Syftet i denna uppsats är att studera vilken plats metallslöjden historiskt sett har haft i den svenska grundskolan, hur det ser ut  idag och hur det kan se ut i framtiden. I  studien undersöks i ett begränsat område i vilken omfattning slöjdlärare bedriver slöjdundervisning med metall som huvudsakligt arbetsmaterial i den Svenska grundskolans årskurser 3, 4 och 5. Detta har studerats i förhållande till lärarnas behörighet, antal tjänsteår och slöjdsalarnas förutsättningar.

En enkät är genomförd som visat att undervisningstiden med metall som huvudsakligt arbetsmaterial varierar mellan0% och 25 % av tiden. Underlaget är dock för litet för att kunna koppla behörighet eller antal tjänsteår till hur stor del av  undervisningstiden som metallslöjden har.Flera av slöjdlärarna spekulerar i att slöjden i framtiden kommer att ändras på grund av att metall blir dyrare. En informant funderar till och med på om slöjden över huvud taget kommer att finnas.