liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Självmord i teorin : En analys av olika forskares tolkning av självmord / Nätverk - ett användbart historiskt perspektiv?
Linköping University, The Tema Institute, Department of History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
Linköping University, The Tema Institute, Department of History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
2000 (Swedish)Book (Other academic)
Abstract [sv]

Självmord i teorin : En analys av olika forskares tolkning av självmord Av Thom Axelsson

Självmord i all sin tragik tycks vara en av de saker som människorna i alla tider haft svårt att förlika sig med. Det är något som berör alla inblandade med olustiga och vanmäktiga känslor. Därmed är inte sagt att det tolkats och setts på samma sätt genom åren. Ovanstående fall som är hämtat från vårtinget i Fryksdal 1724 ger oss en inblick i hur dåtidens människor såg på självmordet och hur de hanterade det.

Självmord och självmordsförsök var kriminellt i Sverige ända fram 1864. Trots avkriminaliseringen så tillämpades en särskild begravning för de som tagit sina liv ända till 1908. Självmord nämns i lagen för första gången i Kristofers landslag 1442 och i den kyrkliga lagstiftningen 1571. Självmördarna hörde hemma bland de grova brottslingarna vilket innebar att de gick miste om en kristlig begravning. Enligt kyrkoordningen från 1571 skulle kyrkan inte ens befatta sig med självmördare. Den som begått självmord skulle föras av skarprättaren till skogen och brännas eller grävas ner på galgbacken. Självmordsförsök nämns i lagen först 1734, men har redan tidigare varit straffbart i praxis. Det heter då att den som försökt begå självmord ska plikta med fängelse vid vatten och bröd, spö eller ris, efter omständigheter. Från att under 1600- talet ha setts som ett djävulens verk och ett brott mot Gud gavs det under 1800-talet allt mer psykologiska och medicinska förklaringar.

Abstract [sv]

Nätverk - ett användbart historiskt perspektiv? Av Mats Brusman

Begreppet Nätverk används idag i de mest skilda sammanhang. Oavsett om det handlar om människor eller datorer, avser begreppet oftast en sammanlänkning av ett stort antal fristående delar - med vedertagen nätverksterminologi kallade noder - utan att dessa är hierarkiskt ordnade och utan ett givet centrum. Begreppet har blivit särskilt populärt i betydelsen informell intresseorganisation , där människor på informell basis sluter sig samman kring en fråga som ett alternativ till att förlita sig på etablerade organisationer.

Även inom historieforskningen har ett nätverksbegrepp börjat diskuteras, men i en något annorlunda bemärkelse. Historiska nätverk kan ofta ses som efterhandskonstruktioner av de informella sociala band som kan tänkas ha betydelse för en historisk studie. Tanken med begreppet nätverk är att försöka upptäcka hur olika individer och grupper är länkade till varandra genom olika typer av relationer såsom släktskap, medlemskap i föreningar och andra inofficiella sociala kanaler, och att därigenom nå en ökad förståelse av maktspridning, idespridning, beslutsfattande och identiteter.

Frågan är vad begreppet nätverk kan tillföra historieforskningen. Finns det någon poäng med att föra in ett begrepp som genom sin karaktär av modeord redan är belastat med en mängd olika betydelser? Frånsett att begreppets popularitet antyder dess användbarhet som metafor, är det viktigt att reda ut vad man menar med nätverk och hur begreppet ska användas. Går det att applicera ett nätverksbegrepp på ett empiriskt material och därigenom nå resultat som inte andra begrepp (klass, identitet, makt) ringar in? Den här uppsatsen är ett försök att klargöra hur ett nätverksbegrepp skulle kunna användas i historisk forskning. Först diskuteras hur begreppet har använts i historieforskning, hur det kan avgränsas och vad det bör innehålla. Utifrån detta görs därefter ett försök att förtydliga nätverksbegreppet som ett alternativt forskningsperspektiv. Begreppet testas på två empirier, dels eget material från två östgötska socknar under sent 1800-tal, dels Birgitta Jordanssons Göteborgsmaterial i hennes bok Den goda människan/rån Göteborg. Slutligen görs en summering av begreppets användbarhet för historieforskningen.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2000. , 66 p.
Series
Socialhistoria i Linköping, ISSN 1402-9898 ; 11
National Category
History
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-127245ISBN: 91-7219-894-X (print)OAI: oai:DiVA.org:liu-127245DiVA: diva2:921131
Available from: 2016-04-19 Created: 2016-04-19 Last updated: 2016-04-19Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Självmord i teorin : En analys av olika forskares tolkning av självmord / Nätverk - ett användbart historiskt perspektiv?(9724 kB)169 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 9724 kBChecksum SHA-512
815bd043bcea9969cb4de77ae09427106de2f7ce98d4980e3a8eb4039d2ab4ca14674451527a5e61047efc125e44fe7a7ea154aecb6008e22750eebbb0cf170e
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Department of HistoryFaculty of Arts and Sciences
History

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 169 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 317 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf