteg av innovativa nyheter.

Då nuvarande innovationsstatistik som sagt är framtagen kollektivt iEuropa (främst EU) är det inte lätt att från svenskt håll påverka  statistiken. Men med tanke på den djupa kunskap om innovation och innovationsbegreppet som finns i Sverige (genom inte minst SCB) finns hopp om att Sverige i viss mån kan påverka EU och andra för att på sikt förbättra statistiken.

Även om behov finns att förändra statistiken finns samtidigt behov av att jämföra statistik mellan olika år. Innan man gör förändringar bör man därför tänka efter två gånger. En medelväg är att tydligare särskilja olika komponenter i statistiken som tas fram enligt den befintliga metoden. Den uppdelning som Hans-Olof Hagén vid SCB gjort i förnyare,  marknadsutvecklare, vardagsutvecklare och icke innovativa företag är härvid välkommen.

För att komma vidare i analysen av innovationer och innovativa processer föreslås i denna rapport en modell bestående av tre dimensioner; originalitet, instegsgrad och tid. Idén är att fenomen som är föremål för analys från ett innovationsperspektiv med fördel bör analyseras utifrån alla dessa tre dimensioner. Men mer forskning behövs för att exempelvis problematisera ”implementering” och ”insteg”.

Place, publisher, year, edition, pages
2015. , 48 p.
National Category
Business Administration
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-123112ISBN: 978-91-7685-863-9 (print)OAI: oai:DiVA.org:liu-123112DiVA: diva2:876532
Available from: 2015-12-04 Created: 2015-12-04 Last updated: 2015-12-04

Open Access in DiVA

fulltext(7540 kB)95 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 7540 kBChecksum SHA-512
82803378d17eb7dcda24006a38cdf33b08b7cb0766a10a665e103d593c87f74d57c8f8e5cba0104e1a178349a3ebde9bc399fa011b459edba21c39c1feed5180
Type fulltextMimetype application/pdf

Authority records BETA

Frankelius, Per

Search in DiVA

By author/editor
Frankelius, Per
By organisation
Business AdministrationFaculty of Arts and Sciences
Business Administration

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 95 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 128 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf