liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Näringslivets insatser på miljöområdet: För Naturvårdsverket
Linköping University, Department of Management and Engineering. Linköping University, Faculty of Science & Engineering. Green Business AB.
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Uppdraget för denna rapport har varit att beskriva näringslivets insatser på miljöområdet med avseende på vilka miljöfrågor som näringslivet prioriterar, hur företagen organiserar sina insatser och vilka verktyg de använder för att förbättra sin miljöprestanda, hur de ser på några vanliga statliga styrmedel, vilka som är de viktigaste drivkrafterna och hindren till förbättrad miljöprestanda samt att även blicka utanför Sveriges gränser.

Generationsperspektivet, ungefär 3-års cykler, på miljöfrågorna innebär att det ofta tar lång tid innan ett miljöproblem uppenbarar sig som ett problem. Likaså tar det ofta lång tid att åtgärda upptäckta problem med hänsyn till att de ofta kräver omställningar med nya tekniska lösningar, som inte alltid finns till hands, och som också behöver inför as brett i näringslivet.

När det gäller den första frågan om vilka de viktigaste miljöfrågorna är för näringslivets del visar denna studie att det främst gäller klimatfrågan och produkternas miljöaspekter i ett värdekedjeperspektiv. Båda frågorna är globala till sin karaktär. De studerade företagen har hög beredskap och har redan påbörjat arbetet att för svensk del bidra till att minska klimatpåverkan. Innebörden av de antagna målen hos de 50 studerade företagen är att företag som verkar i Sverige enligt denna studie ska kunna medverka till att nå den nivå på insatser som IPCC indikerat för år 2050. Det är den tidpunkt som IPCC siktar på i sina senaste utvärderingar. Flera företag har vardera skisserat en trovärdig färdplan för att göra verksamheten koldioxidsnål eller koldioxidneutral till nämnda tidpunkt. Det är känt från andra liknande studier att det f rån näringslivets perspektiv dock också behövs ett politiskt mål av flera skäl, bl a för att regeringar och näringsliv i alla länder ska dra åt samma håll. Det som emellertid är intressant nu är att näringslivet i Sverige enligt denna studie har påbörjat arbetet med att finna lösningar för att nå ett ev kommande politiskt globalt mål. De studerade företagen i Sverige har även i stor utsträckning upprättat egna mål och genomför åtgärder på de områden som de nationella miljökvalitetsmålen täcker, bl a med inriktning på att begränsa förorening av luft- och vattenområden men även på att värna den biologiska mångfalden i jord- och skogsbruk samt att värna och utveckla naturvärden i den bebyggda miljön. Resultaten i form av utsläppsminskningar på de föroreningsanknutna områdena är goda även om det på flera områden återstår insatser att göra. Miljökvaliteten i Sverige på dessa områden påverkas dock främst av verksamhet i länder utanför Sveriges gränser. Den miljöpåverkan som uppstår som följd av den ökade handeln mellan länder är idag svår av kvantifiera på grund brister i lämplig statistik och mätetal. Inriktningen av handeln pekar emellertid på att Sverige exporterar mer varor med goda miljöprestanda, räknat i hela värdekedjan, än importerar varor med dåliga. Utöver nämnda områden har företagen ofta mål för användning av resurser och utveckling av förnybara energikällor.

När det gäller den andra frågan om företagens egna insatser visar studien att det i rapporten studerade delen av näringslivet i Sverige i betydande omfattning på frivillig väg har infört egna verktyg för att effektivt kunna hantera sina miljöfrågor. Den viktigaste förändringen är att begreppet hållbar utveckling nu har slagit rot. Det medför att miljöfrågorna nu fått en tydligare plats i företagens ledningar i samverkan med andra frågor inom begreppet hållbarhet. De viktiga förebilderna för innebörden av hållbar utveckling är UN Global Compact, OECDs vägledning för multinationella företag och den internationella standarden ISO 26000 om socialt ansvarstagande. Rapporteringen av studerade företagens insatser på hållbarhetsområdet sker i stor utsträckning enligt den modell som utarbetats av GRI (Global Reporting Initiative). Den egna målstyrda verksamheten baseras väsentligen på miljöledningssystem som upprättats med stöd av den internationella miljöledningsstandarden ISO 14001, inom vilken även lagstyrda insatser hanteras internt . Syftet med sådana miljöledningssystem är att bidra med en effektiv metod att hantera miljöfrågorna i ett företag. Den logik som denna standard har byggt upp, m ed målstyrning som viktigaste komponent, lyser igenom i alla företagens hållbarhetsredovisningar. Det är alltså tydligt att ISO 14001 har fått stort genomslag i den praktiska hanteringen av miljöfrågorna. Vidare är det tydligt att företagen idag fäster sto r vikt vid att värna och utveckla den biologiska mångfalden i skogen. Mer än 70 procent av den produktiva skogsmarken i Sverige är certifierad enligt något av de stora förekommande certifieringssystemen (FSC/PEFC). Det innebär omfattande åtaganden för skog sägarna att värna om den biologiska mångfalden och att sätta av marker för naturvårdsändamål.

När det gäller den tredje frågan om näringslivets förhållningssätt till statliga styrmedel har näringslivet i Sverige generellt sett en positiv syn på det regel verk som reglerar deras verksamhet. Efterlevnaden synes vara god av gällande regler. Den statliga individuella, integrerade tillståndsprövningen anses av berörda företag vara ett bra styrmedel. Det gäller även den europeiska kemikalielagstiftningen REACH. Däremot framgår det tydligt av studien att den nuvarande utformningen av tillståndsprövningen enligt berörda företag efter hand har blivit alldeles för omständlig och tidsmässigt utdragen. Idag tar tillståndsprocessen över tre år i genomsnitt. Det bör tydliggöras att inget företag har yrkat på att sänka miljökraven i sig utan framförallt att få tillståndsprocessen att gå fortare. Studien visar att det finns flera sådana möjligheter utan att varken göra avkall på kraven i direktiv från EU eller hänsyn till miljön. Avgiften på kväveoxider har mer eller mindre förlorat sin roll som styrmedel och fungerar numera mest som subvention av energisektorn på bekostnad av skogsindustrin. Det är framförallt skogsindustrin som framför kritik på denna punkt. Vidare ans er berörda företag att handeln med utsläppsrätter enligt EU ETS bör utvidgas till ett globalt system för att kunna bli verkningsfullt.

När det gäller den fjärde frågan om drivkrafter och hinder för förbättrad miljöprestanda var lagstiftningen den stora drivkraften under 1970- och 1980-talen. Olika marknadsbaserade krav har numera fått en betydligt större roll än tidigare. Kraften i dessa krav skiftar från bransch till bransch och från miljöfråga till miljöfråga. En notering som stödjer tesen om att marknad en tagit över är det faktum att även de i denna undersökning utvalda företag, som inte i någon påtaglig utsträckning styrs av lagstiftning, också har ambitiösa program och planer. En annan bild av samma utveckling är relationen till kunder och andra intressenter. Det framkommer av företagen i studien att de knappast idag kan verka på marknaden samtidigt som förtroendet för företaget sviktar hos kunder och andra intressenter. En viss reservation kan dock vara befogad. Bakom olika marknadsrelaterade krav står ofta myndighetskrav eller lagstiftning. Det motsatta gäller naturligtvis också, dvs bakom lagstiftningskrav finns ofta ytterst ett krav på marknaden. Vidare är det tydligt från studien att d en värdegrund som idag omfattar de flesta svenskar, att värna om miljön, gäller också för företag. Sverige är ett relativt homogent land med en i stora delar gemensam värdegrund. En betydande del av alla insatser för miljön görs därför på helt frivillig väg av ren omtanke om miljön. Också detta bekräftas av det faktum att även de företag som inte omfattas av statliga krav på tillstånd, anmälan eller andra ”skarpa krav” också vidtar åtgärder för att skydda miljön med liknande inriktning och omfattning som de med sådana krav.

Genomgången av olika verktyg och styrmedel får konsekvenser för de statliga och kommunala myndigheterna. Olika statliga regelverk är inte längre är det enda svaret på förbättrad miljöprestanda hos näringslivet. Det innebär att miljöpolitiken för regering och myndigheter snarare bör vara att skaffa sig ett rimligt förhållningssätt till de olika initiativen på marknaden med innebörd att staten underlättar för och stödjer företag, snarare än reglerar. Efter genomgången i denna rapport är svaret entydigt nej på frågan om det behövs kompletterande styrmedel. Det saknas i varje fall miljömotiv för det.

Informationen för att besvara frågorna i denna undersökning har främst hämtats från en grupp av 50 stora företag med verksamhet i Sverige. Därutöver har information inhämtat s från intervjuer (11 företag, varav 6 från gruppen av 50), andra tillgängliga undersökningar och litteratur. De 55 företagen utgör inte ett representativt urval av näringslivet idag. Däremot vet vi från tidigare undersökningar att den värdegrund och de insatser som de stora företagen gör efter hand verkar som inspiration för de mindre företagen. Många av de mindre företagen är också leverantörer till de stora och har krav fr ån kunden att förhålla sig till. Det de stora företagen gör idag förmodas vara giltiga för en större del av näringslivet om några år.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköpings universitet, 2015. , 151 p.
National Category
Work Sciences Environmental Sciences Public Administration Studies History
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-126575ISRN: LIU-­‐IEI-­‐RR--15/00232--SEOAI: oai:DiVA.org:liu-126575DiVA: diva2:915613
Available from: 2016-03-30 Created: 2016-03-30 Last updated: 2016-04-20Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(2326 kB)175 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 2326 kBChecksum SHA-512
fefd0cd1cfd1e535c7509f09838eb796e459639570e3091be049831fc97b4c24b8c01129bd53cb2297e85763e4469c283b35f4cfd7998a5ddb577c194aaaad0b
Type fulltextMimetype application/pdf

Authority records BETA

Almgren, Richard

Search in DiVA

By author/editor
Almgren, Richard
By organisation
Department of Management and EngineeringFaculty of Science & Engineering
Work SciencesEnvironmental SciencesPublic Administration StudiesHistory

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 175 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 216 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf