liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Att ta ansvar för gamla synder: en studie av medborgarattityder till Miljöprojekt Valdemarsviken
Linköping University, Department of Thematic Studies, Technology and Social Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
2016 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Mellan åren 2012 och 2015 genomfördes ett stort saneringsprojekt i Valdemarsviks kommun, en mindre kommun vid Östergötlands kust. Sediment förorenat med krom och kvicksilver muddrades från botten av den 9 km långa Valdemarsviken vilken löper från Östersjön in till centralorten. Föroreningarna härstammar från ett garveri som mellan 1873 och 1960 fanns i orten och som släppte ut orenat processvatten, innehållandes en rad tungmetaller, i viken. Mängderna av krom var betydande och har vid senare mätningar uppskattats till 550-600 ton, av vilka ca 250 kg årligen bedömdes spridas ut i Östersjön. Syftet med saneringen var främst att minska spridningen av krom.

Valdemarsviken bedömdes i flera omgångar vara en av de mest förorenade platserna i länet och efter många år av utredningar fick kommunen tillstånd att genomföra saneringen 2010. Den totala budgeten har varit 308 miljoner kronor (MSEK) där Naturvårdsverket stått för 293 MSEK och kommunen själva har medfinansierat med 15 MSEK. Metoden som använts har varit grävmuddring med upplägg av muddermassor i deponi på land några km ut längs viken.

Projektet har mötts av motstånd från lokala organisationer och delar av allmänheten, främst baserat på kritik mot valet av metod. Med den bakgrunden föddes idén till detta forskningsprojekt, som fokuserat på medborgarnas attityder till kommunen och saneringsprojektet. Projektet gav en unik chans att undersöka om och hur attityder före och efter ett stort projekt av detta slag kan förändras.

Två enkätstudier genomfördes: den ena skickades ut till alla hushåll i kommunen våren 2013 före muddringen startade. Den andra enkäten skickades ut under hösten 2015, cirka åtta månader efter att övertäckningen av deponin avslutades och även den till hushållen i kommunen.

Vi fick i första enkätomgången 954 svar, vilket ger en svarsfrekvens på ca 27 procent och i andra enkätomgången fick vi 967 svar, vilket ger samma svarsfrekvens. Den något låga svarsfrekvensen kan bero på flera saker, men vår bedömning baserat på bortfallsanalyser är att resultatet är tillförlitligt nog för att slutsatser ska kunna dras utifrån materialet.

Resultaten visar på en tydlig förändring mellan de två enkäterna. I första enkätomgången var inställningen till information kring projektet och kommunens arbete relativt jämnt fördelat mellan positiva och negativa respondenter, men inställningen till projektet som sådant var tydligt polariserat. Respondenterna tog i stor utsträckning ställning starkt för eller emot projektet, med viss övervikt åt en positiv inställning till projektets nytta och med viss övervikt åt negativ inställning till projektet ur ett ekonomiskt perspektiv.

I den andra enkätomgången syntes en signifikant förändring i svaren på alla frågor. Respondenterna var mer positiva till kommunens arbete, till informationsinsatserna och till projektet specifikt. Majoriteten var nu positiva till kommun och projekt, även om viss osäkerhet fortfarande gick att se spår av. Det kan alltså konstateras att attityder till projektet och kommunen förändrades mellan före och efter genomfört projekt.

Enkäterna visade tydligt på två ytterligare fenomen. För det första var kopplingen mellan förtroende till kommunen och inställning till projektet påtagligt. De som hade stort förtroende för kommunens arbete hade även en positiv inställning till projektet, medan lågt förtroende för kommunens arbete korrelerade med negativ inställning till projektet. För det andra lyste frågan kring metoden för muddringen tydligt igenom i båda enkäterna. I enkät 1 visade resultaten att kritik riktades mot att ta upp krom på land, att övertäckning ansågs vara ett bättre alternativ och att oro fanns kring framtida effekter. I enkät 2 kvarstod viss kritik kring metoden, men förskjutning hade skett till att respondenterna uttryckte en vilja att se provresultat efter muddringen för att genom detta kunna bedöma resultatet från saneringen. Det kan konstateras att få personer var emot att genomföra projektet som sådant, men att de som var kritiska, som dock blev färre i enkät 2, hellre sett en annan metod. En allmänt positiv attityd till att kommunen tog tag i frågan var genomgående tydlig.

Resultatet visar att ett projekt av detta slag kan påverka medborgares attityder till kommunen och det faktum att projektet i Valdemarsvik genomförts utan större missöden har stillat en del av den oro som fanns före projektet. Kommunens informationsinsatser bedöms haft betydelse för attitydförändringen, där det för projektet uppförda infocentrumet i Sjöhuset var en lyckad satsning.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2016. , 86 p.
Series
CKS Rapport / Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier, ISSN 1402-876X ; 2016:2
Keyword [sv]
Sanering - attityder till, Sverige, Östergötland, Valdemarsvik
National Category
Environmental Sciences related to Agriculture and Land-use Public Administration Studies Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-126076Libris ID: 19601057ISBN: 9789176858202 (print)OAI: oai:DiVA.org:liu-126076DiVA: diva2:911655
Available from: 2016-03-14 Created: 2016-03-14 Last updated: 2016-08-11Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(5843 kB)162 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 5843 kBChecksum SHA-512
a67f3af281133e165fc068928aa1ddda63d1a4714f190ebe887b488cca2be434dd8ac9bfafd8bddeb219760f9bdca0098de65fb2da74ee254e959b4ca09707ff
Type fulltextMimetype application/pdf

Authority records BETA

Magnusson, Dick

Search in DiVA

By author/editor
Magnusson, Dick
By organisation
Technology and Social ChangeFaculty of Arts and Sciences
Environmental Sciences related to Agriculture and Land-usePublic Administration StudiesSocial Sciences Interdisciplinary

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 162 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 841 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf